It's a bloody game - kapitel 5
Jag började vissa henne hur kontrollen fungerade och hon såg ut som ett stort frågetecken innan hon började fatta vad jag pratade om.
Hon nickade lite åt det jag sa och drog snabbt åt sig kontrollen när jag var klar. Hon började flippa runt på kanalerna och jag skrattade åt henne fascinerade ansiktsuttryck.
Dom här tre lediga dagarna har gått jätte fort och det var redan dags att få in på arenan igen. Jag drog på min mina kläder som jag skulle ha på mig inne på arenan och gick ut till vardagsrummet där Justin väntade på att jag skulle bli klar. Jag satte mig ner i soffan mitt imot honom och han kollade upp på mig.
” Så är du redo att sparka lite gladiator rumpa ” sa han och jag skrattade.
Jag och Justin hade kommit varandra rätt nära under dom här dagarna, förmodligen närmre än man borde vara med sin sponsor.
” Ja då, nu har jag ju lite förstärkning som kan hjälpa mig att döda dom ”
” Menar du den där killen Erik som du träffade förra omgången ”
” Ja, är det ett problem eller? ”
” Nej, jag undrar bara lite ”
” Okej bra, för vi ska försöka samla ihop flera som kan hjälpa oss att döda dom ” sa jag och han skrattade.
” Vad är det som är roligt? ” frågade jag då jag inte förstod vad han skrattade åt.
Du, du lever dig in i rollen så pass mycket att man skulle kunna tro att allt det här är på riktigt ”
” Men Justin, allt det här är ju på riktigt ”
” Haha, ser du. Du är för skön ” sa han och jag tänkte precis protestera när en tjutande fyllde rummet och signalerade att det var dags att gå ner.
Jag ställde mig upp och gick runt soffan för att komma fram till trappan som nu var nersänkt ”
” Följer du med ner eller stannar du kvar här upp? ”
” Vaddå följa med ner? ” frågade Justin och vände sig mot mig.
” Ner för trappan till där alla vapen är och dörren ut till arenan ”
” Vilken trappa? ” frågade Justin och jag pekade ner mot den.
” När kom den hit, den var ju inte här innan ” sa han och jag skrattade åt honom då jag hade haft samma reaktion.
” Nej, den kommer upp varje gång jag ska in på arenan och då har man fem minuter på sig at gå ner. Annars skickar dom hit en av vakterna ”
” Då föreslår jag att vi går ner och gör dig i ordning så vi inte behöver de dom en anledning att komma hit. För seriöst så skrämmer dom mig ” sa han och jag skrattade.
” Hur skulle du kunna klara dig inne på arenan? ”
” Det skulle jag nog inte klara av ” sa han och ställde sig upp. Jag gick ner för trappan mer Justin efter mig och jag började snabbt hänga på mig mina vapen. Jag skulle precis hänga på mig knivarna när Justin stoppade mig.
” Innan du stoppar ner dom, skulle jag kunna få känna på en av dom? ” frågade han och jag räckte honom en av dom innan jag satte fast den andra i bältet.
Justin började känna p bladet och hade förmodligen inte räknat med att det skulle vara riktigt då han skar sig i handflata. Han drog bort kniven och det började snabbt rinna blod ifrån såret.
” Justin din klant ” sa jag och drog åt mig kniven.
! Men jag trodde inte att den skulle vara riktigt ” sa han och jag skrattade.
” Det är klart den är. Alla vapen som är med är riktiga ”
Men varför, vissa fejk knivar ser exakt lika riktiga ut som dom där två. Ni ska ju ändå inte skada varandra ”
Men det gör vi ju. Är det här din favorit tröja? ”
” Nej, det är bara en slit och släng tröja ”
” Bra ” sa jag och skar bort en bit längst ner på tröjan.
” Sträck fram dina hand ” sa jag och han tvekade lite innan han räckte fram sin hand mot mig. Jag stoppade tillbaka kniven innan jag snabbt knöt fast tygbiten runt hans hand.
” Tack ” sa han och jag släppte taget om hans hand.
Lampan över dörren började lysa och jag vände mig mot Justin igen.
” Jag måste dra ” sa jag och Justin kollade upp från sin skadade hand.
” Håll dig vid liv ” sa han skämtsamt och jag skrattade svagt.
” Jag ska försöka ” as jag och gav honom ett snabbt leende innan jag gick ut genom dörren. Jag vände mig snabbt om för att se hur dörren stängdes och jag suckade högt.
Nu är det bara ännu 8 dagar inne på den här hemska arenan. Jag började gå bort till stället jag skulle träffa Erik på och såg fem andra spelar på vägen dit.
” När jag kom ditt satt redan Erik där och lekte med sin kniv.
” Hej, har du roligt eller? ” frågade jag och han kollade upp på mig.
” Inte särskilt, men det är väll inget här inne som är speciellt roligt här på arenan ” sa han och jag satte mig ner bredvid honom.
” Hur är din sponsor förresten? ” frågade jag och han skrattade.
” Väldigt konstig och pervers. Det första han bad mig att gör var att ta av mig kläderna så att han kunde se vad han hade att arbeta med ”
” Min sponsor bad mig att sätt på mig kläder när jag gick runt i shorts och sporttopp ” sa jag och han skrattade.
” Det är lite skillnad på våra sponsorer ”
” Bara lite. Din sponsor vet om att vi dör här inne va? ”
” Om han gör, han till och med hoppas att du dör för då kommer jag ett steg närmre vinsten. Varför undrar du? ”
” För att min sponsor är en av dom som tror att allt det här bara är ett tv program där vi alla här inne är skådespelare ”
” Vänta, vet din sponsor inte om att vi dör här inne ”
” Nej, han är tydligen bara en gäst sponsor och det verkar inte som att ledarna vill att han ska veta det heller ”
” Då borde du ju berätta det för honom. För det måste ju finnas en anledning till att dom inte berättar för honom. Har han stor makt eller något som kan sabba för honom om han får reda på det ”
” Ja, han är ju en av dom störta och mest älskade kändis just nu och tjejer är helt galna i honom för hans röst och utseende. Dom gråter till och med när dom ser honom ”
” Varför gråter dom när dom ser honom för? ”
” För att dom älskar honom så mycket. Dom gråter också när dom inte får träffa honom ”
” Är han så snygg och speciell då? ”
” Han ser väll okej ut och han är ju typ världens snällaste person, men jag skulle ju aldrig i livet gråta över honom ”
” Kanske för att han är typ en av dom som planerar din död utan att veta om det ” sa han och jag ryckte till när jag hörde något prassla till i skogen bakom oss.
Jag drog snabbt fram pilbågen och laddade den snabbt och riktade bort till stället ljudet kom ifrån. Erik ställde sig upp bredvid mig och kollade in i skogen dit jag siktade. Jag tänkte precis släppa iväg pilen när jag såg att det var en spelar och inte en gladiator. Spelaren hade båda händerna över huvudet och kom sakta gåendes mot oss.
” Snälla skjut inte ” sa han och jag sänkte pilbågen lite men höll den fortfarande ladda ifall det här bara var ett trick från gladiatorerna.
Han sänkte händerna lite och jag kollade snabbt runt mig innan jag vände mig mot Erik och den andra killen igen.
” Gladiatorerna har inte kommit in på arenan än om det är det du kollar efter ” sa han och jag kollade frågandes på honom.
” Och hur vet du det om jag får fråga? ” sa jag och han skrattade.
” Min sponsor sa det, han sa att gladiatorerna kommer in på arenan olika tider varje gång. Det kan vara något mellan 1 minut till 1 dag ”
” Hur vet du då att dom inte kommit in på arenan än? ”
” För han berättade också att varje gång innan dom kommer så fyller ett tjut hela arenan som förra gången som kom in ”
” Och du är säker på att du inte har hört det ljudet än? ”
” Ja, jag har gått runt ända sedan vi kommit in och lyssnat efter tjutet och jag har fortfarande inte hört tjutet som ” började han men blev avbruten när ett svagt tjut fyllde arenan.
” Menar du det där tjutet? ” frågade jag och han skrattade.
” Japp, nu kommer dom så trevliga och söta gladiatorerna ” sa han och jag skrattade. Jag kollade bort mot skogen snabbt innan jag vände mig om igen.
” Varför berättar du allt det här för oss, vad är haken? ”
” Inget, jag tänkte bara att ju mer som vet om det, desto större chans att vi spelare kan vinna över gladiatorerna i år ”
” Försöker du också samla ihop en grupp som kan döda gladiatorerna? ” frågade Erik men killen bara skakade på huvudet.
” Nej jag typ tjyvlyssnade när ni två pratade förra omgången ”
” Så du tjyvlyssnade på oss, bra start du har ” sa jag och han skrattade.
” Kanske inte, men jag ville ta reda på er lite mer innan jag slog ihop med er ” sa han och jag skrattade.
” Så blev vi godkända av dig och din sponsor då? ”
” Av mig blev ni det, men min sponsor vill helst att jag bara ska håla mig upp i ett träd eller något och bara håla mig vid liv ”
” Men du valde oss än då. Även fast din sponsor inte ville ”
” Japp, det är ju inte hans liv det här beslutet handlar om så ”
” Välkommen ombord eller vad man säger då ” sa Erik och skrattade,
” Tackar, Emil förresten ” sa han och räckte fram handen mot mig.
” Ninja ” as jag och skakade hans hand.
” Jag vet ” sa han snabbt innan jag vände sig mot Erik och dom presenterade sig för varandra.
Tyvärr blev det väldigt bild löst på dom senaste kapitelena men jag har verkligen inte hittat någon bra och har haft det lite stressigt så det är ett under att det ens kommit upp kapitel.
It's a bloody game - kapitel 4
” Det är enkelt. Jag älskar verkligen det här programmet och har aldrig missat ett avsnitt. Mamma tycker inte att jag borde kolla på det så det är rätt blodigt. Men det är ju bara ett program, det är ju inte så att det som bänder där ute är på riktigt ” sa han och mitt hat för honom sjönk lite.
Han visste inte om att vi dog på riktigt utan trodde precis som alla andra som kollar på programmet att vi alla bara var skådisar.
Justins perspektiv
Vi pratade inte så mycket mer med Ninja utan hon gick bort till sitt rum för att vila.
Jag följde henne med blicken innan jag vände mig mot Chaz och Ryan igen.
” Ja hon var ju intressant ” sa Ryan och kollade bort mot dörren hon just försvunnit igenom.
” Och snygg ” la Chaz till och jag skrattade.
” Ja det var hon, men var det bara jag som tyckte att hon var lite avvaktande mot oss. Som att hon inte riktigt litade på oss ”
” Eh, säg som det är bara Bieber. Du tycker bara att hon ör konstig för arr hon inte vet vem du är ”
” Nej jag tycker inte hon är konstig bara för att hon inte vet vem jag är, grejen är bara att jag inte stött på någon tidigare. Hon verkar bara leva sig in i rollen allt för mycket för att det ska vara normalt ”
” Ja och sen så har hon ju typ ingen teknologi ” sa Ryan nästan uppgivet och kollade skräckslaget framför sig som att det vore det värsta som kunde hända.
” Ryan det finns många som inte har någon teknologi ”
” Jag vet, men det är ju inte så att hon inte har pengarna. Jag menar, hon är ju med i den mest sedda och populäraste tv programmet som går just nu och det här den här serien alltid vart ända från start ”
” Jag vet, men hon kanske bara fokuserar på lite andra saker än mobiler och tv-apparater ”
” Kanske det, men då måste hon nog vara den ända 18 åringen som inte vill ha allt det där ” sa Chaz och jag nickade instämmande. Jag tror aldrig jag mött på någon som inte vill ha allt det.
*
Chaz och Ryan fick inte stanna längre så det finns massa hemligheter som ingen annan än dom som är inblandade vet. Så dom hade blivit tvungna att åka direkt efter frukost.
Så jag satt just nu ensam i köket och väntade på att Ninja skulle vakna så att vi kunde prata taktik. Inte för att jag vet varför. För det är ju en serie, det mesta borde ju liksom redan vara planerat och fixat. Fast jag har ju haft fel förut.
” God morgon ” hörde jag någon säga bakom mig och jag drogs ur mina tankar.
Jag vände mig om för att se att det var Ninja som kom gåendes från sitt sovrum. Jag lätt min blick glida ner över hennes kropp och såg att hon endast hade på sig ett par shorts och en sporttopp.
” God morgon ” fick jag fram lite stammande och hon skrattade.
” Jag ser att dina vakter inte är här ” sa hon skämtsamt och gick bort till kylskåpet.
” Nej, dom blev tvungna att åka hem då det tydligen finns alldeles för mycket hemligheter här omkring ”
” Vaddå för hemligheter? ”
” Ingen aning, det sa dom aldrig. Dom sa bara att dom inte ville ha några snokande ungar här omkring ”
” Haha okej ” sa hon och satte sig mitt imot mig med en tallrik yoghurt och en kopp te i händerna.
” Juste, jag kollade upp dig igår Bieber ” sa hon och jag kollade chokat på henne.
” Jasså det gjorde du? ”
” Japp det gjorde jag ”
” Och varför gjorde du det om jag får fråga? ”
” Eh, för att du är en av dom få personer som kan hjälpa mig att hålla mig vid liv. Så därför ville jag ta reda på lite om min sponsor. Så att du inte är en av dom där pedofil sponsorn som jag hört att någon fick en gång ”
” Så vad fick du reda på då? ”
” Låt mig bara säga att med tanke på hur mycket jag vet om dig, låter jag som en dina Älmsta och närmaste kompis ”
” Eller kanske bara en av mina beliebers ” sa jag och skrattade.
” Va? ” sa hon oförstående och jag kom på att hon inte visste vem jag var, ännu mindre mina beliebers då ”
” Eh, det är vad mina fans kallar sig ”
” Och varför skulle jag vara en av dina fans? ”
” Det var inte så jag menade, jag menar att om du vet lika mycket som du säger så är det större chans att du vet lika mycket som mina beliebers ”
” Vaddå, vet dom mycket om dig eller? ”
” Om dom gör, jag kan inte håla något hemligt för dom utan att dom lyckas få fram vad det är. Jag kan inte ens gå någonstans utan att dom eller paparazzi är på mig ”
” Ja, jag såg några videor när du blev jagad och jag fattar inte att du klara av alla blixtrar ”
” Det gör jag inte, men det är något man måste stå ut med som känd. Det är en av nackdelarna att vara kändis ”
” Vad är dom andra? ”
” Det värsta med allt är att jag inte får träffa mina vänner och syskon så ofta ”
” Du har i alla fall en familj som bryr sig om dig ” sa hon muntert och kollade ner i sin mugg. Men det var nog inte meningen att jag skulle höra vad hon sa.
” Har det hänt något med dom? ” frågade jag och hon skrattade ett skratt utan lycka.
” Inte vet jag, hur skulle jag kunna veta det ”
” Va? ” sa jag oförstående och hon möte min blick.
” Jag har aldrig träffat dom, jag vet inte ens vad dom heter eller något ” sa hon och drog bort blicken ner till sin kopp.
” Jag är ledsen, jag visste inte ”
” Nej det gjorde du inte och jag borde inte ha berättat det heller ”
” Varför inte, det är ju inte så att jag kommer berätta det för någon ”
” Nej, men det behövs inte heller. Dom har ju kameror över allt ”
” Varför har dom kameror i lägenheterna för? !
” För att dom vill se så att vi inte försöker rymma härifrån ”
” Överdriver dom inte lite nu eller. Det här är ju ett program och det är ju inte så att inspelningarna vissas så varför slösa så mycket ”
” Du vet verkligen inte vad som händer här på riktigt va? ”
” Vaddå händer här på riktigt? Är jag med på punk’d eller något? ”
” Nej, jag vet inte ens vad det är för något ”
” Det är ett program där ” började jag men hon avbröt mig.
” Du behöver inte berätta för mig vad det är ”
” Okej, men vad är det som du vet som inte jag vet ”
” Jag antar att dom inte berättar för dig. Så vi låter det var, just nu i alla fall ” sa hon och ställde sig upp. Hon tog tag i sin kopp och gick bort till sitt rum.
Jag kollade en stund efter henne innan jag stoppade ner mina saker i disken och gick bort till mitt rum. Jag bytte snabbt om till et par jeans istället och satte på mig mina skor.
Jag drog åt mig mitt kort som var nyckel till dom flesta dörrar och började gå bort till huvudkontoret. När jag kom ditt var det bara spelledaren som satt där.
” Hej ” sa jag och satte mig mitt imot honom. Han gav mig vara ett snabbt leende innan han kollade ner på sina papper igen. Vi satt tysta ett tag innan han bröt tystnaden.
” Så varför kom du hit om jag får fråga? ” sa han och kollade upp på mig.
”Eh, jag undrar bara om vi hann gå igenom allt i föregår ”
” Jag tror det, jag kan inte komma på något vi har missat. Varför frågar du? ”
” Jag bara undrar, för Ninja pratade om en hel del grejer som jag inte visste om ”
” Vad pratade hon om då? ” frågade han och kollade nästan med rädsla på mig.
” Eh hon sa t.ex. att ni har kameror i lägenheterna ”
” JA det har vi ” sa han och hans blick mjuknade lite.
” Varför har nit gjort det för, det syns ju aldrig på tv eller något ”
” Nej men det är för säkerhetsskull. VI vill ju inte att någon sticker här ifrån ”
” Men det är ju bara ett program. Dom är ju här frivilligt. Varför skulle dom så sticka ”
” Jag vet faktiskt inte, vi har det bar för säkerhetsskull ” sa han och jag nickade till svar.
*
Jag gick tillbaka till lägenheten och hittade Ninja i vardagsrummet, fortfarande i bara shorts och sporttopp.
” Skulle du kunna hjälpa mig med tv, jag fattar inte riktigt hur såna här saker fungerar ” sa hon och skrattade.
” Om du kan ta på dig en tröja ” sa jag då jag inte kunde slita bort min blick från hennes kropp. Hon kollade upp på mig och hon verkade lite chokad.
” Oh, sorry. Inga problem. Jag går och fixar det direkt ” sa hon och gick bort till sitt rum.
Jag följde henne med blick lite innan jag satte mig ner i soffan. Ninja kom tillbaka till vardagsrummet nu i en tröja och satte sig bredvid mig.
” Här ge mig den, det är faktiskt väldigt enkelt ” sa jag och hon räckte min kontrollen.
Jag började vissa henne hur kontrollen fungerade och hon såg ut som ett stort frågetecken innan hon började fatta vad jag pratade om.
Hon nickade lite åt det jag sa och drog snabbt åt sig kontrollen när jag var klar. Hon började flippa runt på kanalerna och jag skrattade åt henne fascinerade ansiktsuttryck.
It's a bloody game - kapitel 3
” Ja det kan du ju få reda på imorgon, då det är mindre än en dag tills vi kommer bort från den här arenan. I alla fall för några dagar ” sa jag och kollade bort mot skogen jag också.
Då jag tycker det är nästan lite läskigt att jag inte stött på fler gladiatorer än jag gjort.
Jag har en känsla att spelledarna har något planerat.
" Jag kan inte fatta att du ska få vara med och hjälpa till med Bloody game serien. Det är precis som vi pratade om bör vi var små, fast då ville vi ju vara någon av spelarna eller dom stora och starka gladiatorerna " sa Ryan och kollade sig drömmande omkring sig.
" Men har du bestämde dig vem du vill ha som spelare och sponsra " frågade Chaz och jag skakade på huvudet.
" Jag vet inte, men jag är lite inne på att ta hon Ninja "
" Vaddå, så att du kan stöta på henne eller " sa Chaz och petade mig lite i sidan.
" Det är inte det. Hon verkat bara vara en av dom som kommer överleva i arenan ett tag. Då hon verkat veta hur man lever ute i naturen och lever på det som finns omkring henne "
" Säg bara som det är, du tycket hon är snygg och vill lägga in en stött på henne. Och eftersom du är den stora Justin Bieber kan du enkelt få henne "
" Nej, jag skulle ju inte ha något imot det. Hon ser ju bra ut, men det finns ju andra tjejer som också så gör det. Det här är professionellt och inget annat " sa jag och dom skrattade.
" Vi har ju sätt hur de dräglat efter henne, men vi säger om det får dig att känna dig bättre " sa Ryan och jag suckade.
Jag gick bort till det stora samlings rummet med Chaz och Ryan tätt bakom mig. Vi satte oss på gatan fram och jag kollade runt på alla dom andra sponsorerna som satt här inne. Alla satt med sina portföljer, fina klockor, kostymer, skor och slipsar.
Jag kollade ner på mina egna kläder, Chaz och Ryans och skrattade. Här satt vi i våra slitna kläder som vi går riktigt i, vanliga fall.
Spelledaren kom in i rummet och vi alla vände oss mot oss honom.
" Okej, jag har lite bortom it till ett annan möte, så vi får göra det här lite snabbt " sa han och började plocka fram massa saker ur hans väska.
" Så här kommer det att gå till. Jag säger att namn och numret på en spelare och dom vill sponsra den spelaren räcker då upp sin lapp så får vi köra lottning eller något om de spelaren " förklarade han och gick bort till sin dator.
" Nummer 53, Stefan " sa han och en bild dök upp på den stora skärmen. Tre personer räckte upp handen och dom lottade lite snabbt om honom innan dom gick vidare till nästa.
När dom gått igenom lite mer än hälften kom Ninjas bild upp och innan dom ens hann säg något räckte jag snabbt upp min lapp. Chaz och Ryan skrattade åt mig och när jag kollade runt mig såg jag att alla som inte redan hade en spelare räckte upp handen.
" Så Justin får spelare 538 " sa spelledaren och jag vände mig glatt mot honom.
" Men hallå, jag vill också ha henne. Så vi måste lotta om henne " sa någon bakom mig men spelledaren bara skakade på huvudet.
" Nej det behöver vi inte. Jag är spelledaren och jag bestämmer över det här, och jag bestämmer att eftersom Justin är gäst sponsor i år får han den spelaren han vill ha " Men, men det är ju orättvist "
" Ja och jag bryr mig inte. Vill du veta varför" Livet är orättvist " sa han och jag hörde hur killen bakom mig suckade.
Mitt leende växte sig större och Ryan petade mig i sidan, vilket fick mig att rycka till.
" Är du glad nu? " frågade han men tystnade snabbt när spelledaren gav honom en nästan mördande blick.
Utlottning av spelare fortsatte och jag kan väll inte direkt säga att var uppmärksam på vilka sponsorer som fick vilka spelare. Vilket jag kanske borde men jag var allt för glad över att jag fått den spelare jag velat ha.
En av vakterna började leda oss genom den länga korridoren och släppte av oss vid våra spelares avdelningar.
Jag, Chaz och Ryan blev avsläppta vid avdelningen som det stog 538 på och jag kollade mig snabbt runt innan jag gick in i den stora dörren som ledde in i ett stort vardagsrum. Jag kollade runt i den rätt stora lägenheten innan jag satte mig ner i en av fåtöljerna som stog i vardagsrummet.
Jag kollade bort mot klockan och såg att det var tio minuter kvar av den första spel omgången.
Jag satt lite otålig och pillade lite på min tjock tröja ett tag annandag ställde mig upp. Jag gick bort till det stora fönstret och såg inte för än nu att det bar utsikt över arenan.
Ett högt tjut fyllde arenan och jag antog att spel omgången var slut då man helt plötsligt kunde se hur gladiatorerna började springa bort till deras dörrar som ledde bort från arenan.
Jag kollade bort mot skogen igen och såg nu hur Ninja lite långsamt började gå till avdelningen vi var i. Men jag såg också att hon inte gick ensam utan tog sällskap med den där andra spelaren Erik.
Jag gick tillbaka till fåtöljen och satte mig ner igen då det verkade som det skulle ta ett tag innan hon kom uppe
Jag sa hejdå till Erik och gick in i den dörren som det stog 538 över. Jag hängde av mig mina vapen och det tog ett tag innan trappan fälldes ner.
Jag gick lite sakta upp för trappan och när jag kom upp såg jag att det satt tre personer i vardagsrummet. Jag kollade lite chokat på dom då jag för det första trodde att man bara kunde ha en sponsor och alla sponsorer jag sett har vart lite mer uppklädda.
Jag kollade noggrant på dom och eftersom spelledaren inte ändrat några regler och om man kollade på deras storlek var det nog större chans att dom två större var vakt till den lite mindre av dom.
Dom verkade inte ha märkt att jag kommit så jag harklade mig lite diskret och dom alla ryckte till. Dom vände sig mor mig och stora leende spreds på deras läppar när deras blickar föll på mig. Den minsta av dom ställde sig upp och kom snabbt gåendes mot mig.
” Hej ” sa han glatt och räckte fram hans hand mot mig.
” Hej ” sa jag och skakade hans hand lite snabbt innan jag satte armarna i kors över bröstet.
Jag möte hans blick och kom på mig att stirra. Men jag kunde inte få mig själv att dra bort blicken från honom. Det var något med hans ögon som fick mig nästintill knäsvag. Det var något med honom som fick mig att känna mig lugn, som att jag kunde lite på honom.
Jag slog bort tanken när han skrattade och kom på varför han egentligen var här. Han var en av dom som var med och planerade min förmodligen brutala död.
” Jag ser att du inte litar på mig ” sa jag och han kollade chokat på mig.
” Va? ” frågade han dumt och jag suckade.
” Dina vakter ” sa jag och han skrattade när jag pekade bort mot killarna som satt i soffan.
” Åh nej, dom är inte mina vakter. Dom är mina två bästa vänner ”
” Verkligen? ”
” Ja, verkligen och om du vill kan jag skicka iväg dom ” sa han och lät helt alvarlig.
Jag lät min blick glida över dom andra två killarna och jag måste ju erkänna att dom inte ser ut som dom typiska vakterna som brukar jobba här på arenan.
” Nej det är lugnt, dom kan stanna ”
” Säkert? ” frågade han och jag nickade till svar
” Men är du inte lite för ung för det här och lite väll under klädd för att vara sponsor ” sa jag och han skrattade.
” Justin Bieber ” presenterade han sig och jag kollade chokat på honom.
” Varför säger du ditt namn som att jag skulle veta vem du är? ” frågade jag och nu var det deras tur att kolla chokat på mig.
” Vänta, vänta. Vet du inte vem han är ” sa en av hans kompis roat och kollade på mig.
” Nej, borde jag det? ”
” Egentligen inte, men du är det första jag mött som inte vet vem jag är ”
” Ja men du vet, det är lite svårt att hålla koll på alla bortskämda kändisar som tror som är bättre än alla andra när man knappt inte har någon teknologi där man bor ”
” Har du ingen tv eller något? ”
” Nej jag har ingen tv eller något i mitt rum. Dom ända som har tv är vakterna som ibland tvingar oss att kolla på det här jäkla programmet som får mig att vilja spy ”
” Gillar du inte programmet? ” frågade dom och kollade chokat på mig.
” Nej jag gillar inte programmet som förmodligen kommer ta död på mig ” sa jag och dom skrattade.
” Du lever dig verkligen in i rollen ” sa Justin och jag kollade oförstående på honom. För det verkade inte riktigt som att dom vet vad som egentligen händer här.
” Bara en fråga? ”
” Visst ” sa han och satte sig ner i fåtöljen igen.
” Varför vill du vara sponsor här egentligen? ”
” Det är enkelt. Jag älskar verkligen det här programmet och har aldrig missat ett avsnitt. Mamma tycker inte att jag borde kolla på det så det är rätt blodigt. Men det är ju bara ett program, det är ju inte så att det som bänder där ute är på riktigt ” sa han och mitt hat för honom sjönk lite.
Han visste inte om att vi dog på riktigt utan trodde precis som alla andra som kollar på programmet att vi alla bara var skådisar.
Svar till Sara
It's a bloody game - kapitel 2
Jag började springa snabbt in mot mitten och när jag sprungit ett tag fylldes arenan utav ett tjut. Jag vände mig om för att se hur gladiatorerna som ut springandes från stora dörrar som låg mellan spelarnas. Jag gav dom en sista blick innan jag fortsatte springa in mot den stora och mörka skogen.
Fyra dagar har nu gått och jag har fortfarande inte stött på någon gladiator, bara några få spelare som också håller sig uppe i träden för att håla koll på marken under.
Jag kollade upp mot himmelen och såg på den stora lysande siffran som nu visade siffran 23. Då fem personer redan dött och det var hemsk att kolla på den där skärmen och se hur dom alla spelarna dött.
För man kan ju inte säga att det var på ett snyggt sätt gladiatorerna dödat spelarna. Utan det var brutalt och man kunde se hur spelarna led då det verkade som att gladiatorerna tyckte om att se oss lida.
Jag rös av bara tanken att hamna i händerna på någon av gladiatorerna som med glädje skulle döda mig utan att ens blinka.
Jag hängde på mig alla mina vapen och satte fast dom ordentligt innan jag hoppade ner från mitt träd för att försöka få tag på lite mat eller dricka då jag varken ätit eller druckit sen vi kom in på arenan.
Jag visste att gladiatorerna säkert skulle hålla sig runt vattensamlingarna då dom vet lika väl som oss att vi spelare kommer att behöva vatten för eller senare för att överleva här inne.
Jag började små springa bort mot dom öppna ytorna där vattnet var och ju närmre jag kom blev jag mer och mer fokuserad, då jag inte tänker dö på grund av att jag inte var bered.
Jag började närma mig kanten av skogen när ett skrik fick mig att rycka till. Jag hörde inte vad det var personen skrek men jag började styra mina steg åt hållet det kom ifrån.
” Snälla hjälp mig ” skrek personen och jag kunde nu höra vad det var personen sa.
Jag kom fram till stället där ljudet kom ifrån och när jag kom ditt såg jag hur två gladiatorer gick runt en spelare som låg på marken i mellan dom.
Då och då spottade dom eller sparkade dom på honom och när jag kom lite närmre såg jag att dom måste ha misshandlat honom ett tag då han hade stora blåmärken i ansiktet och över hela överkroppen.
Jag tänkte precis vända mig om och fortsätta bort till vattnet när killen som låg på marken möte min blick. Hans ögon var alldeles rödsprängda och det såg ut som att han hade svårt att hålla tårarna borta.
Jag suckade högt och drog snabbt fram min pilbåge och pilar. Jag siktade mot den första och satte pilen rakt i hans hjärta och innan den andra gladiatorn hunnit reagera satt min andra pil igenom hans hals.
Jag sprang fram till gladiatorerna och tog ut pilarna för att sen stoppa tillbaka dom i pilkogret innan jag böjde mig ner över dom för att se till att dom verkligen var döda. När jag kollat ordentligt på båda vände jag mig mot killen som nu lyckats sätta sig upp mot en sten en liten bit bort. Jag gick fram till honom och satte mig på huk framför honom.
” Är du okej? ” frågade jag vilket var världens dummaste fråga med tanke på vad som hänt.
” Bra, antar jag. Eller så bra man kan må då jag nästan blev döda nyss ” sa han och jag skrattade. Vilket var ett tag sen.
” Du vet, det sista dom sa till oss innan dom lämnade oss vid våra rum var, håll er vid liv åtminstone första perioden dör för det blir lättare sen ”
” Jag måste ha missat det ”
” Tydligen ” sa jag och han möte min blick.
” Det var ett tag där jag trodde du skulle låta dom döda mig ”
” Det var jag också ”
” Vad fick dig att ändra dig då? ”
” Jag vet faktiskt inte, du såg så hjälplös ut och jag kunde inte riktigt ta på mig att om du dog skulle jag ha kunnat stoppa det ”
” Så du kan inte se mig dö, men du kan döda två andra personer istället? ”
” Ja. Dom är här frivilligt, det är inte du ”
” Nej det kan man ju inte säga att jag är ” as han och jag ställde mig upp. Jag kollade runt mig ett tag innan jag vände mig mot honom igen.
” Du behöver möjligt vis inte komma bort till vattnet? ” frågade jag och han möte min blick.
” Det var ditt5 jag var på väg när jag stötte på dom där två ” sa han och pekade bort mot dom nu döda gladiatorerna.
” Varför undrar du? ”
” För det behöver ju inte bara vara gladiatorerna som arbetar tillsammans. Jag menar, det kan ju vara fler än en vinnare ”
” Du vet om vi skulle försöka vinna båda två måste vi döda typ 98 gladiatorer till ”
” Vem sa att det bara måste vara vi två ”
” Menar du att vi ska samla ihop alla vi stöter på och göra som en arme mot gladiatorerna? ”
” Det är exakt vad jag menar ” sa jag och ett leende spreds på hans läppar,
” Jag är med ” sa han och nu var det jag som slog upp i ett stort leende.
” Då tycker jag att vi drar bort till vattnet för att dricka lite och skölja dina sår lite så att dom inte blir infekterade ”
” Visst, kan du hjälpa mig upp? ” frågade han och räckte fram sina hand mot mig.
Jag tog ett fast grep om hans hand och drog upp honom på fötter. Han la en arm runt mina axlar och jag la en arm runt hans midja som stöd och vi började gå bort mot vattnet lite haltande.
” Du kan gärna hjälpa mig att hålla koll fall det kommer några fler gladiatorer ” sa jag och han nickade till svar.
Vi stötte inte på en enda person på väg till vattnet och när jag kollade mig runt omkring såg jag inte heller. Jag satte mig ner vid kanten av vattnet och lutade mig framåt lite för att komma närmre vattnet. Jag gjorde som en kopp av mina händer och drack säkert en hel lite och inte mer innan jag ställde mig upp och kollade runt omkring mig igen.
Men det ända jag kunde se var Erik som han hette sitta och dricka, men fortfarande inga gladiatorer. Vilket på ett sätt var skönt, men det finns seriöst runt 100 gladiatorer här inne och dom ända två jag stött på var dom jag dödat. Vart faan är dom andra.
Jag kommer ju inte kunna döda dom om jag inte stöter ihop med dom. Jag menar, ska jag bara skjuta lite hit och dit och hoppas att jag träffar någon. Fast med min tur är det ju större chans att jag träffar en annan spelar.
Jag vände mig mot Erik igen som nu låg och sköljde igenom sitt leriga hår.
” Du vet, vi kommer tillbaka till våra rum och det imorgon. Och jag tror att dom duscharna är lite bättre än en vattensamling ”
” Det är dom förmodligen, men om man får någon sponsor kommer dom vara i ens vad ska man säga lägenhet när man kommer tillbaka och jag vill då göra ett gott intryck ”
” Tror du att du har fått någon sponsor? ” frågade jag och han möte min blick.
” Jag vet inte, tror faktiskt inte det ”
” Varför inte, du är ju stor och stark. Vilket sponsorerna tittar efter ”
” Ja, men jag har inte dödat några gladiatorer som du. Jag låg och skrek istället medans dom misshandlade mig. Du då, tror du att du kommer få någon sponsor? ”
” Jag vet inte, kanske. Det beror på vilka sponsorer som ska vara här i år. För vissa bryr sig inte om hur många gladiatorer man dödat eller hur bra man klarar sig här inne på arenan. Det ända dom bryr sig om är styrka och storlek ”
” Det är för sig, men din storlek kanske jämnas ut av sitt antal döda gladiatorer ”
” Så du kallar mig alltså lite ”
” Du kan ju inte säga att du är så speciellt stor ” sa han och jag skrattade.
” Nej, men det finns fördelar att vara liten också ”
” Som vad och jag får fråga? ”
” Medans du är tung och klumpig, är jag lätt och smidig. Så medans du klampar runt på marken och drar åt dig all uppmärksamhet kan jag som är lite lätt smyga runt på marken eller uppe i ett träd som en liten fågel ”
” Var det inte du som ville dra åt dig uppmärksamhet så att du kan döda gladiatorerna ”
” Jo, det är ju därför jag har dig. För medans du drar åt dig gladiatorerna kan jag sitta uppe i ett träd eller något och skjuta dom ”
” Så jag är bara ditt lockbete ”
” Ja ” sa jag glatt och han skrattade.
” Hur kan jag veta att du verkligen skjuter dom och inte låter dom döda mig bara ”
” Kanske för att om jag velat ha dig död skulle jag låtit dom där två gladiatorerna döda dig och döda dom efter ”
” Det kunde du ha gjort ” sa han och kollade bort mot skogen.
” Tror du verkligen att vi kan klara oss bort från allt det här? ” frågade han sen och kollade mig sen djupt i ögonen som att leta efter svaret.
” Jag vet inte, men jag kan inte ge upp hoppet om att komma ut här ifrån och sätta ditt spelledarna ”
” Sätta ditt spelledarna? ”
” Ja, vissa världen att detta inte bara är en serie, utan att vi faktiskt dör här inne på den här dumma arenan ” sa jag och han nickade till svar.
” Nu känns min önska rätt dum ” sa han och kollade bort mot skogen igen.
” Vad är din önskan då? ”
” Att om jag får en sponsor är han inte dum i hela huvudet. Utan att han faktiskt hjälper än och ser till att man har det man behöver ”
” Ja det kan du ju få reda på imorgon, då det är mindre än en dag tills vi kommer bort från den här arenan. I alla fall för några dagar ” sa jag och kollade bort mot skogen jag också.
Då jag tycker det är nästan lite läskigt att jag inte stött på fler gladiatorer än jag gjort.
Jag har en känsla att spelledarna har något planerat.
It's a bloody game - Kapitel 1
Vi var 28 stycken som ska delta i det här årets spel.
Vi gick nu på ett långt led bort till ett rum där dom skulle ge oss vår utrustning och den lilla packningen som vi skulle få.
Jag gick bort till det båset med mitt numer på sig. Jag stängde snabbt dörren efter mig och kollade ner på sakerna som låg framför mig på en stol.
” Ni har tio minuter på er att byta om, så skynda på ” ropade vakten och jag suckade högt.
Jag drog upp kläderna för att se vad det var för kläder som vi skulle få ha i år.
Det var en svart t-shirt, en stor grön regnskyddande tjock tröja, ett par svarta rätt tajt byxor och ett par bruna tunna skor som är bra om man vill springa och smyga sig på någon. Då dom inte gjorde så mycket ljud ifrån sig. Ett par handskar och ett bälte som man kunde hänga en del grejer i.
Jag drog på mig mina saker och satte upp mitt hår i en hög tofs innan jag tog tag i mina gamla kläder och gick ut ur det lilla båset. När jag kom ut såg jag att alla redan var klara och stog och väntade på mig.
” Så nu när ni alla är klara kan ni följa efter mig bort ” sa en av vakterna och vi följde efter honom till rummet bredvid.
Vi ställde oss vid väggen och kollade bort mot andra sidan rummet där spelledarna satt och pratade. Jag kände hur hatet spreds sig inom mig och blev tvungen att knyta händerna hårt för att inte slänga mig på dom. Jag kollade runt omkring mig på dom andra spelarna och dom verkade inte heller så glada över att se dom.
Vi fick stå tysta ett tag och bara kolla på medans spelledarna satt och åt av någon slags chokladtårta som såg ut att säcka till minst 8 personer till. Men så tjocka som dom var kunde dom nog utan problem trycka i sig den stora tårtan.
När dom äntligen lyckats äta upp den förbaskade tårtan ställde sig en av dom upp och kom fram till oss. Han inspekterade oss alla noggrant innan han kom fram till mig.
” Så du är flickan som nästan lyckades smitta ifrån gettot. Hur kunde dom låta dig komma så nära porten utan lyckas stoppa dig. Du verkar ju inte vara ett så stort hot direkt ”
” Du vet ingen ting om mig ” sa jag så lugnt jag kunde då jag i inte ville något annat än att slänga mig på honom och slå in lite vätt i hans korkade skalle.
” Jag menar bara, kolla på dig. Du är ju inte så värst stor direkt ” sa han och skrattade.
” Man behöver inte vara stor för att komma förbi dom ”
” Så vad är ditt vapen som gör dig till ett så stort hot mot dom här andra stora vältränade spelarna som du ska möta inne på arenan ”
” Det är ju inte dom jag måste döda för att vinna ”
” Nej men om du inte har någon chans mot dom, hur ska du då kunna ha någon chans mot mina gladiatorer som är större än dom här killarna ”
” Om det är samma gladiatorer som dom andra åren blir det nog inte ett så stort problem ”
” Och varför inte det då? ”
” Ja dom verkar ju inte vara så speciellt smarta så det lär inte bli en så svår uppgift ” sa jag och nu var det inte spelledarna som skrattade, utan spelarna som stog bredvid mig.
Spelledaren som stog framför mig gav mig en arg blick innan han vände sig mot dom andra spelarna också.
” Så om vi fortsätter. Ni alla vet ju reglerna som gäller inne på arenan så jag behöver nog inte gå igenom dom med er. Så det jag egentligen bara behöver gå igenom med er är vad det är ni ska få med er in och hur årets spelperioder kommer se ut ” sa han och vinkade till sig något betjänt som kom inrullandes med något bord som var över täckt med en filt eller något.
” Så det här är vad ni kommer att använda er av ” sa han och drog bort filten så att man nu kunde se vad som låg under. Det var ett bord fult med massa olika vapen. Det var en massa olika knivar, spjut, svärd, yxor, släggor, rep, pilbågar och mycket mer saker som jag inte riktigt kunde se.
” Nu kommer få välja tre olika saker var som ni vill ha med er in på arenan och som vapen på er resa. I alla fall tills ni får någon sponsor som kan köpa fler och bättre saker. Om ni ens får någon sponsor ” sa han och kollade på mig med ett stort flin på läpparna.
” Så, om vi börjar med damerna. Vad för vapen vill du ha med dig in på arenan ”
” Paketet med två knivar, rep och pilbågen ” sa jag snabbt och han nickad.
” Bra då läggs det in på din avdelning. Nästa ”
*
Alla hade sagt vad dom ville ha och vi ledes nu igenom en lång korridor som gick i en cirkel runt arenan.
Vi lämnades av en efter en vid våra avdelningar och när det bara var 6 stycken kvar vi framme vid min avdelning. Jag stannade vid min dör och såg hur som stängde dörren runt mig så att vi spelare inte skulle kunna prata eller var med andra spelare på sidan av spelet.
Jag gick in i rummet och började gå runt för att kolla vad min avdelning bestod av.
Det fanns ett kök, arbetsrum, vardagsrum, 2 badrum och 2 sovrum. Förmodligen ett till mig och ett till min sponsor som jag ens skulle få en.
Jag kollade runt i alla låder som fanns men såg att dom alla var tomma.
Jang antar att det är därför man får poäng inne på arenan. För dom som inte får någon sponsor får köpa mat, vapen, extra kläder om dom går sönder och allt sånt med poängen.
Jag gick tillbaka till
Vardagsrummet och gick fram till det stora fönstret som jag inte tänkt på innan. Jag kollade ut genom fönstret och när jag kollat ur ett tag förstod jag att det var arenan som låg precis utanför. Arenan vi skulle ut på ligger precis utanför mitt fönster och det huset som vi alla spelare och sponsorer bor i.
Det var vårt hus som blockar och ser till att vi spelare inte kommer kunna rymma bort.
Någon harklade sig bakom mig och jag vände mig om med ett ryck. Jag kollade runt i rummet och fann en av vakterna mitt i rummet.
” Vad? ” fräste jag åt honom och han ryggade tillbaka lite.
” Du ska ner till startplats nu ”
” Och hur kommer jag ner ditt då om jag får fråga? ”
” Trappan så klart ” sa han och pekade ner på en trappa som var mitt i rummet som absolut inte vart där tidigare.
” Hur kom den ditt? ” frågade jag förvirrat och han skrattade.
” För typ en minut sen ”
” Men hur kom den ditt ”
” Den sänktes ner. Vilket den kommer göra varje gång du ska in på arenan ”
” Vad händer om jag inte ser eller vill gå ner där då? ”
” Dom andra gångerna kommer det vara ett ljud som säger till att det är dags för en ny periodomgång ”
” Och om jag inte går ner då? ”
” Vill du verkligen ta reda på det ” sa han och jag kollade chokat på honom. Han log belåtet och pekade ner mot trappan.
Jag skakade lite snabbt på huvudet innan jag gick ner för den långa trappan. När jag kom ner för trappan kom jag ner till ett litet rum med mina vapen hängandes på ena väggen.
Jag gick fram till mina knivar och hörde hur vakten bakom mig drog upp sitt svärd som förmodligen var mycket bättre än min lilla kniv.
” Ta det lugnt jag ska inte skada dig, jag ska bara stoppa ner dom i mitt bälte och fixa mig i ordning. Om det är okej för dig ” sa jag och vände mig mot honom.
Han kollade misstänkt samt på mig innan han blick mjuknade lite och han stoppade tillbaka sitt svärd i bältet.
Jag gick tillbaka till väggen och hängde fast repet på bältet innan jag hängde pilbågen och pillarna över axeln.
Jag stog och petade otåligt på min jacka till en stor dör öppnades ut mot arenan. Jag tvekade lite innan jag gick med bestämda steg ut. Jag hörde hur dörren bakom mig stängdes och jag stannade lite för att kolla runt omkring mig.
I mitten av arenan var det en stor skog och runt omkring var det som öken med små vattensamlingar lite här och där.
Jag följde väggen bakom mig och kunde se sex av dom andra spelarna som stog precis som mig och kollade sunt omkring sig. Jag ryckte till lite nät det brusade lite i högtalarna och jag kollade upp mot himlen för att se hur spelledarens ansikte dök upp på en jätte skärm.
” Så nu är vi äntligen här för att starta det 17 spelet, men innan vi sätter igång så vill jag gå igenom några små förändringar. Som att från och med ni kommer ni att kunna se hur dom andra spelarna dött på den här skärmen. Ni kommer även kunna hålla koll på hur många som är kvar i spelet igenom att kolla på den jätte stora siffran som kommer lysa här uppe ” sa han och en stor 28 lös upp på himlen.
” Och sist men inte minst, spring. Vi släpper ut gladiatorerna om mindre än fem minuter så jag tipsar er att ni kommer så långt bort från ingångarna som möjligt ” sa han sen och skärmen där uppe slocknade.
Jag kollade på spelarna runt mig och såg att dom alla redan börjat springa in mot mitten av arenan. Jag kollade snabbt up mot den stora siffran i taket och suckade högt. Jag ska döda dom där jävla gladiatorerna, men inte idag. Inte idag när dom är så samlade och arbetar tillsammans. Då som blir mycket lättare att döda en och en.
Jag började springa snabbt in mot mitten och när jag sprungit ett tag fylldes arenan utav ett tjut. Jag vände mig om för att se hur gladiatorerna som ut springandes från stora dörrar som låg mellan spelarnas.
Jag gav dom en sista blick innan jag fortsatte springa in mot den stora och mörka skogen.
It's a bloody game - Prolog
Livet är inte rättvist. Speciellt inte för oss som tvingas vara med i det här dumma spelet som något rik skit stövel kommit på.
Jag menar, varför ska vi inte skicka in 25-30 hemlösa killar i arton års åldern in på en arena där dom måste slåss för sina liv mot 100 vältränade gladiatorer som bara har en uppgift. Döda spelare tills det bara finns en kvar som vinner spelet.
Spelledarna säger att det bara är en tv-serie där både ungdomarna och gladiatorerna är skådespelare. Vilket folk som kollar på programmet tror, men jag tror bara det är en dum jävla ursäkt för spelledarna att ta bort barn från deras föräldrar på ett lika brutala sätt som han blev av med sitt. För den ända man någonsin ser efter programmet är vinnaren och eller några av gladiatorerna.
Vilket jag ska försöka förändra på. Då jag för det första är den första tjejen som någonsin kommer vara med i spelet och för det andra så kan det vara fler än bata en vinnare.
Alla 30 spelare skulle kunna vinna om spelarna dödar alla gladiatorerna först.
Det har aldrig hänt att det vart flera vinnare, det har inte ens vart någon som försökt med det heller.
Men varför skulle det inte kunna vara spelarna som vinner för än gångs skull. Jo kanske för att spelledarna har någon medicin som kan få tillbaka döda till liv eller något i den stillen. För hur annars skulle det kunna vara nästan exakt samma gladiatorer varje år och hur skulle annars spelar som blivit döda av en annan spelare kunna komma tillbaka till spelet. För dom måste ju ha kommit på något sätt att få tillbaks spelare som blivit dödad av en annan spelare då det är absolut är förbjudet att döda någon av dom andra spelarna.
Mitt namn är Ninja och jag är 18 är. Jag har blivit uppväxt på det här stället som kallas gettot sen jag var 1 år. Där av vet jag inte vad mitt efternamn är, ingen av oss som bor här vet det. Utan vi har fått byta ut våra efternamn till ett så kallat fång nummer.
Mitt fång nummer är 538 och jag har vart dömd att åka in på arenan sen jag var 15 år. Då jag försökte rymma härifrån, men blev stoppad precis innan jag lyckades komma bort och ända sedan den dagen har jag tränat mig själv i lite allt möjligt.
Användning av pilbåge, kniv, spjut, lärt mig brottas, tränat upp min kondition, gått utan mat i flera dagar i sträck och lite andra saker som kan vara användbar till att klara sig inne på arenan. Då man aldrig vet hur arenan kommer se ut eller hur länge vi kommer vara där inne då man är inne i olika perioder.
Första perioden brukar vara på fem dagar och genom att kolla på dom dagarna får sponsorerna välja sina spelare. Sen får spelarna och sponsorerna 3 dagar på sig att lägga upp en taktik och plan på hur man ska klara sig så länge i spelet som möjligt innan spelaren återigen ska in på den hemska arenan.
Blev en väldigt kort prolog men jag fick med det jag ville och det kommer komma mer i kapitel 1 som förmodligen kommer på onsdag då jag både jobbar och snart ska iväg med en komis nästa vecka och kommer skriva lite kapitel i förväg och försöka skriva så många att det kommer ett varannan dag.
Hoppas det låter bra och snälla lämna en kommentar om vad ni tycker. Fall ni tycker det låter som än bra novell.
Don't be scared of who you are
Game on Epilog
Jag vaknade av att min mobil vibrerade och drog snabbt tag i den i hopp om att det var Naila, men såg att det bara var ett sms från Chaz där han undrade hur det gått.
Jag suckade högt och la ifrån mig mobilen då jag inte orkade svara på det.
Jag visste direkt när jag kom hem att jag inte skulle kunna sova så jag gick direkt ut till köket och drog med mig ett paket oreos, mjölk och ett glas ut till vardagsrummet. Jag slog snabbt på tv och bläddrade runt på kanalerna lite innan jag valde att kolla på vänner. Jag hälde upp mjölken i glaset och drack lite innan jag började doppa min kakor.
Jag hade nästan ätit upp alla kakor när jag tappade ner en av dom i mjölken. Jag suckade frustrerat och kollade runt för att se fall det fanns något på bordet som jag kunde ta upp den med. Jag såg att det låg en gaffel på bordet och torkade lite snabbt av den med pappret innan jag började fiska upp min kaka. När jag äntligen lyckats få upp hela fick jag snabbt äta upp den då den annars skulle falla isär. När jag ätit upp alla min kakor kände jag hur min mobil vibrerade bredvid mig.
Jag la snabbt ifrån mig sakerna jag hade i mina händer och torkade snabbt av dom innan jag tog upp mobilen. Jag hade förväntat mig att det skulle vara Jillian eller Chaz som frågade hur det var med mig, men såg till min förvåning att det var från Justin. Jag öppnade det lite osäkert och såg att det var en massa bilder som han skickat tillsammans med en liten text. Jag började kolla igenom bilderna och såg att Justin måste ha sparat massa skärmbilder då bilderna var på en massa samtal och sms som skulle ha blivit skickade till mig men jag såg nu att det var en extra nolla bakom. Justin hade alltså sagt sanning och om jag hade lyssnat på honom hade jag sen fått veta att det var Scooter som hade fixat med numret och sett till att mina samtal och sms inte kom fram till Justin.
Jag suckade högt och var nära på att kasta in min mobil i väggen.
Jag är en så jävla idiot, varför ska jag alltid vara så dum i huvudet. Jag menar, varför skulle han annars ha kommit direkt till hockey rinken för att prata med mig om han bara ville bli av med mig. Tankarna flög runt i huvudet som jag vet inte vad och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Tillslut ställde jag mig upp och började gå bort mot dörren men blev stoppad av Natan och mamma som kom in genom dörren. Dom båda kollade chokat på mig då jag förmodligen såg ut som ett vrak.
” Naila vad har hänt? ” frågade Natan och tog ett steg närmre mig.
” Inget, jag måste bara iväg och fixa en sak ” sa jag och försökte gå förbi dom men mamma stoppade mig genom att slita tag i min handled.
” Nej du går ingen stans ” sa hon bestämt och jag kollade chokat på henne.
” Varför? ”
” För att det redan är mörkt ut och jag vill inte att du springer runt på gatorna aldelles själv ”
” Men mamma jag behöver verkligen fixa det här ”
” Om det är så pass viktigt kan det nog vänta tills imorgon ”
” Men ”
” Inga men Naila, gå upp på ditt rum nu ” sa hon strängt och jag kollade bort på Natan i hopp om att få lite stöd, men jag kunde se att han var på mammas sida.
Jag suckade frustrerat innan jag slet mig loss och nästan sprang upp till mitt rum.
Jag slängde igen dörren efter mig och hörde hur mamma skrek på mig att sluta, men jag ignorerade henne. Jag satte mig ner på sängen och tog upp mobilen för att skriva in något till Justin men avbröt mig själv. Visst så ville jag ju lösa allt det här med Justin så fort som möjligt, men jag ville helst inte lösa det över sms.
Jag la ifrån mig mobilen och satte mig med ryggen mot väggen. Jag lutade huvudet mot väggen bredvid och somnade snabbt in.
*
Jag vaknade av jag slog huvudet i i väggen och stönade klagande. Jag satte mig upp och drog åt mig mobilen för att kolla vad klockan var. Jag såg att klockan redan var tolv och ställde mig upp med ett ryck. Jag gick bort till garderoben och byte snabbt om till ett par shorts och en t-shirt innan jag gick ner till vardagsrummet där mamma satt och åt frukost.
" Vill du ha lite? " frågade hon och höll upp scones mot mig. Jag skakade bara på huvudet som var och gick ut till hallen. Jag drog snabbt på min mina converse innan jag gick ut och smällde igen dörren efter mig. Jag började gå bort mot bussen och fick springa den sista biten för att hinna med bussen som ledde till Justins hus.
Jag började tänka igenom vad jag ville ha sagt men kom inte fram till något vettigt så jag antar att jag bara får säga det jag kommer på då.
Bussen stannade på gatan där Justins hus var och jag började lite osäkert gå bort till huset som jag allt för väll kände igen. Jag plingade på dörren och bakade sen undan lite från dörren. Jag hörde lite rop inifrån huset innan Justin öppnade dörren.
" Naila " sa han och kollade chockat på mig. Vi stog tysta ett tag och bara kollade på varandra innan jag avbröt tystnaden.
" Justin jag fick dina sms igår och jag är ledsen. Jag borde ha lyssnat på dig och inte vart så jävla envis. Jag borde ha låtit dig prata klart och inte trott att du kom på någon dålig lögn som ursäkt varför du inte ringt eller smsat mig " började jag men Justin avbröt mig.
" Naila "
" Nej Justin jag måste få det här sagt. Justin jag älskar dig och " började jag igen men slutade när Justin tog fyra snabba steg mot mig och satte sina händer på varsin sida av mina mitt ansikte för att sen trycka sina läppar hårt och nästan desperat mot mina.
Justins perspektiv
Jag låg i min säng med mobilen precis bredvid mig så att jag skulle märka direkt om Naila ringde eller smsade.
" Justin jag tänkte beställa pizza, vill du ha? "
" Ja tack "
" Det vanliga eller? "
" Nej, ta en kebab istället "
" Ok " ropade mamma och jag kollade ner på min mobil igen.
*
" Justin kan du öppna dörren jag är fortfarande i duschen " ropade mamma när det plingade på dörren och jag suckade.
" Jag tar det " sa jag och ställde mig upp. Jag halv sprang ner till dörren och tänkte precis dra fram lite pengar att betala med men stoppade tillbaka dom igen när jag såg att det var Naila som stog utanför.
" Naila " sa jag chockat och kollade ner på henne.
" Justin jag fick dina sms igår och jag är ledsen. Jag borde ha lyssnat på dig och inte vart så jävla envis. Jag borde ha låtit dig prata klart och inte trott att du kom på någon dålig lögn som ursäkt varför du inte ringt eller smsat mig " började hon men jag avbröt henne.
" Naila "
" Nej Justin jag måste få det här sagt. Justin jag älskar dig och " började hon men jag avbröt henne genom att snabbt gå fram till henne och sätta mina händer på varsin sida av hennes ansikte för att sen kunna trycka mina läppar hårt mot hennes. Hon besvarade snabbt kyssen och la sina händer över mina.
" Jag älskar dig också " sa jag snabbt mot henne läppar innan jag kysste henne igen. Jag särade på hennes läppar med hjälp av tungan och hon möte den snabbt med sin. Hon flyttade sina händer till mitt bröst istället och jag lät mina händer glida ner till hennes midja.
Jag började backa tillbaka in i huset utan att bryta kyssarna och stängde dörren efter oss för att sen trycka upp henne mot den.
Jag drog mig undan lite för att hämta andan lite innan jag återigen tryckte ihop mina läppar med hennes. Hon flätade in sin ena hand i mitt hår och drog mig ner närmre henne. Jag tog ett litet steg mot henne för att pressa min kropp närmre hennes och hennes ena hand började smeka mig över ryggen.
Jag lyfte upp henne på mina höfter och hon slingrade snabbt sina ben runt mig. Jag lätt mina händer glida in under hennes tröja och började dra med mina händer över hennes mage.
Jag drog mig undan lite när jag hörde hur någon kom ner klampandes för trappan.
” Justin har du redan ätit upp eller ” började mamma som slutade när hennes blick föll på oss där vi stog lite halft flåsande.
” Sorry, jag trodde att det var pizzorna som hade kommit ” sa hon innan hon snabbt gick in i vardagsrummet och lämnade oss ensama kvar.
Jag vände mig mot Naila igen som snabbt möte min blick och ett stort leende spreds på hennes läppar. Ett leende som snabbt smittade av sig på mina läppar.
” Du vet inte hur länge jag längtat till att få göra det där igen ” sa jag och hon skrattade.
” Förmodligen lika mycket som jag ” sa hon och jag lutade min panna mot hennes.
” Vill du äta här? ” frågade jag och han nickade till svar.
” Bra, för jag kommer inte släppa dig nu på ett tag ”
” Låter bra för mig ” sa hon och hoppade ner från mina höfter.
Jag kysste henne lite snabbt på läpparna innan jag flätade ihop mina fingrar med hennes och drog med mig henne ut till vardagsrummet. Jag satte mig ner i den stora soffan och drog ner Naila bredvid mig så att jag kunde lägga en arm runt hennes axlar.
” Så jag antar att ni äntligen lyckats lössa era problem ” sa mamma och jag nickade till svar.
Naila flätade ihop sina fingrar med mina uppe vid hennes axel och kollade upp på mig. Jag lutade mig närmre henne och pressade mina läppar mot henne, men drog mig snabbt undan när mamma harklade sig lite framför oss.
” Jag älskar dig ” viskade jag åt Naila och hennes leende växte sig ännu större.
” Jag älskar dig också ” viskade hon snabbt tillbaka innan hon la tillbaka sitt huvud på mitt bröst.
Jag kollade bort mot mamma som kollade lite roat på mig då jag måste se väldigt fånig ut just nu, men jag kunde inte bry mig mindre om hur jag såg ut. Jag har äntligen fått min Naila tilbaka och det är allt som betyder något just nu.
Så nu är epilogen uppe och Game on novell helt slut. Känns konstigt men samtidigt skönt.
Men nu i alla fall så vill jag att ni alla komenterar vad ni tycker om både slutet och hela novellen.
Becuase all i need is you by my side
Game on kapitel 46 - THE END
” Det är klart att ni ska bjuda in honom. Han är eran bästa kompis och jag kommer inte låta er behöva välja mellan oss ”
” Vi ville bara dubbel kolla med dig innan, så att det inte kommer som en överraskning heller att han är där när du kommer ” sa han och jag log lite tacksamt mor honom.
” Då syns vi imorgon då ” sa han och gav mig en snabb kram innan han gick ut ur omklädningsrummet.
Det knackade på dörren in till mitt rum och jag satte mig snabbt upp.
" Kom in " ropade jag och Jillian kom invaderades.
" Jillian " nästan skrek jag fram och sprang snabbt fram till henne. Jag drog in henne i en kram som hon snabbt besvarade.
" Ta det lugnt, jag har bara var borta en vecka " sa hon och jag backade lite från henne.
" Ja men en hemsk vecka för mim del "
" Svarar han fortfarande inte? "
" Jo då, han ringde för två dagar sen och sen igår kom han tillbaka hit till Stratford "
" Är han här " sa hon och jag nickade till svar.
" Vad sa han då när han ringde och vad gjorde han när ni träffades "
" När jag pratade med honom i telefonen började han förklara varför han inte kunnat ringa mig och vill du veta vad hans anledning var? " frågade jag och hon nickade svagt.
" Hans mobil hade ändrat mitt nummer. Den hade lagt ditt en extra nolla så att mitt nummer var elva siffror istället för tio " sa jag och hon fnös högt.
" Ja och jag har vandrat på månen " sa hon och jag skrattade.
" Men att du kom hem en dag för tidigt är bra för mig, för att för det första så får jag ju träffa dig och för det andra så kommer Justin också vara med hemma hos Nicklas idag "
" Vill du gå ändå? " frågade hon och jag nickade.
" Ja det vill jag, för jag tänker inte låta honom komma hit och förstöra för mig. Sen så sa jag till Chaz och dom att det var okej att han också var där "
" Va varför? "
" För att han kände dom innan mig och dom är väldigt nära vänner. Så jag tänker inte låta dom behöva välja mellan oss "
" Vi kan gå därifrån så fort du vill. Det är bara att säga till "
" Tack, men jag ska försöka klara av det här på bästa sätt. Det är bara att hålla sig så långt borta från Justin som möjligt "
" Okej, men som jag sa. Det är bara säga till om du vill gå hem "
" Det känns bra " sa jag och gav henne att snabbt leende innan jag släppte taget om henne.
" Jag ska bara byta om, sen kan vi gå " sa jag och hon nickade till svar.
Jag gick bort till min garderob och drog fram ett par shorts, en t-shirt och som jag matchade ihop med ett par hängslen. Jag gick in i badrummet för att dra på mig lite maskara och drog borsten lite snabbt igenom mitt lite tokiga hår innan jag gick tillbaka till Jillian som väntade på att jag skulle bli klar.
" Ska vi gå? " frågade jag och Jillian nickade till svar.
Vi började gå bort mot Nicklas hus när en bil tutade bakom oss. Vi vände oss om för att se Erik komma körandes mot oss oss.
" Vill ni ha skjuts till Nicklas eller? " frågade han och Jillian var snabb med att springa över väggen till hans bil.
" Visst, tack " sa hon glatt och jag skrattade åt henne. Hon hoppade in i sättet bredvid honom och jag satte mig ensam där bak.
Jag kunde se hur dom små tittade på varandra när den andra inte såg och jag skrattade lite lågt då jag visste att dom båda gillade varandra men vågade inte säga något till den andra. Jag såg hur Eriks hand närmade sig Jillians och deras fingrar var smart hårt sammanflätade. Jag slog upp i ett stort leende som snabbt försvann när mina tankar kom in på Justin och hur han alltid brukade fläta ihop sina fingrar med mina.
Vi körde upp på Nicklas uppfart och Erik släppte lite ofrivilligt Jillians hans. Jag hoppade ur bilen och gick snabbt in i den redan öppna dörren. När jag kom ner satt nästan alla redan där och jag gick bort till biljard bordet där Chaz och Ryan körde en match.
" Vem är vem? " frågade jag och satte mig på stolen som stog bredvid bordet.
" Jag är hel färgade, så jag leder just nu med två bollar " sa Ryan stolt och jag skrattade.
" Killar hur går det? " frågade någon bakom mig och jag hörde direkt att det var Justin som kom gåendes. Jag möte hans blick lite snabbt innan jag ställde mig upp och gick bort till Nicklas som stog och fixade ned lite dricka.
" Behöver du hjälp? " frågade jag och han vände sig mot mig.
" Ja tack " sa han och jag ställde mig bredvid honom.
*
Det hade gått två timmar sen jag kommit hitt och jag har en så länge lyckats hålla mig borta från Justin. Sen så hade Jillian och Erik helt plötsligt försvunnit och jag antog att dom stog i något hörn och strulade med varandra. Jag satt och pratade med Nicklas och Kristian när det plingade på dörren.
" Jag kommet strax tillbaka " sa Nicklas innan han ställde sig upp och gick upp till övervåningen.
" Pizzan är här " ropade han sen när han kom tillbaka efter en minut och alla nästan slängde sig på honom. Jag öppnade upp min pizza kartong och började snabbt äta av den stora pizzan.
" Klar " ropade jag och Chaz nästan i mun på varandra och alla andra skrattade. Jag kollade bort mot Chaz som log stort mot mig och jag skrattade. Jag kollade runt på dom andra som hade ungefär hälften kvar av sin pizza och jag skakade på huvudet. Hur kunde folk äta så långsamt.
" Jag orkar inget mer, Naila vill du ha? " frågade Jillian bredvid mig och jag nickade snabbt innan jag drog åt mig kartongen. Jag började äta av pizzan men blev störd när ljudet från skrikande tjejer kom närmre och närmre. Jag kollade bort mot dörren som ledde till trappan för att sen se den slängas upp och in gåendes kom tjejerna från våran skola.
" Jag hörde att det var här festen skulle vara, är det okej om vi också hänger lite? " frågade en av dom men vi han inte svara för en av dom andra började skrika högt.
" Omg, det är ju Justin " ropade hon och i nästa sekund var dom alla hängandes över Justin.
Chaz och Ryan fick nästan slita bort tjejerna från Justin och när jag såg hans ansikte såg jag den där panikslagna blicken igen som han hade haft på parkeringen när jag låst ut honom.
" Så Justin eftersom du och Naila verkar ha gjort slut och du verkar ju redan träffa nya. Är det då lugnt om jag tar Naila ett tag " ropade en av killarna som måste ha kommit in med tjejerna då jag inte sett dom här tidigare.
Justin hade nu bitit ihop käkarna hårt och hans knogar hade börjat vitna.
Han möte min blick men det varade inte så länge dom mina ögon fylldes med tårar och jag fick svårt att se. Jag drog snabbt åt mig min mobil innan jag ställde mig upp och sprang bort mot dörren. Jag sprang upp för trappan och bort till busstationen som låg lite mer än hundra meter bort. Jag föll ihop på bänken men reste mig snabbt upp när jag såg bussen komma körandes.
Justins perspektiv
Naila hade undvikit mig hela kvällen och varje gång jag tog ett steg närmre henne tog hon ett bort från mig.
Vi satt just nu och åt pizza när ljudet av fnittrade och skrikande tjejer fickk min uppmärksamhet. Jag hörde hur dörren slängdes upp och såg hur ett gäng med tjejer och killar kom in gåendes.
" Jag hörde att det var här festen skulle vara, är det okej om vi också hänger lite? " frågade en av dom och Chaz tänkte precis svara när han blev avbruten.
" Omg, det är ju Justin " ropade en av dom och dom alla kom springandes mot mig. Ryan och Chaz lyckades få bort dom från mig och jag kollade nästan skräckslaget framför mig.
" Så Justin eftersom du och Naila verkar ha gjort slut och du verkar ju redan träffa nya. Är det då lugnt om jag tar Naila ett tag " ropade en av killarna som kommit in och jag kollade surt på honom. Jag spände mina käkar hårt och när jag kollade ner på mina händer hade dom börjat vitna.
Jag kollade bort mot Naila för jag ville se hennes reaktion. Hon möte mim blick och jag kunde se hur tårar började bildas i hennes ögon. Hon gav mig bara en sista blick innan hon helt plötsligt började springa upp för trappan.
" Vad flög i henne " sa en av tjejerna och dom andra skrattade. Jag blängde lite surt på dom innan jag också ställde mig upp och började springa efter henne. Jag kom ut ur huset och hann precis få en skymt av henne innan hon klev på bussen.
Jag stog och kollade efter henne ett tag innan jag gick tillbaka ner till resten. Jag gick bort till där Chaz och Ryan stog och pratade med några tjejer. Jag tog ett fast grep om bådas tröjor och började släppa med dom bort mot bakdörren som lädde ut till trädgården.
" Hej vi pratade med dom "
" Jag kommer inte åt henne " sa jag och dom kollade oförstående på mig innan dom tillslut fattade vad jag pratade om.
" Vad ska vi göra åt det, hålla fast henne så att hon inte kan gå något stans "
" Jag vet inte, jag behöver bara hjälp. Jag kan inte komma på något sätt att få henne att lyssna på mig tillräckligt länge så att jag kan förklara "
" Men gå in på samtal och sms då, spara skärmbild så att man ser både numret och datumet och så skickar du det till henne sen " sa Chaz och jag kollade snabbt upp på honom.
" Det är faktiskt riktigt smart. Jag måste gå " sa jag och började gå bort mot dörren igen men Ryan stannade mig genom att sätta en hand på mitt bröst
" Vart ska du någonstans? "
" Jag glömde min mobil hemma så jag måste åka hem nu så att jag kan fixa allt med Naila "
" Kan det inte vänta tills typ imorgon "
" Ryan jag måste få tillbaka henne " sa jag och han tog bort sin hand.
Jag sa ett snabbt hejdå till dom innan jag sprang upp till min bil och började köra hemåt.
Så fort jag kom hem hade jag sprungit upp till mitt rum och letat fram min mobil. Jag letade i säkert tio minuter innan jag hittade den och jag slängde mig ner i sängen.
Jag började fixa med bilderna och det blev ett X antal då jag hade ringt minst tio gånger om dagen. Jag skickade iväg bilderna till henne och en liten förklaring om att Scooter hade fixar allt med numret, samtalen och sms.
Jag la ifrån mig mobilen och satt i säkert två timmar och bara kollade på mobilen så att jag inte skulle missa om hon svarade på något sätt.
Hon ligger och sover säkert intalade jag mig själv och la mig ner i sängen. Jag kände hur ögonlocken blev tyngre och tyngre och snart låg jag och sov.
*
Jag vaknade av att min mobil vibrerade och drog snabbt tag i den i hopp om att det var Naila, men såg att det bara var ett sms från Chaz där han undrade hur det gått.
Jag suckade högt och la ifrån mig mobilen då jag inte orkade svara på det.
Så nu är sista kapitlet upp och jag ska försöka få upp epilogen imorgon men tror tyvärr inte den kommer för än på lördag då min mormor kommer över och jag träffar henne inte så ofta. Så vill spendera lite tid med henne.
Men vad tror ni händer nu. kommer dom bli tillsammans igen eller kommer dom sluta som kompisar?
Snälla kommentera, era kommentarer betyder jätte mycket.
Game on kapitel 45
” Jag är ledsen Ryan ”
” För vad? ”
” För att det blev så här. Du flög hela väggen hit för att vara med mig. Sen så åker vi tillbaka direkt för att jag ska lägga fokus på någon annan ”
” Det är lugnt, jag hoppas bara att ni två löser det här ” sa han och log lugnande mot mig.
Vi gick bort till rätt band för att hämta ut Ryans väskor och gick sen bort till Ryans bil som stod ute på parkeringen då Ryan inte planerat att stanna så länge hos mig.
Jag hoppade snabbt in i bilen och Ryan slängde snabbt in sina väska i bak innan han satte sig bredvid mig. Ryan började köra bort Nailas hus för att lämna av mig där då jag ville prata med henne så fort som möjligt. Vi satt tysta under hela bilturen hem till henne och jag sa bara ett snabbt hejdå till Ryan innan jag sprang upp till dörren.
Jag ringde snabbt på klockan och väntade otåligt på att någon skulle öppna dörren. När jag börjat tro att det inte var någon hemma och började gå ner för uppfarten öppnades dörren och jag vände mig förväntansfullt om. Men blev lite besviken när jag såg att det inte var Naila utan hennes bror Natan som kollade med en blick som visade på chock och hat.
” Justin ” sa han förvånat och jag gick snabbt upp till dörren igen.
” Natan är Naila hemma? ”
” Nej det är hon inte ”
” Kan du snälla säga vart hon är någonstans heller ”
” Nej, varför skulle jag ens göra det? Du har ju inte riktigt vart så snäll mot henne ”
” Snälla Natan du måste hjälpa mig med det här, jag måste få prata med henne så att jag kan lösa allt det här. För det här är bara ett stort misstag alltihopa ” sa jag och han skrattade.
” Ja, det var ett stort misstag att släppa in dig i hennes liv ” sa han och smällde hårt igen dörren framför mig. Jag kollade chokat på dörren och tänkte precis gå när dörren öppnades igen. Men den här gången var det Nailas mamma som stog där.
” Hon är bort vid hockeyrinken och tränar med resten av killarna ” sa hon snabbt innan hon stängde igen dörren framför mig. Men den här gången vände jag mig bara snabbt och började styra mina steg bort mot hockeyrinken.
Det tog ungefär tio minuter mig att komma bort till ishallen där dom brukade träna. Jag öppnade dörren och kollade ut över isen som dom tränade på. Dom verkade köra en match inom laget och jag lät min blick glida över alla. Jag såg Naila längst bort i hörnet med två killar imot sig. Hon försökte med en enkel kroppsfint som hon nästan kom förbi med men fick sen en armbåge rakt i ansiktet när en av dom skulle vända sig om. Hon backade bakåt för att försöka hålla balansen men ramlade istället hårt på rumpan. Jag kollade oroligt bort mot henne men hon skrattade bara och jag lugnade ner mig lite. Ena killen hjälpte henne upp och Stefan ropade år henne att åka av då det börjat rinna blod från hennes näsa.
Hon åkte bort mot där man brukade fylla på sina vattenflaskor och lutade sig mot väggen.
Jag gick bort mot henne och ställde mig i en liten bit mer bort från henne än jag brukar.
” Naila ” sa jag och ryckte till lite så att hon slog i huvudet på väggen framför sig.
” Justin vad gör du här? ” frågade hon och satte upp en hand på huvudet där hon slagit i.
” Naila jag behöver prata med dig öga mot öga ”
” Det är lite sent att komma och prata nu ” sa hon och började gå tillbaka till isen men jag tog ett fast grep om hennes handled.
” Justin släpp mig ” sa hon men jag höll fortfarande kvar mitt grep om hennes handled.
” Naila du måste lyssna på mig ” sa jag men hon bara skakade på huvudet.
” Om du kommer med din ursäkt att mitt nummer helt plötsligt hade elva siffror istället för tio så vill jag inte höra ”
” Naila jag pratade sanning när jag sa det men nu vet jag varför ditt numer hade ändrats ” började jag men hon avbröt mig.
” Justin som jag sa när vi pratade i telefon igår. Jag har seriöst väntat i tre veckor på ett svar om varför du inte vill prata med mig och då hade jag hoppats att du skulle komma med en bättre ursäkt eller åtminstone en lögn som var bättre än den ” sa hon och jag suckade.
” Jag talar sanning och om du kan lyssna så kan du få höra hela förklaringen ”
” Nej jag vill inte lyssna. Det jag vill är att du släpper min arm så att jag kan återvända till min träning som pågår just nu och som jag missar ”
” Naila snälla bara ge mig en chans att prata ”
” Justin jag gav dig en chans, nej jag gav faktiskt dig typ hundra med alla samtal och sms som jag skickat till dig utan att du svarat ”
” Men jag har ju skickat och ringt till dig också men ” började jag men hon avbröt mig igen.
” Men mitt numer hade ändrats, du sa det ”
” Naila du måste tro på mig ”
” Nej det måste jag inte, det jag måste är att gå bort till min träning så att jag kan öva lite till innan våran träningsmatch som är om tre dagar ” sa hon och försökte dra sig loss men jag släppte inte mitt tag om hennes handled.
” Naila du måste tro på mig ”
” Nej det måste jag inte, det jag måste är att gå bort till min träning så att jag kan öva lite till innan våran träningsmatch som är om tre dagar ” sa jag och försökte dra mig loss men han släppte inte mitt tag om min handled.
” Justin släpp mig nu ” sa jag nu lite högre och Stefan måste ha hört för han kom nu gåendes.
” Är det något problem här? ” frågade han och jag kunde höra hur Justin suckade.
” Nej det är inget problem, jag försöker bara prata med Naila lite ” sa han och jag fnös.
” Naila är det ett problem ” frågade han igen fast vände sig mot mig den här gången.
” Jag försöker komma tillbaka till min träning men Justin vägrar släppa min handled. Så om han inte släpper den snart smäller jag nog till honom som första gången vi träffades ”
” Det är ingen som ska smälla till någon. Så Justin släpp Nailas arm nu så att hon kan komma tillbaka till träningen ”
” Stefan men ”
” Inga men Justin. Jag bryr mig inte vad det är du har för problem just nu, men du får helt enkelt lösa dom efter vår träning. För varje lite träning just nu är viktigt för mina spelare ”
” Men ”
” Men inga men sa jag ju. Så Justin jag måste be dig gå ut ur min ishall ” sa han och Justin suckade. Han släppte min arm och jag gick snabbt bort till isen.
Chaz kollade oroligt på mig när jag kom åkandes men jag gav honom bara ett litet leende innan jag fortsatte med spelet. Men hade väldigt svårt att håla tankarna på spelet då Justin kom upp i mitt huvud hela tiden. Jag började få svårt att se vart jag åkte någonstans då tårar börjat bildas i mina ögon. Jag åkte snabbt bort mot båset för att byta och slog handen hårt i sargen när jag kommit in i båset. Jag tog upp en av vattenflaskorna som stog där och kastade även den hårt i sargen så att det skvätte ut vatten över hela golvet och alla spelarna som satt på bänken. Jag log ursäktande mot dom innan jag gick bort till omklädningsrummet och gled ner på golvet med ryggen mot väggen bredvid dörren. Jag drog av mig både handskarna och hjälmen så att jag nu kunde begrava mitt ansikte i händerna. Jag kände hur tårarna började rinna längst mina kinder och skakade lätt på huvudet.
Jag hade äntligen börjat försöka inse att Justin inte ville ha mig och sen så kommer han tillbaka med en sån lam ursäkt att hans mobil helt plötsligt bytt mitt nummer. Jag menar han hade tre fucking veckor på sig, han borde i alla fall kunnat komma på en bättre lögn än det. Jag hörde hur Stefan avbröt matchen och torkade snabbt bort tårarna innan jag ställde mig upp.
Men jag antar att Chaz såg att jag gråtit för han drog snabbt in mig i en kram som jag besvarade. Jag trodde att resten av laget skulle skratta när jag grät som mitt gamla lag alltid gjorde om någon grät, men nu kollade dom bara medlidande på mig och vissa gav mig en liten klapp på axeln.
Jag lyckades få tillbaka andan och gav Chaz ett tacksamt leende innan jag gick bort och satte mig på min plats för att börja byta om.
” Naila förresten ” sa Chaz och satte sig ner bredvid mig
” Vad är det? ”
” Jag ville prata med dig, för vi ska ju hem till Nicklas imorgon igen för att slappa lite och vi vill gärna bjuda in Justin nu när han är hemma. För det händer ju inte så ofta ” började han men jag avbröt honom.
” Det är klart att ni ska bjuda in honom. Han är eran bästa kompis och jag kommer inte låta er behöva välja mellan oss ”
” Vi ville bara dubbel kolla med dig innan, så att det inte kommer som en överraskning heller att han är där när du kommer ” sa han och jag log lite tacksamt mor honom.
” Då syns vi imorgon då ” sa han och gav mig en snabb kram innan han gick ut ur omklädningsrummet.
Så kapitel 45 uppe pch jag tror nog det bara kommer bli ett kapitel till, kanske två och sen en epilog.
Så vad tror ni? kommer det lösa sig mellan dom eller kommer dom sluta som vänner?
Snälla kommenera, vill veta vad ni tror och tycker.
Game on kapitel 44
” Nej, så vi kommer nog ha en hel del springande här på gatorna ” sa jag och dom skrattade.
” Ja det kommer vi nog och ni hörde det först här. Justin Bieber kommer ha en konsert här i närheten, så ut på gatorna och se till att ni hittar rätt arena så ni kan kolla på honom ”
Vi avslsutade konserten och jag drog snabbt upp mobilen för att ringa Naila. Men som vanligt gick det bara fyra signaler innan det bröts.
Jag suckade högt och hängde upp min träningsväska på axeln innan jag gick ut till Chaz som stog och väntade på att jag skulle komma. Jag hoppade in i bilen och Chaz började snabbt köra bort mot ishallen.
” Hej ” sa Chaz och jag vände mig mot honom.
” Hej, ska inte Ryan träna idag? ” frågade jag och kollade bak på det tomma baksätet.
” Nej han sitter just nu på ett plan på väg till Justin ”
” Borde inte du också följa med. Du har ju inte träffat Justin på jätte länge och han är ju trotts allt en av dina bästa kompisar ”
” Kanske, men jag har ett hockeylag att ta hand om. Jag kanske åker en helg sen ensam så att jag får spendera så mycket tid som möjligt med honom ” sa han och jag nickade till svar.
Vi kom fram till ishallen och vi gick snabbt bort till omklädningsrummet som redan var fullt av spelare. Jag hälsade lite snabbt på dom innan jag började byta om till mina träningskläder.
Vi skulle först vara på gymmet och träna en timme innan vi skulle köra två timmars hockeyträning, där vi skulle köra mest match. Då vi skulle ha en träningsmatch om fyra dagar.
Jag knöt på mig mina skor och gick efter dom andra bort till gymmet där tränarna redan stog.
” Så, ni alla vet ju att vi ska ha en träningsmatch om fyra dagar. Så vi ska köra hårt med er idag och imorgon, för att ni sen ska få villa dagen innan för att sen komma tillbaka i toppform ” sa han och vi alla nickade till svar.
” Jag kommer faktiskt lämna er själva för jag måste iväg och fixa en del pappers arbeten. Men jag hoppas verkligen att ni kommer köra lika hårt som ni skulle göra om jag var här ”
” Jag håller koll på dom ” sa Chaz och Stefan nickade belåtet innan han gick iväg med resten av tränarna efter sig.
Chaz satte igång musiken och vi alla gick iväg till olika stationer för att börja träna på egenhand.
Jag körde för det mesta rygg och mage då det var där jag tapp mest sen min skada. Men körde lite ben och armar mellan för att låta musklerna villa lite innan jag gick vidare till nästa.
Jag kollade bort mot Lukas och Rasmus som stog och pratade och skrattade lågt för mig själv. Dom gnäller jämt på att dom är minst i laget, men när dom väll har chansen att träna upp sig och bli större och starkare står dom bara och slappar i ett hörn.
Jag betade till Chaz lite som stog bredvid mig och han kollade också bort mot dom. Han suckade högt och la snabbt ner vikterna innan han gick bort till.
” Har ni skadat er eller? ” frågade Chaz och dom skakade på huvudet.
” Hur kommer det sig då att ni bara står här och pratar istället för att träna ”
” Vi är trötta och orkar inte mer ” sa Rasmus och Chaz skrattade.
” Naila som inte tränat på två månader och förmodligen tappat både muskler och kondition orkar mer än er. Även fast ni har tränat under hela sommaren ”
” Du kan ju inte jämföra oss med henne ”
” Varför inte? ”
” Kolla på henne, hon är ju värsta maskinen och det har hon ju alltid vart. Jag menar, tjejer ska egentligen vara sämre på det mesta ” sa Lukas och jag fnös till.
” Men hon är den som har bäst kondition, starkast om man tänker kroppsmässigt och sen så är hon en av dom mer tekniska i laget också ”
” Vet du vad det kallas ” sa jag och satte mig upp. Dom vände sig mot mig och kollade frågandes på mig.
” Vilja. För tror du jag skulle ha kommit någonstans om jag inte tvingat mig själv att springa dubbelt så mycket som killarna, gjort fler armhävningar och gjort samma övning mist tussen gånger fler än dom ” sa jag och dom skrattade.
” Ser du Chaz. Hon är en levande maskin ” sa Rasmus och Chaz suckade högt.
” Okej, som ni vill. Naila är en riktigt träningsmaskin, vilket ni också borde vara om ni vill komma upp och slåss om start platserna vilket ni inte gör just nu. Då ni är latta och flyger iväg som en fjäder så fort man rör er på grund av att ni inte tränar ” sa Chaz och lämnade dom med dom orden sagda.
Jag skrattade för mig själv innan jag återvända till min träning.
Jag parkerade ute på flygplatsens parkering i väntan på att Ryan skulle komma och kollade som vänligt ner på mobilen för att mötas av en tom skärm som visade att Naila varken hade ringt eller skickat ett sms.
Det knackade på rutan och jag ryckte till. Jag vände mig mot rutan och såg att det var Ryan som stog utanför. Jag hoppade snabbt ur för att dra in honom i en kram som han snabbt besvarade. Han drog sig undan och jag log stort mot honom. Jag kastade in hans väska i backluckan innan vi båda hoppade in och åkte bort mot hotell.
Ryan pratade mycket om vad som hänt ända sedan jag lämnade Stratford men verkade vara noga att inte nämna Naila så mycket.
” Hur är det med henne? ” frågade jag när han sagt hennes namn och han suckade.
” Justin jag vill verkligen inte hamna i det här ”
” Ryan jag vill bara veta fall hon mår bra, det är allt ”
” Jag antar att hon mår bra. Men hon är nog lite sorgsnare än hon vill vissa. Vilket jag kanske kan förstå när du aldrig svarar när hon ringer eller ens skickar ett sms ” sa han och jag kollade chokat på honom. Skämtar han eller, det är ju hon som har vägrat prata med mig.
” Ryan jag har ring och skickat sms till henne varje dag ” sa jag och parkerade bilen utanför hotellet för att sen snabbt hoppa ut och ställa mig vid Ryan så att jag skulle kunna prata med honom lättare.
” Det är ju konstigt, för jag har vart med henne nästan 24/7 och jag har aldrig sett att hon varken får ett samtal eller sms av mig.
” Hon kanske raderar det innan ni ser, för jag kan bevisa för dig när vi kommer upp till mitt rum att jag har både ring och skickat sms ” sa jag och han nickade bara lite svagt.
Vi gick in i hissen och åkte upp till rätt våning. Vi gick bort till mitt rum där tydligen resten av mitt crew satt i, men jag kunde just nu inte bry mig mindre om vad dom vill. Jag drog upp min mobil och vände mig mot Ryan som stog och kollade ner på min mobil. Jag tog upp min konversation med Naila och vände min mobil mot Ryan så att han lättare kunde se. När han läst igenom dom flesta gick jag in på samtal för att vissa för honom att jag även bombarderat henne med samtal.
” Justin bara en sak ” sa Ryan och jag kollade oförstående på honom.
” Sen när har hennes numer elva siffror istället för tio ” sa han och jag kollade lite chokat på honom innan jag vände mobilskärmen mot mig själv. Jag räknade igenom siffrorna flera gånger innan jag kollade upp på Ryan igen.
” Är det därför jag inte kunnat nå henne. Jag har haft fel nummer hela tiden. Men jag hade ju skickat ett sms till henne dagen innan hon stack och då gick det ju bra. Men varför är det helt plötsligt en extra nolla i hennes numer ” sa jag men Ryan skakade bara på huvudet.
” Men jag borde väll fortfarande få hennes samtal och sms om hon nu försökt få kontakt med mig. Tycker du inte ”
” Jo, men jag måste säga att jag vart med när hon skickat sms till dig, så jag vet att hon försökt få kontakt med dig men nu börjar tro att du inte vill ha henne längre ” sa han och jag skakade på huvudet. Hur kunde allt helt plötsligt bli så fel.
” Ge mig din telefon ” sa jag och Ryan räckte mig den snabbt.
Jag gick in på hans kontakter och ringde snabbt upp Naila som svarade efter sex signaler.
( Naila vanligt, Justin tjockt )
” Hej det är Naila ” sa hon och mitt hjärta slog ett extra slag när jag äntligen fick höra henne röst.
” Naila det är jag ”
” Justin ” sa hon chokat och jag kunde nästan höra en antydan av ilska i rösten på henne.
” Jag måste prata med dig ”
” Så nu vill du prata med mig, efter tre veckors väntan på dig kan du äntligen få för dig att ringa mig ”
” Naila jag kan förklara allt om du bara lyssnar på mig ”
” Låt mig höra då ” sa hon och jag tog ett djupt andetag innan jag började prata.
” Naila jag har försökt att både ringa dig och skickat sms till dig. Men på något sätt så har min mobil ändrat ditt nummer så att det nu har elva siffror istället för tio ” började jag men Naila avbröt mig.
” Justin jag har väntat i tre veckor på att du skulle ringa och jag hade faktiskt hoppas på en lite bättre ursäkt en att din mobil helt plötsligt gjorde om mitt numer ”
” Naila jag lovar, jag talar sanning. Mitt crew kan intyga på det ” sa jag och hon skrattade.
” Åå, ditt crew som skickade iväg mig i första början. Nej tack jag vill inte dra in dom ”
” Vad menar du med att dom skickade iväg dom? ”
” Åh, som att du inte var inblandad allas ”
” Naila jag vet inte ens vad du pratar om ”
” Det spelar ändå ingen roll ”
” Så klart det gör ”
” Justin jag måste gå och äta, men vi hörs väll nån gång ” sa hon och la på samtalet.
Jag kände hur tårarna hotade att tränga fram och gick med lite klampade steg bort till vardagsrummet där mitt crew satt.
” Justin vad är det? ” frågade mamma när jag kom in och ställde sig upp bredvid mig.
” Kan ni snälla berätta den riktiga anledningen till varför Naila åkte hem ” sa jag och dom alla kollade chokat på mig.
” Vad menar du? ” frågade Scooter och jag suckade.
” Spela inte oskyldig, Naila berättade att ni skickade iväg henne. Så fram med sanningen ” sa jag och Scooter suckade.
” Vi bad henne att åka härifrån för att det skulle bli bättre för dig och vi bad även henne ljuga för dig om varför hon åkte. För vi visste att du aldrig skulle låta henne gå på grund av den här anledningen ” sa Scooter och jag kollade chokat på honom.
” Det är det värsta som kunde hända. Jag fattar inte att ni kunde göra det här. Jag har gått runt som en vandrande zombie dom senaste dagarna då jag knappt fått någon sömn, jag har nästan gråtit mig till söms. Men ni har fortfarande inte sagt något ”
” Scooter du måste berätta om samtalen ” sa Alfredo men Scooter bara skakade på huvudet. Jag kollade på dom ett tag innan det kopplade för mig vad dom pratade om.
” Det är ni som ändrade hennes nummer så att jag inte skulle komma fram och du tog bara hand om min mobil så att du kunde radera alla sms och samtal från henne ” sa jag och Scooter kunde inte längre möta min blick.
” Jag måste åka till Stratford ” sa jag och nu kollade han upp på mig.
” Du har en konsert imorgon, du kan ju inte bara lämna allt ”
” Vet du vad Scooter. Just nu bryr jag mig inte om det där jävla konserten. Jag måste åka iväg till Stratford och fixa till det som du sabbade ”
” Men vad ska jag göra med konserten då ”
” Jag vet inte, du får väll hitta på något sätt att sabba den på. Du verkar ju ändå rätt bra på det ” nästan skrek jag mot honom innan jag gick bort till mitt rum för att hämta det jag behövde. Jag stoppade ner dom i min väska innan jag gick tillbaka till hallen där Ryan stog och väntade. Vi åkte ner till lobbyn och ropade snabbt efter en taxi då jag inte orkade ta min bil. När vi hade åkt ett tag och jag hade fått lugna ner mig lite vände jag mig mot Ryan som kollade lite oroligt på mig.
” Jag är ledsen Ryan ”
” För vad? ”
” För att det blev så här. Du flög hela väggen hit för att vara med mig. Sen så åker vi tillbaka direkt för att jag ska lägga fokus på någon annan ”
” Det är lugnt, jag hoppas bara att ni två löser det här ” sa han och log lugnande mot mig.
Så nu är kapitel 43 uppe och jag ska försöka avsluta novellen senast den här veckan men gärna lite tidigare.
Jag måste också bara säga en sak, för jag frick några frågot på min mail om jag hatade Scooter.
Och jag måste bara säga att jag verkligen inte hatar Scooter, han verkar som en snäll och vettig person precis som Justin. Så jag hoppas att ni läser det här så att ni som undrar ser att jag inte hatar Scooter.
Game on kapitel 43
” Kan jag inte bara få vänta tills hennes plan landar och ringa henne sen ”
” Nej, du får ringa henne imorgon i såna fall ”
” Men Scooter ”
” Inga men Justin, säng nu ” sa han bestämt och jag suckade.
Varför blev han så sur helt plötsligt, tänkte jag innan jag la mig ner igen för att försöka somna.
Jag vaknade av att det skrammlade till ifrån köket och satte mig upp med ett ryck. Jag kollade ner på min mobil som fortfarande var avstängd från när jag flygit. Jag satte igång den lite snabbt innan jag gick ut till kökeet där Chaz stog och fixade med något.
” Godmorgon ” sa han och jag satte mig ner vid bordet.
” Godmorgon ” sa jag och slog upp i ett leende när jag såg att han höll på att göra pannkakor.
” Är du hungrig? ”frågade han och jag nickade till svar.
” Dum fråga Du är ju som jag, går alltid runt hungrig ” sa han och jag skrattade svagt.
Min mobil vibrerade lite och jag kollade ner på den för att se att det var ett sms från Justin som kommit. Jag låste snabbt upp mobilen och öppnade meddelandet.
< Jag är ledsen för det som hände tidigare idag och jag hoppas att du inte är allt för arg på mig så att vi kan lössa det här snart <3 >
Hade han skrivit och jag slog upp i ett stort leende. Chaz kanske hade rätt än då, det verkade inte som att Justin skulle vilja släppa taget om mig så lätt.
Jag började snabbt skriva in ett meddelande men avbröts när Chaz skrattade åt något.
” Kärleks sms från Bieber? ” frågade han och jag nickade snabbt till svar innan jag återgick till mitt meddelande till Justin.
< Jag är inte sur eller arg på dig, utan på oss för att vi börjat bråka så lätt. Men jag kan faktiskt förstå att du blev arg. Jag borde ha pratat med dig tidigare och kanske sagt det lite i förväg. Hoppas du kan förlåta mig och i så fall, ring mig så snabbt som möjligt. Vi behöver prata om det här <3 >
skickade jag iväg och kollade upp på Chaz som nu hade ställt fram två tallrikar med pannkakor.
” Får jag bara fyra pannkakor? ” sa skämtsamt och han skrattade.
” Ta det lugnt lilla älsklingen, jag håller på att göra fler. Jag räknar ju inte riktigt med att någon av oss skulle bli mätt på fyra ytiga pannkakor ” sa han och jag log.
Vissa tycker att det är lite konstigt att jag fortfarande är så nära Chaz när jag är ihop med Justin. Men jag kände ju fakriskt Chaz innan och jag fattar inte varför folk ska lägga sig i hela tiden. Jag menar, det är ju tjejer som går runt och kallar varandra mycket mer än vad jag och Chaz gör, men bara för att Chaz är kille är det helt plötsligt jätte konstigt.
Och när jag och Chaz kallar varnadra älskling och sänt skämtar vi ju bara. Sen så har ju inte Justin något problem med det, så varför ska alla andra ha det då.
” Vad tänker du på? ” frågade Chaz och jag kollade upp på honom.
” Lite allt möjligt, mest så stör jag mig på att alla ska lägga sig i allt hela tiden utan anledning. Som folk ska lägga sig i min relation med dig och Justin ” sa jag ocg han skrattade. Jag kollade oförstående på honom då jag inte fattade vad som var roligt.
” Visste du att typ hälften av Justins beliebers hatar mig ”
” Nej det visste jag inte, varför hatar dom dig nu då ” sa jag och han skrattade igen.
” Du vet dom som tycker att Jaila är det bästa bästa som finns och är glad så länge Justin är glad ”
” Aa, dom är mina favoriter av hans fans. Dom kan i alla fall acceptera mig ”
” I alla fall, dom tror att jag försöker sno dig från Justin och har därför skrivit saker som RIP Chaz, Chaz = dead, Chaz want to stop Jaila ” sa han och jag skrattade.
” Justins fans kan vara väldigt konstiga ibland. Vet du vad Jaila haters säger då? ”
” Japp, dom tycker jag är en av deras hjältar för dom vill ju att jag ska lyckas sno dig från Justin ” sa han och vi skrattade.
” Ta inte det här personligt, men jag skulle aldrig kunna bli ihop med dig. Du är som en bror till mig och bli ihop med dig skulle bara kännas fel ”
” Ta det lugnt, jag har inte planerat det heller ” sa han och jag skrattade.
Scooters perspektiv
Jag vaknade av att något vibrerade i sängen och när jag kollade runt mig såg jag att det var Justins mobil. Jag öppnade snabbt upp det för att se att der var ett sms från Naila. Jag kollade lite snabbt runt mig innan jag radderade meddelandet och la till en extra nolla i hennes nummer så att när han väll ringer så kommer det bara läggas på efter några signaler som att hon skulle ha lagt på.
Jag hörde steg utanför dörren och stängde snabbt ner mobilen innan jag la mig ner igen och la bort mobilen på nattygsbordet. Jag kollade lite igenom mina ögonfransar för att se att Justin kom in lite smyggandes och drog snabbt åt sig sin mobil innan han gick ut ifrån mitt rum igen. Han stängde dörren och jag satte mig upp. Jag hörde hur Justin suckade högt och sen slog handen hårt i något från köket.
Jag hatade att göra så här mot Justin, men det var det bästa för honom. Även fast han aldrig skulle erkänna det. Men nu när Naila är ute ur bilden kan Justin lägga all sin energi på sin karriär och sina fans som älskar honom, vissa förmodligen mer än Naila.
Jag smög bort till Scooters rum och öppnade lite försiktigt dörren. Min mobil låg på hans nattygsbord och jag drog snabbt åt mig den innan jag gick tillbaka till köket. Jag öppnade mobilen men såg till min besvikelse att Naila varken hade ringt eller skickat ett sms.
Jag suckade högt och slog hårt in handen i ena skåpet, men ångrade det direkt. Min hand började bulta och jag satte mig ner på en av bänkarna som stog i köket. Jag letade snabbt upp Nailas numer och ringde henne snabbt. Det gick tre signaler innan samtalet avslutades och jag kollade chokat ner på min mobil.
Naila hade lagt på när jag ringt henne. Hon var arg på mig och verkade inte riktigt som att hon skulle förlåta mig i första hand. Men jag tänker inte ge upp. För om det är något jag lärt mig sen jag blev känd, så är det att alltid kämpa för det man älskar.
” Justin är du okej, jag hörde en smäll ” sa mamma och jag kollade upp på henne.
” Skulle du kunna hämta lite is, min hand gör ont ” sa jag och hon nickade snabbt till svar innan hon gick bort till fryssen. Hon drog fram lite is och stoppade det i en handduk innan han stäckte det mot mig.
” Justin vad är det? ” frågade hon och jag bara skakade på huvudet.
” Justin du vet att du kan prata med mig om allt ” sa hon och jag suckade. Jag kollade upp på henne och hon kollade lite lugnande på mig.
” Jag skickade iväg ett sms till Naila igår och hon har varken ringt eller skickat ett sms tillbaka ” sa jag och mamma satte sig ner bredvid mig. Han la armarna runt mig och jag lutade mitt huvud mot hennes axel.
” Justin hon ringer nog snart. Hon ligger säkert och sover fortfarande, du vet tiderna är ju inte samma här som i Stratford ”
” Jag vet, men när jag ringer läggs samtalet på efter tre signaler. Som att hon lägger på samtalet och mamma jag vill verkligen inte förlora henne ”
” Justin om hon är lite sur eller arg på dig behöver hon säkert bara lite tid att lugna ner sig lite. För Justin jag har sett hur hon kollar på dig och jag tror inte hon vill förlora dig heller ” sa han lugnande och jag nickade.
*
Det hade gått tre dagar sen Naila stack och jag hade fortfarande inte fått någon kontakt med Naila. Hon hade varken svarat på mina sms eller svarat när jag ringde, utan det gick alltid tre eller fyra signaler innan samtalen tar slut.
Jag gick in till rummet där jag skulle ha min nästa intervju och satte mig på den tomma platsen som alla gäster hade. Jag hälsade lite snabbt på dom innan jag satte på mig hörlurarna.
Dom presenterade mig lite snabbt innan dom började fråga mig en massa frågor om lite allt möjligt.
Min mobil vibrerade i min ficka och jag drog hoppfullt upp den i hopp att det skulle vara något från Naila, men blev genast besviken när jag såg att det var ett sms från Scooter bara. Jag öppnade det lite snabbt bara för att se vad det var han ville.
< Vi lyckades få tag i en arena som du kan ha konsert i imorgon om du vill >
hade han skrivit och jag skrev snabbt in ett kort ja innan jag vände mig mot dom som intervjuade mig.
” Så vi undrar bara, för vi har fått en massa frågor på twitter. Kommer du att ha en konsert här i Frankrike nu eller får vi vänta tills din Believe tour? ”
” Jag fick faktiskt precis ett sms av Scooter att jag kommer ha en konsert här imorgon ”
” Vet du vilken arena du ska ha det i då? ”
” Nej, så vi kommer nog ha en hel del springande här på gatorna ” sa jag och dom skrattade.
” Ja det kommer vi nog och ni hörde det först här. Justin Bieber kommer ha en konsert här i närheten, så ut på gatorna och se till att ni hittar rätt arena så ni kan kolla på honom ”
Vi avslsutade konserten och jag drog snabbt upp mobilen för att ringa Naila. Men som vanligt gick det bara fyra signaler innan det bröts.
Game on kapitel 42
” Han kommer lugna ner sig ska du ” sa Scooter och jag kollade upp på honom.
” Kanske, men inget av det här hade hänt om du bara bett Justin lägga lite mer fokus på albumet istället, och då hade inget av det här behövt hända ” sa jag nu surt mot honom och gick bort till taxin som väntade på att köra bort mig till flygplatsen.
Jag hade bara behövt vara på flygplatsen i en timme innan mitt flyg gick till Toronto och när jag ringde till mamma hade hon vart upptagen, så jag skulle få åka hem med buss.
Jag gick bort mot bagagebandet för att hämta mina väskor men smett lite snabbt in på toaletten för att torka bort sminket som hamnat under mina ögon istället. Jag tittate mig en sista gång i spegeln innan jag fortsatte bort till rätt band. Men fick stå länge innan det ens började komma fram väskor och självklart skulle ju min väska vara en av dom sista.
Jag tog ett fast grep om mina väskor och gick bort till utgången för att vänta på nästa buss. Jag skulle precis sätta mig på bänken för att jag inte orkade stå upp, men blev istället stående när jag såg Chaz stå en liten bit bort vid din bil.
” Din mamma ringde ” förklarade han och jag slog upp i ett stort leende blandat med tårar som bildades i mina ögon. Han kom lite sakta gåendes mot mig och jag släppte snabbt taget om mina väskor för att sen kunna slänga mina armar runt hans nacke. Han la armarna runt min midja och jag borrade in mitt ansikte i hans halsgrop i ett försök att dölja min grått.
” Hej, vad är det? Jag trodde du skulle stanna kvar en vecka till för att följa med Justin på hans award nästa vecka ”
” Jag had tänkt det men Scooter ” började stamma fram men Chaz avbröt mig.
” Hej, andas ” sa han och jag lugnade mig lite.
” Lugna ner dig lite så kan jag stoppa on dina saker i bilen så kan du berätta på väggen hem ” sa han och jag nickade till svar då jag inte skulle kunna prata ordentligt.
Chaz stoppade in mina väskor i bakluckan och jag hoppade lite snabbt in i passagerarsättet. Chaz hoppade in bredvid mig och började köra iväg hemmåt.
” Så vad var det försökte säga förut ” sa han och kollade lugnande på mig. Jag tog ett djupt andetag innan jag började förklara för honom vad som hänt innan jag åkte.
” Jag hade tänkt stanna längre med Justin och komma hem precis innan skolan började ” sa jag och stannade för jag ville tänka ut lite vad jag skulle säga.
” Men vad hände? ” frågade han och jag suckade.
” Helt plötsligt kom Scooter fram till och bad mig att sticka, för att det skulle bli bättre för Justins kariärr. Vilket jag förstår, men grejen är att jag och Justin inte hade något att säga till om ”
” Det låter lite på dig som att det inte riktigt är allt ”
” Det är det inte. För det värsta med det här är att Justin inte vet varför jag åkte hem för att Scooter sa att jag blev tvungen att hitta på en lögn om varför jag skulle åka hem och sen när jag berättade det började vi sen bråka och jag vill verkligen inte lämna der så, men han ville inte ens säga hejdå till mig. Så jag vet inte riktigt vad vi står just nu ” sa jag och Chaz suckade.
” Okej, jag vet att det inte är så jätte bra mellan er just nu. Men jag vet att Justin aldrig skulle lämna dig eller låta dig gå så enkelt. Han älskar dig och jag har aldrig sett honom så här fast vid en tjej förut ”sa han efter ett tag och jag möte hans blick.
" Menar du det? "
" Ja, vet du hur många kvällar jag fick sitta och höra om hyr perfekt och snygg du var " sa han och jag skrattade lite.
" Ni kommer att lösa det ska du se "
" Jag hoppas det " sa jag och kollade ut genom fönstret för att kolla på det vi åkte förbi.
" Naila vi är framme " sa Chaz och jag drogs ur mina tankar.
Jag kollade upp på vårat hus och log lite svagt. För även om jag ville följa med Justin och älskade och kolla när han sjöng, så var det fortfarande på ett sätt skönt att vara hemma. Slippa all den där stressen som är och framför allt allt skrikande, gråtande och blixtrande från kameror vart vi en gick. Nu skulle jag kunna gå på gatan lite mer normalt i alla fall.
Jag hoppade ur bilen och hängde ena väskan över axeln medans Chaz tog mina andra två och drog upp dom mot dörren. Jag rotade igenom min väska ett litet tag och när jag började tro att jag trappat bort mina nycklar hittade jag dom. Jag öppnade dörren och vi slängde lite snabbt in mina väskor i vardagsrummet.
" Vill du att jag ska stanna tills dina mamma kommer? " frågade Chaz och jag kollade upp på honom.
" Om du inte har något bättre för dig " sa jag och han skrattade.
" Nej inget sånt, vill du att jag ska stanna eller inte "
" Stanna snälla, jag orkar inte vara ensam just nu "
" Då stannar jag " sa han och satte sig ner i soffan. Han klappade lite lätt på soffan bredvid sig och jag satte mig snabbt ner bredvid honom. Jag lutade mitt huvud mit hans axel och han la en arm runt mina axlar.
Han satte igång tv och jag somnade rätt snabbt in.
Justins perspektiv
Direkt efter att Naila åkt ångrade jag allt. Varför hade jag blivit sur för att hon ville åka hem, jag menar. Hon har ju ett liv bortsett från det här där han har andra kompisar och intressen.
Jag ryckte åt mig mina bil nycklar och började springa bort till min bil, men blev stoppad av Scooter som ryckte tag i min arm.
" Vart tror du att du ska någonstans "
" Jag ska bort till flygplatsen. Jag måste stoppa Naila från att åka. I alla fall så pass länge så att jag hinner säga förlåt "
" Säga förlåt för vad? "
" För att jag skrek åt henne och bara ignorerade henne. Jag sa inte ens hejdå till henne innan hon gick "
" Du kanske borde låta henne lugna ner sig lite innan du pratar med henne "
" Vadå lugna ner sig. Det var inte hon som blev arg för ingenting. Det var jag " sa jag och Scooter suckade.
" Jag tror hon var argare än du tror " sa han och jag kollade oförstående på honom.
" Vad menar du? "
" Hon fräste åt oss innan hon hoppade in i taxin "
" Fick hon åka taxi, kunde ingen av er ha skjutsat henne "
" Om det var så viktigt att hon skulle få skjuts, varför skjutsade inte du henne då "
" Tror du verkligen att det skulle ha slutat så bra när vi precis har bråkat "
" Ja, för då hade du hunnit ångra dig och bett henne stanna ”
” Jag måste ringa henne ” sa jag och drog upp mobilen men Scooter drog snabbt åt sig den.
” Ge mig min telefon Scooter ”
” Nej ”
” Varför? Det är ju min ”
” För att du ska gå och lägga dig nu, du ska upp tidigt imorgon, Desutom har hon säkert redan klivit på flygplanet och kan inte ta imot ditt samtal nu ”
” Men jag kan ju skicka iväg ett sms till henne ”
” Visst, men du ger mig telefonen efter, för annars kommer du sitta uppe hela nattan ”
” Kan du ge mig en stund bara ” sa jag och gick bort till mitt rum. Jag satt vid min mobil i säkert en kvart innan jag skrev in i ett snabbt meddelande som jag skickade iväg.
” Justin det brukar inte ta en kvart att skicka iväg ett sms, hit med mobilen nu ”
” Ta det lugnt Scooter, jag vill ju inte bara skicka iväg ett sms och sen hoppas att allt ska bli bra ”
” Om ni verkligen älskar varnandra kommer ni att lösa det här ” sa Scooter och jag suckade.
” Du kan hämta mobilen, men så fort ett sms kommer väker du mig ” sa jag och Scooter nickade lite svagt innan han gick ut och stängde dörren efter sig.
Jag orkade inte byta om utan la mig bara ner i sängen och försökte somna. Men det var rätt svårt efter det som precis hänt.
” Har hon svarat än? ” frågade jag och hörde hur Scooter suckade.
” Nej Justin hon har inte svarat än och hon kommer förmodligen inte svara på ett tag då hon just nu sitter på ett plan hem ”
” Jag vet men jag kan inte sova ”
” Du får fortsätta försöka, du ska upp tidigt imorgon ”
” Kan jag inte bara få vänta tills hennes plan landar och ringa henne sen ”
” Nej, du får ringa henne imorgon i såna fall ”
” Men Scooter ”
” Inga men Justin, säng nu ” sa han bestämt och jag suckade.
Varför blev han så sur helt plötsligt, tänkte jag innan jag la mig ner igen för att försöka somna.
Game on kapitel 41
” Men Scooter ” sa jag men han stängde bara dörren snabbt efter sig.
Okej vilket bra slut på den här resan. Jag måste lämna Justin och inte för att jag eller han vill, utan för att hans crew tycker det blir bäst så. Men det värsta är ju att jag måste lämna honom genom att hitta på någon lögn att jag inte längre kan eller vill stanna.
Fan vilken röra allt ska bli hela tiden.
Justin skulle egentligen ha haft en till intervju efter den han just haft, men det hade vart för mycket folk runt den byggnaden som hans nästa intervju skulle vart i att polisen bad Justin komma imorgon igen. Utan att lägga upp det på twitter, i alla fall tills han åtminstone var inne i byggnaden, för hans säkerhets skull.
Vilket lämnade oss med en nästan tom eftermiddag, som jag först var jätte glad över men sen kom på att jag snart måste ljuga för honom om varför jag lämnar honom.
” Naila ” sa Justin och ryckte till. Jag kollade upp på Justin som kollade lite roat på mig.
” Vad är det ” frågade jag och satte mig till rätta igen.
” Jag tänkte bara fråga om du vill följa med mig ner till stranden som ligger en liten bit härifrån ” sa han och jag bet mig lite i underläppen.
” Asså vi behöver inte om du inte vill ” sa han snabbt och jag skakade lite på huvudet.
” Det är inte det. Jag vill jätte gärna gå. Men alla paparazzi då? ”
” Kenny kommer ta bilen tillsammans med två personer som kommer ta våra kläder och gömma ansiktet. Sen när paparazzina följer efter dom smiter vi ut. Helt fel fri plan som inte kan gå snett ” sa ha glatt och jag skrattade.
” Jag tror inte det kommer lyckas, men jag är med ” sa jag och Justin slog upp i ett stort leende.
Vi gick bak till vårat rum och packade lite snabbt ihop våra saker som vi ville ha med oss innan jag gick in i badrummet för att byta om till en bikini innan jag drog på mig ett par shorts och en tröja. Jag gick tillbaka till sovrummet och hängde upp väskan på axeln innan jag tog datan i andra och gick bort till Justin som stog i köket.
” Vad gör du? ” frågade jag och Justin kollade upp på mig.
” Försöker göra en romantisk middag av det vi har hemma, men det funkar inte så bra då allt vi har är hamburgare ”
” Vad är det för fel med hamburgare? ”
” Det är ju så kladdigt, hur kan det vara romantiskt ”
” Du vet om man inte tar med sig serveter kan man ju alltid hjälpa den andra att få bort kletet som man råkat spilla på halsen eller nyckelbenet av en anledning ” viskade jag så att bara han skulle höra och Justins hud knottrade.
” Hamburgare får det bli ” sa Justin snabbt och jag skrattade.
Han packade snabbt ner maten i en påse och hängde sin väska över axeln. Justin flätade ihop sina fingrar med mina och nickade lite åt Kenny att dom kunde gå ut. Dom öppnade dörren och gick snabbt bort till bilen som stog parkerad en bit bort från bussen så att det skulle ge oss lite mer tid att smitta undan.
Justin kollade ut lite genom fönstret bredvid dörren för att se när det var bäst tillfälle för oss att sticka iväg. Helt utan förvarning tryckte Justin upp dörren och ryckte med mig bort mot skogen som bara var en liten bit bort från bussarna.
Vi började springa bort mot skogen och när vi kommit in en bit vände vi oss om och kollade bak mot bussarna. Det verkade inte som att någon av paparazzina hade sett oss då dom fortfarande jagade Kenny och dom andra som satt i bilen och det verkade som att Kenny hade lite svårt att komma bort från dom, vilket i och för sig var bra för oss men stackars dom.
” Kommer du Naila ” sa Justin och jag vände mig mot honom.
” Jag kan inte fatta att din plan funkade ” sa jag och han skrattade.
” Mina planer funkar alltid ” sa han och nu var det min tur att skratta.
” Om du säger det så ” sa jag och vi började gå igenom skogen bort mot stranden.
Vi gick i säkert en halv timme innan jag började höra ljudet av vatten som slog mot berg. Jag skrattade lite glatt och nästan slängde min data till Justin innan jag sprang bort den mjuka stranden som delade skogen från vattnet.
Jag ställde mig med fötterna i vattnet innan jag kollade runt omkring mig. Det var bara en liten strand med berg på vardera sida som gjorde ett tydligt slut på stranden. Det var endast bara några stycken som låg på stranden och dom verkade inte ha märkt mig och Justin, då dom låg på helt andra sidan stranden än oss.
Justin skrattade roat bakom mig och jag vände mig om för att se att han hade blicken fäst på mig. Jag skakade av mina fötter lite lätt innan jag gick upp till Justin.
” Vad är det? ” frågade jag och Justin skakade bara lite på huvudet. Han släppte ner sina saker i sanden och drog i mig i hans famn.
” Jag har inte sätt dig så här lycklig på länge. Jag saknar att se det där leendet ”
” Jag har ju vart glad på sistone ”
” Ja, men inte så här. Så här har jag inte sätt dig sen för typ två veckor sen ”
” Då tycker jag att vi kan njuta av det här tillfället för det var nu ett tag sen det bara var vi två utan någon som stör ”
” Förutom två av mina fans ” sa Justin och pekade bort mot stranden där det kom två skrikande tjejer mot oss.
Jag suckade högt och gick ur Justins grep. Jag tog upp våra väskor och gick bort till den lilla grillen som stog typ fem meter bort till andra hållet än där tjejerna kom ifrån.
*
Det hade tagit ett tag innan tjejerna äntligen hade gått och Justin kom och ställde sig bakom mig med armarna runt min midja.
” Förlåt för det där ”
” Varför säger du förlåt, det är ju inte du som bad dom komma eller hur ”
” Nej men ”
” Det finns inga men Justin, du är den du är och jag måste stå ut med det som kommer tillhör paketet eller vad man ska säga. ” sa jag och han skrattade.
” Jag antar det. Är du hungrig? ” frågade han och jag nickade.
” Låt mig då dra igång grillen så att vi kan grilla dom där små burgarna ” sa han och släppte taget om min midja. Han drog upp maten ur påsen och jag satte mig ner i sanden med datan i knät. Jag började bläddra runt lite på lite olika sidor men stannade vid en där dom samlade typ alla roliga Justin kommentarer från twitter.
Jag började läsa igenom dom och märkte att dom flesta ny handlade om något med min färgglada kropp att göra eller Justin som blev omkring jagad i bara handduk och boxers.
” Omg, Justin du måste se det här ” sa jag och pekade på ena kommentaren som jag fastnat på.
” Jag kan inte komma just nu, kan du läsa upp den ” sa han och jag skrattade.
” Haha okej. Vi alla får väll hoppas att paret Jaila inte har haft sex efter olyckan då vår kära lilla älskade Jerry skulle bli väldig färgglad ” sa jag och Justin vände sig mot mig.
” Mina fans kan vara lite opassande ibland ”
” Bara lite ” sa jag och Justin skrattade.
” Eh, skit i det och ta en hamburgare istället ” sa Justin och räckte mig en av hamburgarna. Jag la bort datan som jag hade i handen och tog glatt imot hamburgaren.
Jag slängde snabbt i mig den då jag var väldigt hungrig och kände sen efter att jag hade lite sås både här och där.
Justin skrattade lite och tog sin sista bit av hamburgaren innan han lutade sig närmre mig.
” Du är en väldigt skitig tjej du ” sa han innan han slickade upp det som jag kladdat ner på min hals.
” Du har spillt så mycket att jag inte vet om jag kommer orka äta upp allt ” sa han skämtsamt och min hud knottrade sig när hans andetag nuddade min hals.
” Men vi måste nog få bort färgen för det smakar fortfarande lite konstigt och jag tror inte du vill gå så där på ett award eller hur ” sa han och mitt leende försvann. Jag bet mig lätt i läppen och kollade ner på sanden mellan oss. Awardet var inte för än om en vecka och jag behövde åka bort från Justin så fort som möjligt.
” Naila vad är det? ” frågade Justin och jag kollade upp på honom.
” Jag kommer nog inte var kvar då ” sa jag men ångrade mig direkt, jag hade fortfarna inte kommit på en anledning helt.
” Va? ” sa Justin chokat och kollade nu oförstående på mig.
” Skolan börjar ju snart och om tre dagar får jag börja spela hockey igen och jag vill gärna hinna komma igång igen innan säsongen börjar ” ljög jag ihop lite snabbt och pratade förmodligen lite för snabbt för Justin kollade lite misstänksamt på mig.
” Och allt det där kan inte vänta en vecka. Jag menar hur mycket kan två träningar ge ”
” Mycket ” sa jag och Justin suckade.
” Jag viste att jag borde ha pratat med Scooter ”
” Det här har inget med Scooter att göra Justin, jag lovar. Jag orkar inte med det här bara ” sa jag nu och det här var inte helt och hållet ett lögn. Jag orkade faktiskt inte med alla skrikande fans och blixtrarna från kamerorna längre. Jag hatade allt det även fast jag inte ville vissa det för Justin.
” Du sa nyss att man måste stå ut med hela paketet, vad hände på dom korta minuterarna ” sa han och jag suckade.
” Justin jag har tänkt på det länge och jag klarar inte av det här längre. Tanken att aldrig få ha något som är bara vårt utan att behöva dela det med dina beliebers ”
” Vi har visst saker som bara vi vet ”
” Som vad Justin, hur mycket har vi som inte dina beliebers lyckats få reda på, på ett eller annat sätt ”
” Inte mycket men det finns lite och jag trodde du visste vad du ställde upp på när du blev ihop med mig ”
” Det trodde jag också. Jag trodde jag skulle kunna få följa med en kille som inte blir sur så fort det inte går hans väg ” sa jag surt och Justin spände käkarna hårt.
” Om det är så du känner kan du ju lika gärna åka hem ” sa Justin surt och ställde sig upp.
Han packade snabbt ihop sina saker och drog upp sin mobil. Han knappade lite snabbt på den innan han satte upp den mot örat
” Hej Scooter det är Justin, skulle du kunna boka en biljett på nästa flyg till Toronto. Naila vill åka hem ” sa han och började gå bort mot bussarna.
Jag packade ihop mina saker snabbt innan jag sprang ikapp Justin som fortfarande var i telefon med Scooter.
Vi måste ha gått jätte långsamt ditt för vi åtminstone halverade tiden på väggen tillbaka och Justin hade pratat i telefon hela tiden, förmodligen för att slippa prata med mig.
Jag hatade att bråka med Justin men jag visste att om jag blev sams med honom nu skulle han aldrig låta mig gå. Så jag blev tyvärr tvungen att lämna Justin nu precis när vi bråkat bara för att det förhoppningsvis var bättre för hans karriär. Vilket leder till att jag måste lösa det här med Justin via telefon eller skype.
Vi kom tillbaka till bussarna och mina saker var redan ner packade i mina väskor så jag antog att Pattie hade gjort det medans jag och Justin gick tillbaka.
” Kan jag åtminstone få ett hej då ” sa jag prövande mot Justin men han bara gick bort till rummet och slängde igen dörren efter sig.
” Han kommer lugna ner sig ska du ” sa Scooter och jag kollade upp på honom.
” Kanske, men inget av det här hade hänt om du bara bett Justin lägga lite mer fokus på albumet istället, och då hade inget av det här behövt hända ” sa jag nu surt mot honom och gick bort till taxin som väntade på att köra bort mig till flygplatsen.
Game on kapitel 40
Justin höll på med din intervju när Scooter stötte till mig lite med armbågen.
” Jag behöver prata med dig ” sa han och jag nickade.
Jag gav Justin en sista blick innan jag gick tillsammans med Scooter bort till en av dom andra rummen bredvid.
” Så vad är det? ” frågade jag och han vände sig mot mig.
” Jag tror det är bäst om du åker hem ”
” Jag tror det är bäst om du åker hem ” sa han och jag kollade chockat på honom.
" Va? " sa jag oförstående och han suckade.
" Det är inte det att vi inte vill ha dig här för vi gillar dig allihopa. Men ända sen du kom in i bilden har Justin fokuserat mindre på sin karriär. Vilket kan vara bra ibland, men när vi är ute för att sälja ett album är det inte riktigt rätt tillfälle att börja fokusera på annat "
" Så nu vill att jag bara helt plötsligt ska lämna Justin "
" Inte precis nu, men helst inom en vecka "
" Har jag och Justin inte något att säga till om i det här "
" Nej " sa han och jag kollade chockat på honom.
" Varför, det är ju oss det handlar om "
" För att Justin aldrig kommer låta dig gå om han får bestämma, även fast det är för det bästa och sen så var en av hakarna till att du fick följa med att så fort han började tappa fokus skulle du åka hem "
" Men om det är så som du säger, att Justin inte kommer låta mig gå. Vad säger er då att han låter mig gå nu då när han inte har något att säga till om "
" För att han får inte veta att det är anledningen till att du åker "
" Så du menar att jag måste ljuga för honom om varför jag skulle åka "
" Ja precis " sa han och jag suckade.
" Om jag skulle lämna, vad skulle min anledning vara? "
" Jag vet inte, du får komma på något. Men göra så att der låter trovärdigt " sa han och lämnade mig ensam kvar.
Jag stog där ensam ett tag innan jag gick tillbaka till rummet där intervjun hölls. Justin möte min blick och kollade nästan oroligt på på mig. Jag tänkte lite snabbt på en ursäkt och pekade ner lite på min mobil som jag hade i handen. Han nickade lite och gav mig ett snabbt leende innan han fortsatte med sin intervju. Jag satte mig ner bredvid Scooter som satt och pillade på sin mobil som vanligt. Jag hörde att intervjun hade styrt in på min och Justins relation, men kunde just nu inte bry mig mindre.
Scooter och resten av crewet tryckte att jag skulle åka hem så att Justin skulle kunna sköta sitt jobb bättre. Vilket jag kan förstå, men jag tycker även jag och Justin borde ha något att säga till om i allt det här. För det är ju ändå oss det handlar om. Men jag kan ju förstå vad Scooter pratar om. Jag skulle ju bara hänga med som stöd för Justin, men på senaste tiden har Justin lagt ner mer tid på mig än på att gå ut och sälja sitt album.
" Naila kommer du eller? " frågade Justin och jag drogs ur mina tankar.
" Är du klar med intervjun? " frågade jag och kollade upp på Justin.
" Ja, vi ska åka iväg nu och äta pizza eller något innan vi dra iväg till nästa intervju "
" Jag kommer " sa jag och ställde mig upp.
Justin flätade ihop sina fingrar med mina och vi gick tillsammans ner till bilen. Vi hoppade in i bilen och Justin började köra bort mot pizzerian. Resten av dom som satt i bilen satt och pratade men jag hörde inte om vad då jag var allt för djupt i mina egna tankar.
Scooter hade rätt, jag måste lämna Justin och jag måste göra det snart. Men måste jag verkligen ljuga om varför jag lämnar honom.
Jag kollade ut genom fönstret för att nästan hoppas att svaret skulle finnas där, men allt jag kände var Justins blickar i naken.
*
Vi kom snabbt fram till pizzerian då det inte var så långt bort från där Justin hade sin intervju. Vi hoppade ur bilarna och började gå bort mot pizzerian, men istället för att gå in drog Justin med mig bort till baksidan av huset.
Han tryckte upp mig mot väggen och jag kollade chockat på honom.
" Vad är det med dig? "
" Vad menar du? " frågade jag och han suckade.
" Du har bettet dig jätte konstigt hela dagen, vad har hänt? "
" Inget, jag vet inte vad du pratar om " sa jag och kollade ner på våra fötter för att slippa möta hans blick.
" Naila seriöst, jag kan ju märka att något är fel. Varför kan du inte berätta för mig " sa han men jag svarade inte utan fortsatte bara att kolla ner i marken.
Han satte sina händer på mina kinder för att kunna lyfte upp mitt ansikte mot hans och kollade mig djupt i ögonen.
" Har det här med mammas och Scooters utskällning idag? " sa han och jag försökte dra mig ur hans grep men han hade ett stadigt tag om mitt ansikte.
" Jag vet att du inte vill säga något men du kan inte bara hålla det inne. Det var ju trots allt inte ditt fel det som hände " sa han och en tanke tändes hos mig. Jag kunde ha det här som ursäkt till varför jag är konstig. Jag hatade att ljuga för Justin, men Scooter hade rätt. Jag var i vägen för Justin och den tanken hade slagit mig hela vägen hit till pizzerian.
" Jag vet Justin men det var fortfarande jag som orsakade det "
" Vill du att jag pratar med dom om det "
" Nej, det är något jag behöver göra själv " sa jag och han nickade till svar. Han lutade sig lite närmre och pressade sina läppar mot mina. Men drog sig allt för snabbt undan när någon harklade bakom oss.
" Där borta sitter vi och svälter för att vi väntar på er, så står ni här och hånglar. Vad är det här för skit " sa Alfredo skämtsamt och Justin suckade.
" Vi kommer " sa Justin lite surt och började gå efter Alfredo bort tillpizzerian. Jag följde efter dom in och vi gick bort till der lite mer avskilda bordet där resten crewet satt.
" Var det inte du Justin som var så jäkla hungrig "
" Jo det var det "
" Kom och sätt dig då och bestäm vad du ska ha så att vi kan få in våran mat då " sa Pattie och Alfredo skrattade.
" Jag vet inte fall Justin är så hungrig längre " sa Alfredo skämtsamt och dom alla skrattade utan Justin som kollade lite surt på honom, Pattie som kollade oförstående på honom och jag som kollade generat ner i marken.
" Vad menar du? " frågade Pattie och kollade upp Alfredo.
" Eh inget, jag bara dummare mig " sa Alfredo och satte sig ner. Justin satte sig ner bredvid honom och jag satte mig snabbt ner mitt imot honom. Jag tog upp menyn och skummade snabbt igenom den innan jag valde att ta en vanlig kebab pizza.
Det var lite spänt runt bordet medans vi åt men det verkade inte Pattie märka så mycket då hon babblade på lika mycket som vanligt om vad nästa grej Justin skulle göra. Och jag antog att Justin trodde det berode på att Scooter hade skält ut mig idag men alla andra antog jag visste varför jag var så nedstämd.
*
Vi åkte iväg till Justins nästa intervju och så fort den hade börjat vände jag mig mot Scooter.
” Jag måste prata med dig ” sa jag och han nickade till svar.
Jag gav Justin ett snabbt leende som han snabbt besvarade innan jag gick in till rummet bredvid tillsammans med Scooter. Jag vände mig mot Scooter och vi stog tysta ett tag innan jag bröt tystnaden.
” Jag ställer upp på det, men på ett vilkor ”
” Visst, vad är ditt vilkor ”
” Att även fast jag ska hålla mig bort måste jag få prata med honom antingen via sms eller skype nån gång då och då ”
” Visst, det kan funka ” sa han och jag suckade.
” Fast jag vet inte riktigt vad jag ska säga till honom som får honom att låta mig gå utan att protestera. För jag vet att jag inte kommer kunna säga nej till antingen hans pupy eyes eller kyssar ” sa jag men ångrade det sista när jag kom på att det kanske inte var rätt person att säga det till.
” Du får väll bara tänka på att det är vad som är bäst för Justin ”
” Jag vet, men om han börjar protestera så kanske den tanken kanske inte riktigt stämmer. Så har du något förslag på vad jag skulle kunna säga ”
” Nej det har jag inte ”
” Bara en fråga till. Måste jag verkligen ljuga för honom, Kan ni inte bara övertalla honom på något sätt.
” Ja och du känner Justin bättre än mig så du kommer säkert på något ”sa han och gick tillbaka till rummet där intervjun fortfarande höll på.
” Men Scooter ” sa jag men han stängde bara dörren snabbt efter sig.
Okej vilket bra slut på den här resan. Jag måste lämna Justin och inte för att jag eller han vill, utan för att hans crew tycker det blir bäst så. Men det värsta är ju att jag måste lämna honom genom att hitta på någon lögn att jag inte längre kan eller vill stanna.
Fan vilken röra allt ska bli hela tiden.
Så nu är kapitel 40 uppe och jag ska försöka få upp kapitel 41 idag så att ni kan få reda på mer om den här lilla röran som uppståt.
Men vad tror ni kommer hända nu? Vad kommer Naila säga för att Justin ska låta henne gå? Kommer hon ens att åka?
Snälla kommentera, älskar era kommentarer.
