---

---

 

 

  Justins läppar rörde sig mot mina och hur mycket jag än hatade det så måste jag erkänna att han var bra på att kyssas. Hans läppar kändes bra mot mina.

  Jag slog bort tanken och verkade äntligen hitta kontrollen över min kropp. Jag satte mina händer på hans bröst och puttade bort honom så hårt jag kunde. Men med tanke på att Justin var så mycket större och starkare än mig så kom han inte särskilt långt. Men jag lyckades få honom tillräckligt långt bort för att få bort hans läppar från mina.

  Jag höjde min hand och örfilade honom hårt över hans vänstra kind och Justin kollade chockat på mig. Jag var en aning chockad jag också men jag måste säga att det kändes bra. Inte bara för nu men enda sen han kommit hit så har jag velat slå in lite vätt i hans dumma skalle. 

  ”Vad fan Justin? Varför kysste du mig för? Jag tycker att jag har vart väldigt tydlig med att jag inte vill vara med dig på det sättet alls” frågade jag och kollade med stora ögon på Justin. Han kollade bara på mig och andades smått andfått.

  ”Jag vet inte. Jag planerade det inte. Jag blev sur och irriterade för att du är så himla”

  ”Så himla vad Justin? Berätta för mig. Vad är jag?”

  ”Du är, du är. Gush jag kan inte ens få fram något. Jag kan inte stå dig. Du är så himla irriterande. Vet du det?”

  ”Det är hela meningen med det här att jag ska gå på dina nerver och det verkar som att jag gör ett jävligt bra jobb. Så kan du snälla förklara kyssen för jag förstår ingenting. Du säger att du inte tål mig men ändå så kysser du mig. Hur går det ihop i ditt huvud?” sa jag och slängde ut med armarna. Eller i alla fall försökte slänga ut med armarna då min ena inte kom särskilt högt med tanke på handbojan. Jävla skit sak. Varför var jag tvungen att ge bort nyckeln för.

  ”Jag vet inte varför jag kysste dig. Det bara hände okej. När jag blir sur eller irriterad så blir jag kåt. Det var genom tjejer som jag tog ut min ilska igenom innan jag kom hit och du råkade bara vara här. Det är inget speciellt. Ta inte åt dig av något”

  ”Tro mig det gör jag inte. Om något så blir jag bara äcklad ut av det du just sagt. Det är ju vidrigt”

  ”Åh låtsas inte som att du inte gillar mig. Eller mitt utseende i alla fall. Jag har sett hur du kollar på mig”

  ”Ja jag kan erkänna att du ser bra. Men din fula personlighet förstör ditt vackra ansikte” sa jag och vände mig om. Den här gången tänkte jag även på bojorna så jag drog hårt i dem hårt för att få Justin att följa med. Han staplade fram några steg innan han verkade hitta balansen och för en gångs skull sen han kom hit så bråkade han inte med mig. Han följde bara efter utan att säga ett ord. 

  Jag gick bort till ladan för att försöka komma på något sätt att komma ur dem här handbojorna. Precis när jag skulle öppna upp dörren och släpa med mig Justin in, kom det en bil uppkörande på uppfarten. Om man nu kan kalla det en uppfart då det mest var en stor tom yta där vi brukade parkera bilarna. 

  I alla fall. Bilen parkerade och ut kom ingen mindre än Alex. Precis den personen som jag behövde vid det här laget. Han kunde lösa nästan allt så kanske kunde han hjälpa mig med det här också. Kanske. Jag får inte ha för höga förhoppningar.

  ”Alex” ropade jag fort och började styra mina steg bort till honom. Han vände sig fort mot oss och jag kunde se hans förvånade ansiktuttryck när hans blick fastnade på handbojorna som höll oss samman. Jag gav honom en kort kram och ett litet leende när vi väll kom upp till honom efter många om och men från Justin.

  ”Hej Adria. Något roligt som har hänt här? Något spännande? Kanske tanken på att du sitter ihop med honom just nu”

  ”Det är en lång historia och jag skulle gärna berätta det en annan gång. Men just nu vill jag inget annat än att komma ur dem. Vilket är anledningen till att jag ropade på dig. Jag hoppades att du kunde kanske hjälpa oss att komma loss”

  ”Jag kan tyvärr inte hjälpa dig Adria. Det finns inget jag kan göra”
  ”Inget?”

 

   

  ”Jag är ledsen. Men jag kan inte komma på något, det är helt blankt. Men jag hade hjälpt er om jag kunde. Jag är ledsen”

  ”Det är ingen fara Alex. Det är inget du kan göra åt. Men du vet möjligtvis ingen som skulle kunna ta hans om ett sådant här problem?”

  ”Det finns ett ställe borta i staden som skulle kunna fixa det”

  ”Inne i stan” frågade jag för att dubbel kolla att jag hört rätt och han nickade tillsvar.

  ”Det skulle ta fyra timmar för oss att komma in till stan. Jag har inte tid med det. Jag behöver jobba och Justin gör det inte direkt lätt för mig”

  ”Jag kan förstå det. Han verkar inte direkt som den trevligaste personen att vara runt” skrattade Alex fram och jag hörde en fnysning bakom mig. 

  ”Ni vet att jag kan höra er va?”

  ”Ja vi vet. Det är meningen ditt pucko” spottade jag fram. Fast ärligt så hade jag glömt bort att han var där. Eller jag tänkte inte på att han kunde höra oss. För även om jag gillade att få på Justins nerver så ville jag inte göra det nu. Inte efter det som precis hända och vad han sa efter. Jag ville inte göra honom irriterad om jag visste att priset efter kunde vara att han kysste mig. I alla fall inte när jag satt ihop med honom och inte kunde komma bort från honom. När jag inte hade någon chans att skydda mig själv. För jag tror att inte att jag skulle ha en chans mot Justin om han började göra motstånd mot mig när jag var på honom. Han var mycket större än mig och mycket starkare. Men som tur var för mig så var han en av dem där killarna som aldrig skulle skada en tjej.

  ”I alla fall. Jag tror att din största chans att komma loss från Justin är att åka in till stan. Be dem att kapa kedjorna. För jag tror inte att Kenny och John kommer att ge dig nyckeln”

  ”Då är vi två. För jag vet att dem inte kommer att ge mig nyckeln så länge jag inte gör något med Justin. Vilket jag nu egentligen har gjort så jag borde få nyckeln fast jag tror inte att det kommer att räknas i deras värld så jag kan väll lika gärna åka till stan och få dem här bort tagna”

  ”Va?” frågade Alex som uppenbarligen inte hänge med på mitt svamlande. Och ärligt talat så gjorde jag inte heller det.

  ”Alex skulle jag kunna få låna din bil för att åka in till stan?”

  ”Adria det är eran bil om du har glömt bort det. Jag använder den bara för att jag kör ärenden åt din pappa”

  ”Juste det hade jag glömt bort. Men i sådana fall, hit med nycklarna så att jag kan köra och bli av med dem här bojorna” sa jag och han skrattade kort. Han räckte nycklarna till mig med rynkade smått på pannan när något verkade slå honom.

  ”Ska du köra?”

  ”Ja jag ska köra. Är det något problem med det?”

  ”Jag tänkte bara att ni två sitter ihop så du skulle bara ha en hand. Plus att det kommer blir konstigt om du kör då det är din vänstra hand som sitter fast och Justins högra. Vilket betyder att ni skulle behöva sträcka er över för att det skulle kunna gå. Och om ni frågar mig så skulle det inte kännas särskilt säkert”

  ”Vad ska jag göra då? Jag kan inte sitta fast med Justin längre. Han gör mig galen”

  ”Det är inte särskilt bra för mig heller” sa Justin och skakade smått på huvudet innan han verkade komma på något ”Så därför borde jag köra”

  ”Du köra? Varför skulle jag låta dig köra för? Du kommer säkert att försöka fly och åka till Vegas eller inte vad vet jag. Jag tänker inte ge dig chansen att rymma för att kunna vara med någon slampa”

  ”Om du inte kommer ihåg så har jag inga pengar, mobil eller bil för det laget så hur har du tänkt dig att du ska kunna rymma ifrån dig?”

  ”Jag vet inte. Men du är Justin Bieber så du skulle säkert hitta något sätt”

  ”Förmodligen men hur har du tänkt dig att jag ska komma bort ifrån dig?” frågade Justin och höjde ett frågande ögonbryn mot mig.

  ”Jag vet inte okej. Så nu åker vi”

 

  ”Omg din jävla klant. Hur kunde du inte se den där stenen? Den är enorm” brast  jag ut när vi lyckats komma ur bilen. Vilket var lite knepigt då vi satt ihop och jag blev tvungen att klättra över till hans sida för att kunna komma ut. Och så klumpig som jag kan bli ibland så gick det inte särskilt smidigt heller.

  ”Jag vet inte okej. Jag dansade och sjöng med i låten”

  ”Och jag bryr mig inte. Du sabbade bilen. Hela undersidan är säkert helt sönder”

  ”Det är inte mitt fel att en stor jävla sten är placerad mitt i vägen. Jag menar det borde ju inte vara så svårt att ta bort det eller hur?”

  ”Ingen har tagit bort den för att det inte har behövts. Jag har aldrig hört om att någon har åkt på den här. För gissa vad, folk har blicken på vägen när dem kör”

  ”Okej  okej jag fattar. Du är sur för att jag sabbade bilen. Men det är onödigt för dig att stå och skicka åt mig. Det kommer inte att hjälpa mot något”
  ”Jo det kommer att hjälpa mig mot min ilska som jag känner mot dig” spottade jag fram vilket fick Justin himlade på ögonen till svar och jag suckade irriterat. Jag ville bara ta den där jävla stenen och kasta den på honom. Kanske det skulle få in lite vätt i den där skallen. Förmodligen inte men det var väll värt ett försök.

  Förvirrad? Okej jag ska förklara för dig vad som hände. Vi satt i bilen på väg till stan för att få bort dem här jävla bojorna. Justin fick då köra då det blev bäst så med tanke på hur vi satt ihop. I alla fall så hade vi kommit ungefär halvväggs när en låt som Justin gillade började spelas på radion. Han började dansa och sjunga med i låten. Hade absolut ingen som helst kontroll på vägen. Vilket är varför vi har hamnat i den här situationen.

  När Justin började flänga med hårtet så fick han bilen att vingla till och han råkade köra över den där stora stenen som vi har pratat om. Hela bilen hade ryckts till och ett öron skärande läte kom ifrån bilen också. Det lät inget bra och såg inte bra ut heller. För när vi försökte att fortsätta köra så hade bilen bara hoppat till innan den hade dött totalt. Vi kunde inte ens få igång den.

  ”Okej jag måste kolla undersidan i fall att det är några allvarliga skador på undersidan. Så  om du är snäll så kan du sjunka ner på knä så att det blir lättare för mig”

 

Justins perspektiv

  ”Den är helt klart trasig. Vi kommer att behöva ta den här till en verkstad eller något när vi kan. Vi kommer inte att få igång den, jag skulle inte testa att starta den. Vem vet vad som skulle kunna hända” sa Adria och lutade sig ännu mer fram för att få en bättre titt. Vilket även gav mig en bättre syn utav henne rumpa. Den var så rund och perfekt storlek för min hand att hålla. Om jag nu fick chansen. 

  ”Okej så om vi inte kan åka någonstans och vi har ingen mobil. Vad ska vi göra då?”

  ”Jag vet inte Justin. Det skulle ta alldeles för lång tid att gå åt båda hållen. Det skulle ta timmar och jag pallar inte det. Så jag antar att våran bästa chans är att stanna här över natten och hoppas att det kommer någon som kan hjälpa oss eller ge oss skjuts”

  ”Du menar alltså att vi ska sova i bilen?”

  ”Ja vi har inget annat val efter som du har sabbat bilen. Men om du hellre vill sova ute så varsågod”

  ”Nej tack jag sover nog i bilen” sa jag fort och Adria himlade snabbt med ögonen åt mig.

  Hon ställde sig upp och borstade bort skiten från hennes händer och knän innan hon öppnade upp bakluckan ”Jag antar att det blir smidigast att sova här. Eller vad tror du?”

  ”Det verkar vara den bästa iden. Det är ju mest plats här” Adria nickade instämmande och kollade kort runt sig innan hon hoppade in.

 

  En timme. Det är vad vi har spenderat i den här bakluckan och vi båda har misslyckas katastrofalt med att försöka sova. Jag har allt för mycket saker i mitt huvud för att jag ens ska kunna slappna av. Adria frös och skakade där hon låg på andra sidan utav bilen. Eller rättare sagt andra sidan bakluckan. Hon har legat så där skakande ett tag nu och jag kunde inte längre ta det.

  ”Adria varför kan du inte bara låta mig värma dig. Du håller uppenbarligen på att frysa i gäll så varför kan du inte bara låta mig hjälpa dig?” frågade jag men hon svarade mig inte. Hon ryckte bara smått på axlarna och jag suckade högt.

  ”Jag lovara att jag inte kommer att försöka mig på något. Jag lovar att jag inte kommer att kyssa dig” sa jag och såg hur hon slappnade av en aning. Hon har vart stel och väldigt mycket på tårna runt mig sen jag kysste henne. Visst det var bara någon timme sen det hände men ändå.

  Jag la en försiktig arm runt hennes midja och förväntade mig att hon skulle putta undan mig. Men hon låg kvar och protesterade inte heller. Jag drog henne närmre mig tills hennes rygg var pressad mot mitt bröst. Hon verkade slappna av en aning och hennes iskalla händer kom snabbt i kontakt med mina varma i ett försök att värma dem. Hon var iskall och jag var jätte varm så jag tror nog att vi kunde kompensera det här rätt bra.

  ”Justin?” frågade Adria plötsligt och jag svarade kort med ett enkelt ”vad?” innan hon fortsatte ”Tror du att du någon sin kommer att älska igen? Alltså tror du att du någonsin kommer att fall för någon igen?”

  Hennes fråga fick mig att tappa balansen en aning och jag fick inte fram något. Inte för att jag visste vad jag skulle säga även om jag kunde Frågan fick mig att tänka lite men svaret var rätt lätt för mig.

  ”Jag tror inte det. Kanske om jag hittar den där rätta och all den där skiten som alla pratar om så kanske. Men troligen inte”

 

---

---

 

Okej så jag ber om ursäkt igen för förseningar. GUD JAG ÄR HJÄLPLÖSS!!!! Jag önskar att jag hade en jätte bra och lite rolig anledning till det här men tyvärr. Det är bara den där jävla skolan som ger mig en massa läxor och uppgidter. Alltså seriöst jag vill döda mina lärare.

  Till nästa vecka så har jag en uppgift på 5-6 sidor om en person, jag har två prov, jag ska läsa klart en bok, och hålla en föreläsning för våra ettor. KILL ME NOW!!!!!

 

I alla fall. Efter som det kommer senare än planerat så fick kapitlet även bli längre som en liten "förlåt mig" gest och jag hoppas att ni gillar kapitlet. Det är lit ekonstigt men jag hoppas att ni gillar det :)