This was never planed - kapitel 6
Jag tömde det lilla som var kvar över hennes ansikte och hals innan jag log triumferande och drog upp mobilen. Jag klickade snabbt in koden innan jag gick in på kamera och vände den mot Selena.
” Say cheese “ sa jag och hon slog upp I ett stort leende. Jag knäppte snabbt en bild av henne innan jag ställde mig upp och kunde hjälpa Selena upp.
” Internet nästa ” sa jag och log lite roat åt Selena som försökte få bort nutellan från hennes ansikte.
Jag la lite snabbt upp bilden på lite olika sidor innan vi gick tillbaka till sovrummet för att äta upp våran frukost fast fick nu äta våra mackor utan nutella då det istället var ut smetat på båda oss.
Jag öppnade upp dörren in till Selenas hus och blev stående chokat när min blick föll ut över hallen och vardagsrummet som såg ut som att det vart en storm där inne. Möblerna stog åt alla håll och kanter och ena vassen som hade stått på vardagsrums bordet hade vällt och det låg nu glassplitter över hela golvet tillsammans med en massa matrester som mjöl och kakao som var utspritt på alla möbler som stog i vardagsrummet. Jag kollade lite chokat runt mig och hängde lite stumt av mig jackan och sprakade av mig skorna innan jag gick in i vardagsrummet.
Jag hörde fnitter från baksidan och gick lite försiktigt bort till skjut dörren men var försiktig att inte råka trampa på någon glasbit som låg på golvet. Jag kom ut till verandan och kollade lite frågandes runt mig innan min blick föll på Selena och Melinda i en hög skattandes i gräset helt täckta av både ett och annat.
” Eh vad håller ni på med? ” frågade jag och dom båda vände sig mot mig. Rodnaden steg på bådas kinder lite svagt innan dom båda brast ut i skratt igen.
Jag stog och väntade på att dom skulle sluta men det verkade som att det skulle ta ett tag så jag satte mig ner på kanten av terrassen och tog upp mobilen. Jag gick in lite på twitter, facebook och lite annat innan jag fick tråkigt och knäppte en liten snabb bild av Selena och Melinda som fortfanarande låg skrattandes i gräset. Jag la in bilden lite på instagram och skrev in en liten kommentar till innan jag laddade upp den och inom bara någon sekund fick jag flera likes eller vad man skulle säga.
” Så kan nån av er kanske berätta för mig vad som har hänt här? ” frågade jag när dom äntligen lyckats sluta skratta.
” Vi hade mat krig ” sa Melinda glatt som om det var den mest självklaraste grejen i världen.
” Jag förstår det, men behövde ni sabba hela hallen och vardagsrummet för det. Rummen ser ut som jag vet inte vad och jag säger bara det att jag kommer inte vara den som städar upp det ”
” Haha, han har inte ens sätt köket än ” skrattade Selena fram och jag kollade lite frågandes på dom.
” Vad är det med köket? ”
” Det är ju där matkriget började så det ser typ hundra gånger värre ut än vardagsrummet ”
” Hur skulle det ens vara möjligt? ”
” Ja du kan ju alltid gå och kolla om du inte tror på oss ” sa Melinda och jag gav dom en sista blick innan jag ställde mig upp för att gå ut till köket. Jag menar hur mycket skulle dom kunna ha förstört egentligen.
Mina tankar försvann direkt när jag kom in i rummet. Det var mjölk, mjöl, ägg, socker, kakao och vem vet vad mer som var utsprätt över hela köket. Skåpen som en gång vart vitta var nu täckta av en brun gul sörja som fick mig att nästan må lite illa. Burkar och olika packet låg utsprida över hela golvet och jag kände hur mina ögon var typ dubbla storleken från innan.
” Vad tycker du om vårat konstverk? ” frågade Melinda bakom mig och jag skakade bara lite på huvudet innan jag vände mig mot henne.
” Det är väll fint. Om man gillar den här äckliga bruna färgen eller det kladdiga golvet. Förresten jag ser att du blev trött på din röda hårfärg ” sa jag och hon skrattade.
” Ja, jag tyckte att det var dags att testa en ny färg och jag trodde att kakao skulle göra en fin färg. Vad tycker du? ”
” Jag vet inte, jag tror nog att jag föredrar din röda färg. Det är både snyggare och färgar inte av sig när man rör ditt hår ” sa jag och visade upp mina fingrar som blivit brunna av kakaon när jag tog bort lite gräs från hennes hår.
” Ja kanske det är bättre med rött. Får ta bort kakaon i duschen sen när Selena är klar med att få bort allt mjöl, socker och ägg i hennes hår ” sa hon och hoppade upp på den lilla delen av bänken som inte var allt för ner skvätt.
” Jag tänkte ta något och äta, vill du ha ” började jag men hann inte avsluta meningen då jag halkade på något kladdigt och halt på golvet. Jag ramlade med en liten duns ner på golvet och kände hur mina kläder blev klibbiga och klibbades fast längst min kropp.
” Justin gick det bra? ” frågade Melinda lite chokat och hoppade ner bredvid mig vilket var ett stort misstag då även hon snubblade på smörjan och föll ner på golvet halvt över mig.
” Min svanskota ” stönade hon klagande fram och satte ena handen vid svanken.
” Gick det bra med dig? ”
” Nej min rumpa gör ont, själv då Bieber? ” frågade hon och jag skrattade lite svagt.
” Ganska bra antar jag. Jag kunde väll ha mått bättre men jag antar att det är så här det känns att vara med i en mix av ingredienser ” sa jag och lyfte lite på armen från golvet som släppte med ett litet smack då tröjan klibbat fast sig i golvet.
” Åh mitt hår är alldeles klibbigt ” sa hon klagande och drog en hand igenom hennes toviga hår.
” Du menar klibbigare? ” as jag och la bak en slinga som satt klistrad mot hennes kind bakom hennes öra. Hon kollade lite osäkert upp på mig och jag fastnade i hennes stora vackra bruna ögon. Jag älskade bruna ögon som tex Selenas men Melindas var mycket ljusare på något sätt. Lite mer gyllenbruna som ändrade färg i olika ljus.
Jag låg där och kollade ner i hennes ögon och drog mig inte undan förs än jag hörde någon harkla bakom oss. Jag vred upp huvudet för att mötas av Selenas mörkbruna ögon.
” Selena det är inte som det ser ut, jag lovar. Justin ramlade och jag skulle bara hjälpa honom upp när jag också råkade ramla ner över honom och vi både hade för ont för att resa på oss på direkten ” rabblade Melinda snabbt fram medans hon på lite ostadiga ben lyckades på något klumpigt sätt komma upp för att sen räcka fram en hand till mig som hjälp. Jag greppade tag om hennes hand och med hjälp av henne kom jag smidigt upp.
” Hej jag trodde inte att något hände heller. Ni är mina bästa kompisar på hela jorden och jag vet att ni aldrig skulle göra något sånt mot mig för att såra mig. Plus att om ni skulle göra något bakom min rygg tror jag inte att ett klibbigt golv är den första platsen man väljer för att ha sin lilla romantiska stund medans kompisen inte ser ” sa Selena lite roat drog fram lite mat från kylskåpet.
” Hej förresten ” sa hon och pussade mig lite snabbt på kinden. Jag gav henne ett snabbt leende innan jag slog mig ner bredvid henne i soffan där hon nu hade kartong med pizzorna som vi inte orkat äta upp från igår.
” Hur gick ditt möte med Scooter då? ” frågade Melinda och slog sig ner i en av fåtöljerna som stog mitt emot soffan.
” Jo det gick bra. Det gick lite snabbare än planerat och det är ju självklart varför jag kom hem lite tidigare. Men hur gick eran filmmaraton? ”
” Jo den gick bra, men Selena grät typ igenom hela Titanic filmen så jag tror faktiskt inte hon såg så mycket av filmen ” sa Melinda roat och Selena gav henne en mördande blick.
” Titanic är en av dom filmerna man kan gråta till okej. Bara för att du inte gråter till filmer ”
” Jo jag gråter visst till filmer. Inte till många men vissa. Grejen är bara att man bara gråter i slutet av filmen. Jag menar, varför ska man gråta innan det hemska ens har hänt? ”
” Det är ju för att man vet vad som ska hända senare i filmen ” sa Selena till sitt försvar men Melinda bara skakade på huvudet med ett litet roat leende utsprätt över hennes läppar.
Så nu är det äntligen uppe och bara i Justins perspektiv som ni kan se. I alla fall så har jag redan börja tmed nästa och hoppas innerligt att jag kommer få upp det idag.
Snälla kommentera, fler kommentarer = glad Emelie = fler kapitel
This was never planed - kapitel 5
” Det är trevligt att äntligen få träffa dig, i riktiga livet alltså ” sa jag tillslut då jag förmodligen skulle verka lite efterbliven om jag inte sa något.
” Va, menar du att skype inte är på riktigt? ” sa hon skämtsamt och jag kramade om henne lite hårdare innan jag släppte taget om henne. VI vände oss mot Selena som hade ett stort leende på läpparna och jag kollade frågandes på henne.
” Vad ler du åt då? ”
” Er så klart. Min bästa kompis och pojkvän kommer bra överens och kan förmodligen bli rätt bra vänner. Vad mer kan en tjej önska sig ” sa hon Selena och vi skrattade båda lite roat åt henne innan Melinda krockade ihop sin arm med Selenas och dom började glatt pratandes gå in i huset.
Melinda perspektiv
Jag vaknade av att någon hoppade upp i min säng och började skutta runt så att jag inte längre kunde ligga still utan började snurra runt lite i madrassen.
” Snälla Milo kan du inte gå, jag vill sova ”sa klagande och försökte puta ner min hund från sängen men satte mig sen snabbt upp med ett ryck när ett flickaktigt skratt fyllde rummet.
Jag vände huvudet mot sidan där ljudet kom ifrån och slog snabbt upp i ett stort leende när jag såg att det var Selena som satt där och inte min stora hund som förmodligen trodde att han var en liten hund då han alltid skulle ligga i min säng eller i mitt knä.
” Jag kan gå om du vill alltså, jag tänkte bara fråga om du ville äta frukost med oss eller fall du vill äta senare. Men jag antar att jag fick mitt svar när du skrek att du ville sova ” retades Selena och jag slängde mig på henne med en suck.
" Hej på dig också " sa hon med ett skratt när hon fallit ner i sängen med mig över sig.
" Hej " sa jag glatt och rullade av henne så att jag nu låg på mage bredvid henne.
" Så vad ska vi göra idag då Sel "
" Jag vet inte. Justin håller på att fixa frukost till oss just nu, sen sticker han iväg och ska fixa något med Scooter innan han kan ta en paus från sin egen karriär. Så vi blir själva nästan hela dagen " sa hon och leende spreds fort på mina läppar.
" Då tycker jag att eftersom vi inte har träffats på länge kan vi ha en av våra tjockis dagar framför tv "
" Jag är på. Men vi måste sticka till affären för att handla då "
" Det är lugnt. Jag har inget problem med att handla när jag " började men blev avbruten när Justin kom in i rummet med en bricka i handen.
Jag slog upp i ett stort leende som snabbt försvann när jag kom på att jag endast låg i ett par trosor och en tröja som knappt nådde ner över min rumpa då det måste ha åkt upp under natten. Jag såg hur Justins blick hade fastnat på min kropp och jag kände snabbt hur ordnades steg på mina kinder.
Jag snurrade runt lite smidigt samtidigt som jag drog täcket över mina ben.
" Åh vad gullig du är. Vi hade ju kunnat komma till köket för att äta " sa Selena och Justins verkade ryckas ur sina tankar för han vände snabbt huvudet mot henne med ett ryck.
" Jag vet, men jag tyckte att det här var roligare " sa han och stämde ner brickan på sängen framför oss.
" Tack Justin " sa Selena och gav honom en snabb puss på kinden innan hon började hugga in på frukosten.
" Eh jag måste gå nu, men vi syns senare " sa Justin och jag gav honom ett litet snabbt leende innan även jag hög in på frukosten som bestod av rostade mackor, sylt, nutella och bäst av allt varmchocklad med grädde.
" Så jäkla gott " stönade Selena fram när hon tagit en klunk av sin choklad och lutade sig lite tillbaka i sängen.
” Selena du har lite ” började jag men lyckades inte avsluta meningen innan jag bröt ut i skratt.
Selena hade när hon druckit åtta en stor choklad mustage som räckte henne nästan hela väggen upp till näsan.
" Ja jag vet, men låt mig va. Det är ju nu när jag är med dig jag ska få ta fram barnet i mig som jag inte fått använda så mycket under min barndom då jag skulle vara så vuxen hela tiden ” sa hon och doppade ner ett finger i nutellan för att sen dra ett tjockt sträck över min kind.
” Nej nu du ” sa jag och greppade tag i nutella burken. Jag doppade två fingrar i nutellan men han inte smeta ut det på Selena innan hon snabbt ställt sig upp och börjat springa ut ur rummet.
” Tro inte att du kan komma undan Sel ” skrek jag efter henne och började springa ut ur rummet. Jag skulle precis vända till höger för att följa efter Selena men krockade istället in i någon och föll ihop på golvet över personen. Jag kollade ner på Justin som kollade lite chokat upp på mig.
” Hej på dig ” sa han med ett litet skratt och greppade tag om min midja för att lite smidigt dra mig ner från honom och sätta mig på golvet bredvid honom.
” Förlåt mig, jag trodde att du hade gått och jag jagade Selena och hade ingen tanke på att jag skulle springa in i någon ”
” Hej det är lugnt. Jag har inget emot att tjejer är all over me ” sa Justin lite självsäkert och blinkade med ena ögat mot mig.
” In your dreams Bieber ” sa jag och smällde till honom lite lätt på bröstet innan jag lite smidigt ställde mig upp.
” Hej, det var du som överföll mig. Du vet om du ville ha en kram kunde du bara säga det ”
" Det är inte mitt fel, jag visste ju inte att du skulle stå utanför mitt sovrum. Du sa ju att du skulle gå "
" Ja men jag var ju tvungen att " började Justin medans ha ställde sig upp men blev avbruten av Selena som kom skrattandes ifrån rummet bredvid.
" Jag ser art det går bra för dig att få din hämnd på mig "
" Åh ja det går jätte bra jag ger dig bara lite tid att andas innan jag börjar jaga dig igen " sa jag och gav henne ett litet belåtet leende då hon snabbt vände sig om och började springa igenom huset igen.
Jag gav Justin ett litet snabbt leende innan jag fortsatte min jakt efter Selena med nutella i högsta hug.
Jag såg Selena en liten bit bort och hoppade lite smidigt över vardagsrums bordet istället för att springa runt det för att känna in lite tid. Selena verkade tveka lite åt vilket håll hon skulle springa vilket var hennes stora misstag för jag kom nu ikapp henne och hoppade på henne så att hon ramlade ner med ett skratt på golvet med mig över sig.
Jag låste fast hennes armar under mina knän och log ett litet hånfullt leende mott henne.
” Hämnden är ljuv ” sa jag och började smeta ut nutellan över hela hennes ansikte
Jag tömde det lilla som var kvar över hennes ansikte och hals innan jag log triumferande och drog upp mobilen. Jag klickade snabbt in koden innan jag gick in på kamera och vände den mot Selena.
” Say cheese “ sa jag och hon slog upp I ett stort leende. Jag knäppte snabbt en bild av henne innan jag ställde mig upp och kunde hjälpa Selena upp.
” Internet nästa ” sa jag och log lite roat åt Selena som försökte få bort nutellan från hennes ansikte.
Jag la lite snabbt upp bilden på lite olika sidor innan vi gick tillbaka till sovrummet för att äta upp våran frukost fast fick nu äta våra mackor utan nutella då det istället var ut smetat på båda oss.
Så nu äntligen kom det här kapitlet upp men jag vågar tyvärr inte slösa någon tid på att hitta bilder då jag är rädd att mitt internet ska strula igen. I alla fall för att gottgöra er och efter som jag inte har något annat än ett kort tandläkar besök och träning imorgon ska jag försöka få upp två kapitel imorgon om jag hinner och om mitt internet tillåter mig.
sorry but I can't taket it no more
This was never planed - kapitel 4
” Sorry dude, hon är allt för bra för dig ” sa Stefanie bestämt och drog ur mig i hans famn innan hon började dra ut mig mot till bakgården där dom flesta stog och dansade tätt ihop tryckta med muggarna höjde över huvudena så att ingen skulle skvätte ut deras dricka.
” Vi dansar ” sa hon och innan jag hann invända något drog hon in mig i klumpen av människor. Hon drog mig tätt intill sig och började vicka lite på höfterna till rytmen. Jag började följa efter henne och skrattade lite roat åt henne när hon höll på att nocka sig själv genom att kasta med huvudet fram hot och ditt utan någon som helst kontroll.
En timme till, kanske två. Det var så länge till jag stannade på den där jäkla festen innan den spårade ut totalt. Jag hade tappat bort Stefanie ungefär då men jag antar att jag inte skulle ha velat stanna med henne även fast jag skulle ha vetat vart hon var. För senast jag såg henne hade hon tungan ner stoppad i någon random killes hals. Kasper hade jag inte sett under hela kvällen, jag visste inte ens fall han hade åkt ditt eller fall han hade stannat hemma och firat med familjen som hans mamma ville. Men chansen är nog större att jag missade honom på festen, det är ju en rätt så stor chans när det var så många personer där.
Man jag hade i alla fall lyckats hålla det jag lovade mamma. Jag hade inte druckit, inte ens en liten klunk. Jag hade holt mig borta från spriten så jag visste att ag inte tålde av det så bra och jag dessutom skulle gå upp typ fyra/ fem timmar senare.
" Melinda vi måste åka nu om du ska hinna med ditt flyg " ropade mamma nerifrån och jag packade er det sista i väskorna innan jag började klampa ner för trappan.
" Jag kommer nu " sa jag lite andfådd då jag flängt runt i mitt rum son en galning sen jag vaknat. Jag drog snabbt på mig mina converse men skit i att knyta dom då jag lika gärna kunde göra det i bilen. Mamma hjälpte mig ut med väskorna och slängde snabbt in dom i bakluckan innan vi hoppade in i bilen.
Vi satt under tystnad under hela bilresan och mamma nästan lutade ut mig ur bilen när hon parkerade utanför flygplatsen.
" Du måste skynda dig nu om du ska hinna med ditt flyg " sa hon och nästan slängde ut väskorna från bilen.
" Får jag inte ens ett hejdå? "
" Jodå, kom här " sa hon och drog in mig i en hård kram.
" Jag kommer att sakna dig mamma "
" Jag kommer sakna dig också hjärta " sa hon och pussade mig lätt på pannan innan hon släppte sitt grep om mig.
" Men spring nu " sa hon och började fösa mig bort mot ingången. Jag skrattade lite roat åt henne innan jag vinkade av henne lite och började springa bort mot min gate.
Jag hörde hur mitt namn blev utropat genom högtalarna att om jag inte kom inom fem minuter skulle dom stänga gaten och flyga utan mig. Jag du suckade högt och bad till gud att det inte var så många på flygplanet då jag då kanske skulle kunna sitta mig på en plats där ingen arg medpassagerare satt bredvid än.
" Melinda " började hon vid min gate säga igen men slog snabbt en hand framför mikrofonen så att resten inte hörde.
" Jag är här " sa jag och räckte fram mitt pass och flygbiljetten till henne. Hon tog emot mina saker och kollade på det ordentligt innan hon räckte tillbaka dom över bordet.
" Ha en trevlig flygtur Miss Waltson ” sa hon och gav mig ett sånt där påklistrat leende som dom gav en när dom egentligen bara ville bli av med en.
Jag gick in i flygplanet och till min lycka var inte ens planet halvfullt. Jag gick bort till en ledig rad lite längre bak o planet och slängde upp en väska i facket innan jag lite smidigt hoppade in längst in på raden. Jag slängde in min andra väska in under stolen framför lite innan jag knäppte fast mitt säkerhetsbälte och litade mig lättat bak med en suck.
Jag hade hunnit med flygplanet även fast det var på håret att jag hann, men nu var det bara en flygtur och sen en kort tur med taxi innan jag äntligen fick träffa Selena.
Justin hade föreslagit att han skulle komma och hämta mig men jag sa att det förmodligen bara skulle starta en massa onödiga rykten. Plus att om han kom hit för att hämta mig skulle han inte kunna hålla henne borta från hennes eget hus så att jag kunde komma ditt utan att hon visste om det.
Jag kollade upp mot gången och såg att flygvärdinnorna gjorde Ain vanliga lilla genom gång av säkerhets grejerna. Och om jag får säga det så ser ju inte dom så värst roade ut.
Jag drog ut väskan som jag hade under stolen och drog ut ett packet tuggummi som jag tig ut två stycken ur innan jag stoppade tillbaka den i väskan och lutade mig tillbaka i stolen.
Vi blev ut körda på en av startbanorna och unik kort kände jag hur planet började öka farten och kort där efter börja lyfta från marken. Lampan som visade att man behövde ha säkerhetsbältet på sig slocknade och jag knäppte snabbt upp bältet så att jag den kunde breda ut mig över dom alla tre sätena som var på min rad.
Jag lutade mig med ryggen mot väggen och slängde upp benen på dom andra två stolarna. Jag kollade genom fönstret men såg tyvärr inte så mycket då det var molnigt och mörkt så man såg inget av marken under än.
Flygvärdinnan började nästan direkt dela ut frukosten till alla som satt på planet då det tydligen ingick i flygbiljetten som Justin hade köpt. Jag fick min frukost och kollade lite skeptisk på den då den såg lite konstigt ut men bestämde mig sen efter ett tag att äta det ändå då jag höll på att dö av svällt.
När jag ätit upp allt puttade jag snabbt över tallriken på en av dom andra stolborden innan jag drog upp min mobil som jag snabbt satte igång musik på och tog upp min konversation med Justin.
Till: Justin
Sitter på flygplanet nu, landar om ungefär en timme, sen tar det väll ungefär en timme till för mig att komma till Selenas hus. Kan du hålla henne borta så länge?
Från: Justin
Jadå det blir inget problem. Vi sitter just nu på en restaurang och har precis beställt in mat. Kan nog beställa in lite dessert efter så att vi dröjer kvar här lite ;)
Till: Justin
Okej bra :) skickar iväg ett sms senare när jag kommit dit så att du vet.
Från: Justin
Det blir bra, syns sen :D
Jag log lite svagt mot mobilen innan jag lutade bak huvudet mot väggen och slöt ögonen i ett försök att sova lite så att jag inte skulle vara så trött när jag väll fick träffa Selena och Justin. För jag vill ju inte riktigt spendera min första tid med dom sovandes.
*
Jag satt på ena bänken som stog utanför Selenas dörr och väntade på att Justin skulle komma hitt med henne. Jag tog ett fastare grep om ballongerna jag hade i handen och gömde ansiktet bakom dom när jag hörde hur en bil parkerade på uppfarten utanför grinden.
” Vafan grinden är öppen. Justin jag sa ju åt dig att låsa grinden när du gick ut ” hörde jag Selena klaga och jag skrattade svagt.
” Jag låste den Selena, jag lovar ”
” Varför är den öppen då, är det någon som har gjort inbrott eller ” började hon men avbröt sig själv mitt i meningen när henne blick föll på mig.
” Justin det är någon som sitter på bänken ” sa hon panikslaget och gömde sig halvt bakom Justin som kvävde ett skratt men lyckades inte gömma leendet som spreds på hans läppar.
” Varför ler du för, det är någon som har gjort inbrott i mitt hus. Vi måste anmäla det, vi måste få bort personen från huset ” sa hon med skakig röst och Justin skrattade roat.
” Jag tror faktiskt inte att du vill sparka ut den här personen från din tomt ” sa Justin och Selena skulle precis protestera när jag drog bort ballongerna och hon blev istället ståendes med öppen mun.
” Surprise “ sa jag och slog ut med armarna.
" Surprise " sa Melinda och jag såg hur tårar började fylla Selena ögon.
" Melinda vad göt du här? " sa Selena alldeles gråtfärdig och började styra sina steg fram mot henne.
" Jag tänkte komma och hälsa på lite " sa hon och drog in Selena i en hård kram.
Jag såg hur tårarna började rinna längst Selenas kinder och inom kort började även Melindas ögon vattnas.
" Snälla sluta gråta Selena, annars kommer du få mig att gråta också "
" Hur kan du inte gråta Melinda, vi har faan inte träffat varandra på skit länge "
"Jag vet men jag har redan gråtit sjöar ända sedan samtalet med Justin " sa Melinda och bådas blickar drogs mot mig.
" Har du pratat med Justin "
" Ja, det var han som föreslog det här, fick mig hit och övertala din manager att jag skulle få följa med på turnén "
" Ska du med på min turné? "
" Jaa, det ska jag " sa hon och Selenas leende blev om möjligt större innan hon drog in Melinda i ännu en kram.
Efter ett tag släppte dom äntligen taget om varandra och vände sig båda mot mig men fortfarande med armarna om varandras sida.
" Tack Justin, du vet inte hur mycket det här betyder för oss " sa Selena glatt och kramade om mig med sin lediga hand och gav mig en snabb paus på kinden.
” Jag kan nog tänka mig hur det känns ” sa jag med ett litet skratt och vände mig mot Melinda som jag nu för första gången tog en ordentlig titt på.
” Hej ” sa hon och släppte sitt grep om Selena för att sen kunna komma fram till mig. Hon drog in mig i en kram som jag förmodligen besvarade med allt för stor kraft och vilja. Men jag kunde inte rå för det. Hon var så vacker och hon var nog den mest glada och underbaraste person jag någonsin känt. Jag kände henne inte så väll, jag hade ju faktiskt bara pratat med henne över telefon och sen lite över skype där jag såg att hon såg bra ut. Men inte ens i närheten av hur hon egentligen såg ut i verkligheten.
Jag visste att det var fel att jag kände så här, jag hade ju Selena. Men bara för att jag tycker om henne betyder det ju inte att jag behöver göra någoting åt mina känslor. Jag menar, Selena har ju själv erkänt att hon gillar andra killar än mig.
” Det är trevligt att äntligen få träffa dig, i riktiga livet alltså ” sa jag tillslut då jag förmodligen skulle verka lite efterbliven om jag inte sa något.
” Va, menar du att skype inte är på riktigt? ” sa hon skämtsamt och jag kramade om henne lite hårdare innan jag släppte taget om henne. VI vände oss mot Selena som hade ett stort leende på läpparna och jag kollade frågandes på henne.
” Vad ler du åt då? ”
” Er så klart. Min bästa kompis och pojkvän kommer bra överens och kan förmodligen bli rätt bra vänner. Vad mer kan en tjej önska sig ” sa hon Selena och vi skrattade båda lite roat åt henne innan Melinda krockade ihop sin arm med Selenas och dom började glatt pratandes gå in i huset.
Så nu är det upp och det hade förmodligen vart uppe redan igår då jag hade tiden att skriva men kände att jag inte hade någon lust när jag såg hur många det var som kommenterade. Jag vill inte vara en av dom som sätter en minimum gråns på hur många kommentarer jag ska få för att nästa kapitel ska upp men jag vill gärna ha mer än 1 kommentar per kapitel för jag ser ju att det är flera som läser. Så snälla ta er den lilla tiden det tar att skriva in en liten kommentar så att jag vet vad ni tycker.
I alla fall så har Justin och Selena inne i bilden nu och jag kan väll säga att nu kan det roliga börja.
Om ni kommenterar bra nu på det här kapitlet kan jag till nästan 100% lova er att lägga upp ett kapitel imorgon trotts min träning.
This was never planed - kapitel 3
” Justin kommer också ta en liten paus från sitt liv och följa med på Selenas turné och du kom vi på att det också är ett bra tillfälle för att lära känna varandra ”
” Ja det är det säkert när du blir som tredje hjulet i deras förhållande under typ tre månader ” sa Stefanie lite skeptiskt och jag kollade lite surt på henne.
” Det kommer inte hända. Sen så trodde jag att ni skulle bli lite gladare för min skull än att börja se ner på våran plan och kanske min enda chans att få träffa både Selena och Justin på säkert typ ett år till eller något ” sa jag med en suck och deras blickar ändras snabbt till lite medlidande och ångerfulla.
” Det är inte så vi menar Melinda. Vi är jätte glad att du får åka att träffa dom, jag lovar ” sa Stefanie och drog snabbt in mig i en grupp kram med Kasper.
Vi stog ute på skolgården tillsammans med resten av skolan och lyssnade på rektorns alltid så tråkiga och allt för långa tal. Jag skruvade lite otåligt på mig och lutade bak mitt huvud mot Kasper som stog bakom mig med armarna runt min midja. Han suckade lite otåligt och lutade sin hacka mot mitt huvud.
" Seriöst dom har plågat oss med deras prat under ett år nu. Måste dom plåga oss nu också med rektorns tal som är typ en kvart " sa Kasper klagande och jag skrattade lite roat åt honom.
" Dom kanske tycker att det är kul att irritera personer som du som knappt har något tålamod "
" Alla tycker ju att det här är en pina. Jag menar sista års eleverna vill väll inte spendera sin sista tid i skolan genom att plågas av rektorns hemska tal som får än att vilja sova eller ta livet av sig " sa han och stönade lite klagande när Stefanie armbågade honom lätt i sidan.
" Inte framför Mr Salman. Om han hör dig prat skit om rektorns tal kommer han nog se till att din önskan om att ta livet av dig just nu blir uppfylld " sa Stefanie och vi sneglade bort mot Mr Salman som som vanligt stog med blicken i marken och hans svarta hår hängandes för ögonen.
" Seriöst han skrämmer mig och det skulle inte förvåna mig om han hade några kroppar gömda i slöjdsalen " sa jag och Kasper brast ut i skratt bakom mig.
" Ta det lugnt jag skyddar dig "
" Bäst för dig det " sa jag och vände blicken bort mot den lilla scenen när jubel bröts ut bland alla elever.
Rektorn avslutade sitt tal och hälsade sista års eleverna lycka till i framtiden innan hon hälsade oss alla glad sommar.
" Nu är det bara en värdelös timme till i klassrummet innan vi äntligen kan få vårat efterlängtade lov " sa Stefanie och vi började gå bort mot byggnaden där vi skulle avsluta det här skolåret.
" Och ni får ju inte glömma festerna " sa Kasper och gjorde några få dance moves innan han lite skrattade började gå normalt igen.
" Men Melinda är då helt säkert på att du inte kan följa med till avslutning festen ikväll? " frågade Stefanie och kollade lite förhoppningsfullt på mig då hon inte ville ta ett nej.
" Okej, okej. Jag kan följa med ett tag men jag kommer inte dricka. Jag ska upp tidigt imorgon om du inte kommer ihåg det "
" Yes, jag visste att du skulle ge efter för pressen "
" Eller så vill jag bara slippa det tjat "
" Eh det spelar ingen roll, du följer med och det är det viktiga. För nu kan du hjälpa mig och välja min framtida pojkvän eller åtminstone lilla leksak för kvällen " sa hon och jag skrattade lite roande åt henne.
" Jag trodde redan vi haft samtalet om att killar inte är leksaker " sa jag och höjde ett menande ögonbryn mot henne.
" Eh vem bryr sig. Killar skadar tjejer hela tiden för att dom använt dom som leksaker så nu ger jag bara igen lite " sa hon och jag skakade lite på huvudet åt henne.
" Visst, men tänk på att jag inte kommer att var hemma tillräckligt länge för att ta hand om dig när du insett att du fått känslor för killen och han bara leker med dig "
" Det kommer inte hända, jag lovar "
" Okej men säg inte att jag inte varnade dig " sa jag och vi släppte sen ämnet när vi kom in i klassrummet och vår lärare kollade lite strängt på oss då vi förmodligen tog lite för tid på oss att komma in i klassrummet.
*
" Jag kommer och hämtar dig om en halvtimme och snälla, snälla klä upp dig lite i alla fall " sa Stefanie och jag skrattade.
" Visst, allt för dig min älskling " sa jag och vi sa lite snabbt hejdå innan vi avslutade samtalet.
Jag vände mig mot spegeln som jag hade framför mig och la huvudet lite på sved medans jag inspekterade mina kläder som jag hade på mig. Som Stefanie helt klart inte skulle godkänna till en fest som denna.
Jag drog av mig kläderna och slängde dom lite snabbt i tvättkorgen innan jag gick bort till min garderob. Jag rotade igenom hela garderoben säkert tre gånger innan jag bestämda vad jag skulle ta på mig. Jag drog på mig kläderna som bestod av ett par svarta shorts med nitar som täckte stor del av dom tillsammans med en kort tröja som räckte mig knappt till naveln som var lätt genomskinlig så att man kunde se min gröna nästan lysande bh under.
Jag orkade inte fixa någon jätte avancerad sminkning så jag drog bara på mig lite mascara tillsammans med kajal och lite läppglans som fick mina läppar att synas tydligare. Håret rufsade jag bara till lite innan jag lätt det falla ner för mina axlar.
Jag gav mig själv ett litet belåtet leende genom spegeln innan jag gick bort till min säng för att stoppa ner dom nödvändiga sakerna som jag skulle ha med mig och tog mina allt för slitna convers i handen innan jag tog med mig det ner till hallen där Stefanie tydligen redan väntade.
Jag gav henne en liten kram innan jag snabbt ropade hejdå till mamma och pappa som satt i köket alldeles bredvid och gick sen tillsammans med Stefanie ut till hennes bil som stog vid vägkanten en liten bit bort.
*
VI hade åkt i ungefär en kvart när hon stannade bilen utanför ett hus där musiken redan spelades högt och var fullt av dansande, drickande och hånglande människor. Man kände redan sprit lukten som låg över hela tomten och jag kunde se hur Stefanie började kolla runt på alla killar och log lite flörtigt mot dom killarna som hon gillade.
Stefanie krockade ihop sin arm med min så att hon lite smidigt kunde dra in mig i huset och bort till köket där all spritt stog uppställd på ett stort bort. Hon tog en mugg med en okänt innehåll som hon snabbt slukade och drog ut mig i det jag antog var vardagsrummet där dom spelade beer pong på pingisbord som dock inte såg så stabilt ut.
” Vad vill du göra du lillen? ” frågade hon men jag han inte ens svara innan jag kände en hand som smällde till mig på rumpan innan en arm slingrades runt min midja och drog mig bort från Stefanie.
” Hon ska vara med mig nu gullet ” svamlade personen bakom mig fram lite hackigt så han förmodligen druckit allt för mycket redan.
” Sorry dude, hon är allt för bra för dig ” sa Stefanie bestämt och drog ur mig i hans famn innan hon började dra ut mig mot till bakgården där dom flesta stog och dansade tätt ihop tryckta med muggarna höjde över huvudena så att ingen skulle skvätte ut deras dricka.
” Vi dansar ” sa hon och innan jag hann invända något drog hon in mig i klumpen av människor. Hon drog mig tätt intill sig och började vicka lite på höfterna till rytmen. Jag började följa efter henne och skrattade lite roat åt henne när hon höll på att nocka sig själv genom att kasta med huvudet fram hot och ditt utan någon som helst kontroll.
Blev bara lite kortare än ett vanligt kapitel men jag tyckte att det blev bättre att få upp det här än inget. Slutade lite konstigt också mitt i festen men man kommer få veta sen vad som hänt lite kortfattat sen vad som hände mer under festen i nästa kapitel som jag hoppas kunna få upp till imorgon redan och då förmodligen efter min träning.
This was never planed - kapitel 2
” Förlåt det var inte meningen ” sa hon klagande och försöket lugna sig tillräckligt för att prata normalt, eller så normalt hon kunde just för tillfället.
” Melinda han vill prata med dig ” sa hon och räckte mobilen mot mig.
” Okej vänta en liten stund bara ” sa jag och kollade runt mig för att se fall det var något som jag kunde torka händerna på men hittade inget så jag torkade dom lite snabbt genom att trycka dom några gånger mot byxorna innan jag tog emot telefonen och såg förmodligen ut som ett stort frågetecken i ansiktet då jag inte kunde komma på varför Justin ringde mig.
Selena. Tanken slog mig som ett slag i magen. Det hade hänt något med Selena, det var därför han ringde. Det var ju den ända realistiska förklaringen jag kunde komma på just nu, men jag fick inte dra för snabba slutsatser utan jag får vänta och se. Det kan ju faktiskt vara något bra som han vill säga.
” Hej Justin det är Melinda, jag är ledsen för det som hände. Hoppas verkligen inte att du blev döv på riktigt ” sa jag och hörde hur han skrattade i andra änden av linjen.
” Nej då inget problem, jag är van med det. Jag var inte riktigt beredd på det bara ”
” Haha okej, men vad är det. Jag antar att du inte bara ringer för att prata lite skit bara ”
” Va varför inte. Jag trodde jag kunde se dig som en kompis men jag antar att jag hade fel ” sa Justin och försökte spela sårad men brast sen snabbt ut i ett skratt.
” Har det hänt något med Selena? ” frågade lite försiktigt men hörde hur jag skakade lite lätt på rösten då jag var rädd för vad han skulle svara.
” Nej då, hon mår jätte bra. Lite trött efter träningen kanske men annars mår hon bra ” sa han och jag suckade lite lättat ut. Jag kollade ner på mina byxor som jag hade torkat av mig på och suckade lite åt mig själv när jah såg handavtrycket på rumpan. Mamma skulle döda mig.
” Bra ” sa jag och han skrattade lite lätt åt mig.
” Var det därför du trodde att jag ringde dig, för att det hade hänt Selena något? ”
” Ja, det var den ände vettiga anledningen jag kunde komma på till varför du skulle ringa mig ”
” Haha nej, jag vill bara prata lite med dig om Selenas turné ”
” Så att du kan plåga mig ännu mer med att konstatera att jag inte kommer få träffa Selena i mer än typ tre timmar och det är bara om hennes maneger väljer att ha en konsert här i närheten ”
” Nej jag tänker inte plåga dig, jag tänker erbjuda dig en lösning ”
” Vad då för lösning? ” frågade jag nu lite exalterat men försökte att hålla mig lugn och inte bli för glad så att jag sen skulle bli besviken än en gång på mindre än en vecka.
” Jag tycker faktiskt att det är väldigt konstigt att Selena inte tänkte på det förut, men det här kanske blir roligare. Överaska henne lite granna ”
” Justin vad då för lösning? ” sa jag uppgivet då jag inte förstod vad han pratade om.
” Jag kom på en lite tanke att om inte Selena kan komma till dig, kanske du kan komma till henne ”
” Jag hade också den tanken, men hon kommer ju flytta runt hela tiden och hela tiden ha saker att göra. Så jag kommer ju inte direkt få så mycket tid med henne om jag hälsar på henne någonstans under hennes turné ”
” Vem sa att du bara skulle hälsa på lite under hennes turné ” sa han och jag kunde nästan se hur ett stort leende spred sig på hans läppar när han kom med sin förmodligen smarta lilla kommentar som jag inte riktigt fattade den här gången.
” Justin kan du inte bara förklara vad du pratar om, jag fatar inte ” sa jag otåligt och han skrattade roat åt mig.
” Jag som trodde du skulle vara den smarta av er två, det är i alla fall vad jag har hört ” sa han och jag kunde nästan höra att hans leende fortfarande var stort på hans läppar.
” Jaja jätte roligt, kan du prata nu Bieber ”
” Haha visst. Jag kom bara på den iden att varför skulle du kunna följa med på turnén? ”
” Kanske för att hennes maneger inte vill ha massa extra personer om bord som bara kommer bli en ännu en till person att hålla koll på ”
” Jag ska ju följa med och det hade han inte något problem med ”
” Kanske för att du är den store Justin Bieber och därför ser han inte dig som en börda utan mer som en gåva. Jag menar, när dina beliebers får reda på att du är med på turnén kommer det bara bli ännu mer folk som förföljer er runt landet. Plus att jag faktiskt inte tror att han gillar mig, jag tror faktiskt att han hatar mig eller bara tycker att jag är en plåga eller något ” sa jag och han skrattade.
” Varför tror du det? ”
” För att varje gång jag har vart och hälsat på Selena kollar han snett på mig och typ ger mig värsta mördarblickarna. Han skrämmer mig faktiskt ”
” Jag tror säkert du bara överreagerar, han gillar faktiskt typ ingen ”
” Det är det jag menar, hur tror du att jag skulle kunna få tillstånd att komma ditt om han inte ens gillar mig. Han kommer säkert inte ens svara om jag ringer ”
” Men om vi säger så här. Om jag fixar allt med hans maneger, kan du komma hitt och hjälpa mig att överraska Selena ” sa han och jag suckade.
” Du vet inte hur gärna jag vill komma ditt och träffa både henne och dig. Men jag tror faktiskt inte att jag kommer kunna komma ditt. Jag har knappt råd med att köpa kläder just och speciellt inte med biljetter som är typ dubbelt så dyra nu under sommarlovet ”
” Men vad skulle du säga om jag sa att jag sa att jag kunde betala dina biljetter då? ”
” Skulle du göra det för mig? ” frågade jag glatt och mitt leende var nu breddare än på länge. Det spreds sig säkert från öra till öra.
” Ja,. Du betyder mycket för Selena och därför för mig också. Sen tycker jag att det kanske är dags för oss att lära känna varandra. Det är faktiskt ganska konstigt att jag inte har träffat dig än, speciellt när du står så nära Selena ”
” Jag vet vad du menar, du har vart ihop med Selena i över ett år nu och jag har fortfarande inte träffat dig. Fast det är på ett sätt väldigt konstigt att jag vet en hel del om dig utan att egentligen känna dig. Men jag antar att det är så det är när ens bästa kompis är kändis och är ihop med den mest kända levande personen just nu ” sa jag och han skrattade.
” Tro mig, jag vet nog mycket mer om dig än vad du tror. Selena kan inte sluta prata om dig när hon väll har börjat, vilket gör att jag tycker att det är konstigt att henne maneger inte har låtit dig hälsa på henne eller hon hälsa på dig oftare ”
” Yeah his an ass ” sa jag och han skrattade.
” Det kanske han är, men vad tycker du? Kommer du hit eller inte? ”
” Det är klart att jag kommer, hur kan jag stå emot ett sånt erbjudande ”
” Då antar jag att jag kommer att se dig snart och ” började han men avbröt sig snabbt.
” Justin vad är det? ”
” Eh Selena har slutat sin träning och är påväg hit nu. Så vi får prata imorgon eller något, fast jag ringer dig från min telefon då. Blir det okej eller ”
” Det blir bra, vi hörs ” sa jag och han sa snabbt hejdå innan samtalet avbröts och jag stoppade tillbaka mobilen i fickan.
Jag kände hur jag hade ett stort leende på mina läppar och kunde känna dom andras frågande blickar bränna mot min kind. Jag skakade lite glatt på huvudet och försökte stå emot instinkten att bara skrika rakt ut och förmodligen börja gråta av glädje.
Jag vände mig mot dom andra som och som jag hade anat kollade som frågandes på mig.
” Okej vad vill Justin då? ” frågade Kasper lite otåligt efter att vi ståt tysta ett tag och bara titta på varandra.
” Eh jag kommer inte kunna följa med er till festen i helgen ” sa jag men lätt alldeles för glad för att ens veka det minsta ledsen över att behöva säga det till dom.
” Ska du dumpa oss för Bieber, som om du inte har glömt är din bästa väns pojkvän ”
” Nej jag har inte glömt det och det är inte för honom jag ska flyga över ditt. Det är för Selena ”
” Och hur kommer hon in i eran plan om att flyga dig ditt? ”
” Kanske för att Justin kom på den iden att jag också kunde följa med runt på hennes turné ”
” Vaddå du också? ”
” Justin kommer också ta en liten paus från sitt liv och följa med på Selenas turné och du kom vi på att det också är ett bra tillfälle för att lära känna varandra ”
” Ja det är det säkert när du blir som tredje hjulet i deras förhållande under typ tre månader ” sa Stefanie lite skeptiskt och jag kollade lite surt på henne.
” Det kommer inte hända. Sen så trodde jag att ni skulle bli lite gladare för min skull än att börja se ner på våran plan och kanske min enda chans att få träffa både Selena och Justin på säkert typ ett år till eller något ” sa jag med en suck och deras blickar ändras snabbt till lite medlidande och ångerfulla.
” Det är inte så vi menar Melinda. Vi är jätte glad att du får åka att träffa dom, jag lovar ” sa Stefanie och drog snabbt in mig i en grupp kram med Kasper.
Jag vet att det var en lång väntan på det här kapitlet och att det kanske inte riktigt var det roligaste kapitlet men det var nödvändigt. Plus att det här är bara början på novellen och då kan inte allt hände redan från början. Men ska försöka få upp ett till kapitel imorgen eller egentligen så är det ju senare idag men ni förstår ju vad jag menar.
Nu är det i alla fall bestämt att hon ska följa med på turnen pch vad tycker ni om det? vad tror ni kommer hända?
Snälla lämna en kommentar om vad ni tycker om novellen hitills.
I can't take it forever!
This was never planed - kapitel 1
” Eh glöm det, du kan ha kul med oss i sommar istället ”sa han och jag nickade lite stumt.
Jag visste att han bara försökte muntra upp mig men jag var allt för nere för att bli glad just nu. Jag hade inte träffat Selena på över ett år och nu skulle det säkert ta ännu ett år innan jag skulle få träffa henne. Jag har inte ens träffat hennes pojkvän som hon vart ihop med i över ett år nu.
Jag har bara pratat med Justin som snabbast över telefon och det ända jag sett av honom är på bilder, filmer och videor. Det känns lite konstigt, jag menar Selena är min bästa kompis men jag har inte ens träffat den personen hon älskar.
Om det fortsätter så här känns det som att jag aldrig kommer träffa honom eller henne för den delen.
11/6-12
Jag satt in på den sista matte lektionen vi skulle ha innan sommarlovet och väntade på att få komma ut och prata med Mr Summer om mitt betyg för det här året.
” Melinda skulle du kunna komma ut och prata en liten stund? ” frågade han och jag skakade lite smått till svar innan jag snabbt proppade ner mina saker i väskan då det bara var typ tre minutertill lektionen skulle ta slut.
Jag gav Kasper ett litet leende innan jag gick ut ur klasrummet och bort till det lilla bordet som Mr Summer satt vid. Jag ställde ner väskan på bänken innan jag satte mig bredvid ner bredvid den och kollade upp på honom.
” Jag tror inte jag kommer behöva prata med dig så mycket då du förmodligen redan vet att du har ett A i matte ” sa han och jag nickad lite glatt.
” Nej egentligen inte men det är alltid lika skönt att höra från en lärare att man lyckats ” sa jag och han skrattade lite roat åt mig.
” Det kanske det är, men jag trodde nog att du skulle bli ganska trött på att få beröm från lärarna vid det här laget om man kollar på dina betyg ”
” Man kan nog aldrig få för mycket beröm om det man gjort ” sa jag och han skrattade.
” Kanske inte då men skulle du kunna skicka ut Elin så att jag kan prata med henne en snabbis ” sa han och jag nickade lite till svar innan jag hängde väskan över axeln och gick bort till klasrummet.
Dom flesta hade redan packat ihop sina och stod utan för då vi egentligen redan hade slutat.
” Elin han vill prata med dig ” sa jag och hon nickade lite stumt till svar och gav mig en liten bitchigblick när hon gick förbi mig. Men jag orkade inte ens bry mig, jag har blivit rätt van med alla blickar som folk skickar när jag går förbi.
” Jag antar att Elin fortfarande hatar dig för att du inte sätter henne i samma rum som Selena och Justin ” sa Kasper bakom mig och jag skrattade.
” Jag antar det. Förresten vad fick du för betyg? ” frågade jag och vände mig mot honom.
” Jag fick ett stabilt C ” sa han och härmade Mr Summers dialekt som gjorde att man fick svårt att inte skratta ibland när han säger vissa saker.
” Det är ju jätte bra ju ” sa jag och han skrattade.
” Ja jag var glad fram tills jag insåg att även fast jag får ett C i matte vilket är mitt bästa betyg ever i matte så kommer jag aldrig slå ditt förmodligen höga A ”
” Ja jag fick ett A men du kan inte fortsätta jämföra dig med mig. För jag spenderar typ dubbelt så mycket tid på mina studier som dig ” sa jag och han la en arm runt mina axlar så att han kunde börja styra oss bort genom korridoren bort mot våra skåp.
” Men har du pratat med Selena något sen hon sa att hon inte kunde komma hit? ”
” Nej det har jag inte, jag har försökt ringa henne och fråga fall hon har någon konsert här i närheten som jag kan komma på och träffa henne så, men jag får inte tag i henne ”
” Hon har säkert bara fult upp och du får ju tänka på att hon är typ på andra sidan av landet just nu och har en annan tid så hon kanske inte ens har vaknat än ” sa Kasper och jag nickade lite innan jag gick ur hans grep så att jag sen kunde stoppa in dom få böckerna jag fortfarande hade kvar innan jag hängde väskan över axeln igen. Jag vände mig mot Kasper igen som fortfarande stod med huvudet i skåpet och fixade med något.
Ett brett leende spreds på mina läppar och jag kunde inte stå emot tanken som slog mig. Jag putade honom lite lätt i ryggen och han flög nästan helt in i skåpet men lyckades hålla benen kvar utanför så att jag inte skulle kunna stänga igen skåpet igen. Men jag antar att han egentligen inte skulle få plats i skåpet då han var rätt mycket större än mig och när jag hade blivit instäng i skåpet hade det inte vart så mycket plats kvar.
” Faan dig Kasper, varför måste du vara så stor för. Jag ville ju stänga in dig i skåpet ” sa jag och han skrattade lite roat åt mig.
” Det är inte mitt fel att du är så liten ” sa han vi började gå bort mot parkeringen där resten väntade och jag försökte ge honom en sur blick men misslyckades när han kollade på mig och gjorde någon konstig min som han visste fick mig att skratta. Vilket var en av nackdelarna med Kasper, han visste typ allt om mig och kunde nästan läsa mig som en bok. Inte riktigt lika bra som Selena kunde men han kunde mig fortfarande väldigt bra. Vilket var en nackdel då man skulle försöka hålla en hemlighet borta från honom som hans överraskningsfest som vi anordnat för två år sen och han lyckades lista ut allt genom att bara titta på mig. Men jag hade lärt mig att bli bättre på att hålla masken. Jag var tvungen att bli bra för det. För även om jag och Selena inte träffades så ofta så visste folk fortfarande att vi är nära vänner och så fort det händer något stort i hennes liv kommer dom och frågar ut mig om allt. Som t.ex. när det ryktet började spridas om att hon blivit tillsammans med Justin vilket jag visste var sant men jag blev tvungen att neka det så Selena och Justin inte ville att det skulle komma fram riktigt än.
” Melinda ” ropade Kasper och vinkade med handen framför mina ögon för att få min uppmärksamhet. Jag drogs ur mina tanker och vände mig mot honom.
” Åh sorry jag fastnade lite i mina egen lilla värld ” sa jag och han skrattade.
” Jag förstår, men jag undrade bara fall du ville följa med till tunnelbanestationen idag och kanske lyckas göra klart din graffiti målning någon gång ”
” Visste, men jag gå hem först och hämta sprayburkarna hemma ”
” Jag kan skjutsa dig om du vill, det är ju ingen omväg direkt ”
” Gärna, då kan vi ta något att äta på vägen också ” sa jag och han slog upp i ett stort leende.
” Bra för jag håller på att svälta i gäl ” sa han och jag skrattade åt honom.
” Du är ju alltid hungrig, är den ens någon gång du inte vill ha mat ”
” Ja precis när jag ätit, men nu har jag inte ätit på fyra timmar så nu är jag hungrig igen så att om vi inte åker nu kommer jag nog äta upp någon annan liten stackarer och eftersom du är minst här är det stora chans att det blir du ” sa han kollade roat på mig.
” Jag tror du har glömt att om du dödar mig blir du av med min mammas bullar som du älskar så mycket och som dessutom ligger hemma i mitt kök nu nygjorda ”
” Åh nej, då kan jag ju inte döda dig. Jag behöver din mammas bullar. Dom är så goda. Så nu sticker vi ” sa jag och jag skrattade roat åt honom innan vi hoppade in i hans gamla vita Volvo.
*
Jag stod uppe på stegen som vi lyckades dra med oss hit så att jag skulle kunna nå högst upp på min målning. Jag sprejade det sista där uppe innan jag snabbt gick ner och började spreja det lilla som var kvar där nere.
Jag stod och sprejade ett tag till innan jag kände hur mobilen i min bakficka började vibrerade och jag ställde ner sprejburken jag hade i handen. Jag kollade ner på mina händer som hade färg på sig och suckade lite frustrerat. Mamma skulle döda mig om jag fick färg på min mobil och speciellt om hon fick reda på att jag vart här nere där jag egentligen absolut inte fick vara.
” Stefanie kan du svara åt mig? ” frågade jag och putade lite med rumpan mot henne så att hon enkelt kunde ta upp den. Hon svarade snabbt och jag såg hur ett stort leende spreds på hennes läppar.
” Omg det är fucking Justin Bieber ” skrek hon och jag tyckte synd om Justin som var i andra i telefonen då hon hade den precis vid munnen när hon skrek.
” Japp och nu är Justin Bieber döv också ” hörde jag honom säga lite klagande och Stefanie skrattade lite osäkert.
” Förlåt det var inte meningen ” sa hon klagande och försöket lugna sig tillräckligt för att prata normalt, eller så normalt hon kunde just för tillfället.
” Melinda han vill prata med dig ” sa hon och räckte mobilen mot mig.
” Okej vänta en liten stund bara ” sa jag och kollade runt mig för att se fall det var något som jag kunde torka händerna på men hittade inget så jag torkade dom lite snabbt genom att trycka dom några gånger mot byxorna innan jag tog emot telefonen och såg förmodligen ut som ett stort frågetecken i ansiktet då jag inte kunde komma på varför Justin ringde mig.
Så nu har Justin kommit in i bilden redan och varför tror ni.
Varför ringer Justin till henne? snälla kommentera vad ni tycker. Ska försöka få upp ett till kapitel idag annrs blir det imorgon eller på onsdag, få se hur mycket tid jag har.
Svar till Liv!
This was never planed - prolog
Då tid år 2004
Jag kände hur dom taggiga grenarna från buskarna rev mig lätt över armarna och ansiktet medans jag sprang genom buskarna som lede bort till den hemliga lilla ängen som jag och Selena brukar vara vid.
När jag kom fram till ängen såg jag inte Selena någonstans och antog att jag för en gångs skull lyckats komma före henne för en gångs skull men hade självklart fel.
Selena hoppade ner från ett träd framför mig och jag hoppade snabbt bak med ett litet skrik.
” Fortfarande lika lätt skrämd ” sa Selena roat och skrattade.
” Och du är fortfarande lika elak. Du vet att jag är lätt skrämd, kan du inte sluta skrämma mid då? ”
” Ja jag skulle väll kunna sluta skrämma dig men det är allt för roligt att skrämma dig för att sluta ”
” Lika roligt som när jag brottar ner dig ” sa jag och hoppade på henne.
Men då hon var både äldre och större än mig lyckades hon enkelt vända på oss och sätta sig gränslande över mina höfter. Hon började kittla mig i sidan och jag började skratta lyckligt.
Jag har känt Selena sen jag föddes och även om hon var två år äldre än mig var hon min bästa kompis i hela världen. Vi delade på exakt allt och vi kunde berätta allt för varandra och vi visste att den andra aldrig skulle sprida det vidare till någon annan.
Vi brukade göra allt tillsammans men nu p åsenaste tiden har vi knappt kunnat träffas på jätte länge. För Selena har blivit känd som skådespelare och behöver därför vara borta i Hollywood eller någon annan stor stad för att spela in alla sina scener. Vilket resulteras i att Selena är bort väldigt mycket och får nästan aldrig tid för att komma och hälsa på mig eller någon annan som har känt henne sen barnsben.
Hon hade vart borta i tre månader nu och fick äntligen ledig från allt för att få komma tillbaka hem och träffa oss. Men tyvärr tror jag inte att hon kommer få kunna stanna här så länge innan hon blir tvungen att åka tillbaka igen och fortsätta.
” Ger du dig, ger du dig? ” frågade Selena när jag försökte vrida mig ur hennes grep ett tag nu.
” Aldrig i livet ” fick jag fram mellan mina skratt attacker.
” Är du helt hundra på det? ” frågade hon och började kittla mig på mitt svagaste stället som var precis under revbenen.
” Okej, okej jag ger mig ” skrek jag ut och Selena slutade snabbt kittla mig med ett stort leende på läpparna.
” Bra för jag vill gärna ha min kram nu ” sa hon och hoppade av mig.
Hon sträckte ner hand mot mig och hjälpte mig smidigt upp innan hon drog in mig i en hård kram. Jag besvarade den snabbt och drog henne närmre mig. Jag hade saknat henne så mycket och det går inte ens att beskriva hur mycket jag saknat henne.
” Gud jag har saknat dig så mycket Red ” sa hon och jag skrattade lyckligt när hon använde mitt smeknamn som hon kallat mig sen en lång tid tillbaka på grund av mitt röda hår.
” Jag har saknat dig också Selena ” sa jag och vi stod så ett tag och bara kramades innan Selenas grep om mig lossade lite och hon tog ett litet steg bakåt så att hon kunde kolla ner på mig.
” Hur länge kan du stanna? ” frågade jag och Selenas leende försvann lite innan hon log lite prövande mot mig innan hon tillslut svarade.
” Jag kan tyvärr bara stanna i en och en halv vecka. Så vi får väll dyngna en massa så att vi hinner med allt vi vill göra ” sa hon och jag nickade lite svar.
” Men kom nu så går vi och gör något roligt istället för att stå här och deppa. Vi har ju fortfarande en och en halvvecka på oss att göra något och jag vill gärna hinna med dom vanliga grejerna vi brukar göra ” sa hon och krockade snabbt arm med mig innan hon började leda oss bort till mitt hus som låg en bit bort igenom skogen.
Nu tid 09/6-12
Jag satt tillsammans med Kasper, Stefanie och Jacob nere i den gamla tunnelbanestationen och kollade upp på den stora målningen som Kasper äntligen lyckats få klar. Han log stolt upp mot väggen som den var på och suckade lite lättar.
Han hade holt på med den här målningen länge nu och fick ändra en hel del med färgerna då hans flesta graffiti burkar hade blivit snodda och han hade inte pengarna att köpa fler just nu så han hade ändrat en massa med färgerna och lite annat så att det skulle bli bra.
” Den blev ju nästan bättre så här än vad du hade tänkt innan, den sticker ut mycket mer nu ” sa jag och Kasper drog bort blicken från sitt mästerverk för att möta min blick.
” Tack man jag hade nog inte klarat av att slutföra den om jag inte hade fått hjälp ” sa han och kollade menande på mig och jag skakade lite på huvudet.
” Det ända jag gjorde var att övertyga dig om att du skulle fortsätta med den utan färgerna ”
” Och om du inte hade gjort det hade den vart halvklar till festen nästa helg. På tal om festen ska du följa med eller inte, kan väll bli skönt att slappna av lite och bara släppa loss och jag kommer inte ta ett nej från dig för nu kan du inte komma med en dålig ursäkt med att vi har något prov eller något. För skolan har slutat då och om du inte vill bli släpad ditt av mig kommer du frivilligt ” sa han och jag skrattade lite roat åt honom.
” Tyvärr jag skulle ha kommit om jag kunnat men jag ska till Selena över sommaren om du inte kommer ihåg det ”
” Har du fått svar på det nu, för förut sa du ju att det inte var helt säker att du kunde komma ditt ”
” Nej det är inte till hundra procent säkert men Selena sa att hon kunde med nästan hundra procent säkerhet säga att jag kunde komma till henne ” sa jag och kände hur mobilen vibrerade i fickan.
Jag tog upp mobilen och slog upp i ett stort leende när Selenas namn lös upp på skärmen.
” Och när man pratar om trollen ” sa jag och ställde mig snabbt upp.
” Hälsa Selena från mig ” sa han och jag nickade lite snabbt till svar innan jag gick bort till ena hörnet där det inte fanns några där det inte stog några.
” Hej Selena ” skrek jag snabbt fram när jag svarat men mitt leende försvann snabbt när ett nedstämt hej kom från hennes sida av linjen.
” Vad är det? ” frågade jag och hon suckade.
” Du känner mig allt för väll Red ” sa hon och jag skrattade smått.
” Vad har hänt? Du vet att du alltid kan prata om saker med mig ”
” Jag vet men jag vet inte riktigt hur jag ska säga det ”
” Jag kan inte komma till dig under sommaren va? ” frågade jag sorgset och hon suckade.
” Nej. Min maneger tyckte att det vore bättre om vi hade en sommar turné nu då det är fler som kommer kunna komma på konserterna ” sa hon lite ledstämt och det lilla hopp jag hade haft innan om att få träffa henne försvann på bara loppet av någon sekund.
” Har du inte någon lite vecka eller två dagar som du kan komma undan fån allt och bara träffa mig över en dag eller något ”
” Tyvärr lill Red ” sa hon med en suck och jag kände nästan för att gråta.
” Det får väll bli någon annan gång då ”
” Det får vi göra. Men jag måste sticka nu, hade bara fem minuters rast mellan genrepen ”
” Vi hörs” sa jag nedstämt och hon suckade.
” Det gör vi, älskar dig ”
” Jag älskar dig också ” sa jag och samtalet bröts.
Jag stoppade ner mobilen i fickan igen och gick med lite släpande steg bort till Kasper och dom andra som satt kvar ensam på bänken och jag slog mig ned bredvid honom.
” Står erbjudandet fortfarande kvar om att gå tillsmannas till festen nästa helg? ”
” Självklart ” sa han och kollade lite medlidande på mig. Han la en arm runt mina axlar och drog mig närmre honom.
” Du kunde inte hälsa på Selena över sommaren va? ”
” Nej, hennes jävla maneger har bestämt att flytta fram turnén så att den nu kommer att ta över hela sommarlovat. Jävla skithög ” muttrade jag fram och han skrattade.
” Eh glöm det, du kan ha kul med oss i sommar istället ”sa han och jag nickade lite stumt.
Jag visste att han bara försökte muntra upp mig men jag var allt för nere för att bli glad just nu. Jag hade inte träffat Selena på över ett år och nu skulle det säkert ta ännu ett år innan jag skulle få träffa henne. Jag har inte ens träffat hennes pojkvän som hon vart ihop med i över ett år nu.
Jag har bara pratat med Justin som snabbast över telefon och det ända jag sett av honom är på bilder, filmer och videor. Det känns lite konstigt, jag menar Selena är min bästa kompis men jag har inte ens träffat den personen hon älskar.
Om det fortsätter så här känns det som att jag aldrig kommer träffa honom eller henne för den delen.
Så nu är prologen upp och kommentera gärna vad ni tycker och tänker vill verkligen veta vad ni tycker så här i början av en novell. Då jag vill veta fall det här skulle kunna bli något bra och fall det är något som nu skulle kunna fortsätta läsa.
This was never planed personbeskrivning
Stefanie Wilings
Stefanie Wilings kommer att spelas av Katerina Graham.
Stefanie är en nära vän till Melinda och det är delvis henne Melinda vänder sig till när det gäller viktiga saker. Dom kan prata med varandra om typ allt och har vart vänner som dom började i samma klass i femman.
Stefanie är en vilja stark person som inte gillar när folk ska bestämma över henne och det är ofta hennes förslag eller ingens enligt henne. Hon är rätt duktig i skolan men fokuserar gärna inte kvällarna åt att plugga utan är hellre ute med kompisar och kollar på killar.
Kasper Malingts
Kasper Malingts kommer spelas av Steven Mcqueen.
Kasper är nog den som står närmast Melinda förutom Selena vilket stör honom lite då hon aldrig är hemma utan det är han som får hjälpa henne genom allt skit hon får för att vara kompis med henne. Men det är inte bara vänskapligt han kollar på Melinda utan han har även fått rätt starka känslor för henne genom åren.
Kasper är en glad person som inte är rädd för att göra bort sig och bjuder gärna på sig själv. Han gillar att spela fotboll och hålla på med graffiti vilket är en stor hobby för dom flesta i deras klass.
Selena Gomez
Selena Gomez spelar ju självklart sig själv i den här novellen och är den som står absolut närmast Melinda. Dom har vart vänner så länge dom kan minnas men har tyvärr inte haft så mycket tid tillsammans dom senaste åren. Då Selena jobbar jätte mycket med båda sina låtar och olika filmer som hon håller på med. Sen så går ju en hel del tid åt att dejta Justin Bieber som hon gärna spenderar en dag med om hon har lite tid över.
I den här novellen kommer hon vara lika snäll och omtänksam som hon är på riktigt.
Justin Bieber
Samma sak här, Justin spelar självklart sig själv och har samma personlighet och allt som han har på riktigt och därför behöver han inte en så lång personbeskrivning.
I den här novell så är han fortfarande ihop med Selena och tar ett uppehåll från sin egen karriär för att följa med på Selenas över sommaren.
Melinda Waltson
Melinda Waltson är en av huvud personen tillsammans med Justin i den här novellen och kommer att spelas av ingen mindre än Ariana Grande.
Melinda är en av dom som bara håller sig till sina vänner och släpper inte in nya personer i sitt liv så ofta då hon blivit utnyttjad en del för att vara bästa kompis med Selena Gomez och saker och ting blev ju inte direkt bättre när Selena även kom ut med att hon dejtade Justin Bieber. Så Melinda håller sig till dom få personer som hon känt länge och försöker att inte bry sig så mycket om alla kommentarer som slängs efter henne i korridorerna och på stan.
Melinda satsar jätte hårt i skolan och har inte gått ett sämre betyg än B på länge vilket hon vill hålla. För hennes plan är att få bra betyg, komma in på en bra skola som sen kan leda till ett bra jobb.
Det dom flesta dock inte vet om henne är att hon ofta hänger tillsammans med sina kompisar på den gamla tunnelbanestationen där väggarna är täckta av alla möjliga olika mönster från allt graffiti målande som görs där nere.
Some times the truth hurts more!
Så nu är den nya designen till nästa novell upp och det är ungefär det kommer så ut men jag kanske gör någon liten ändring hit och dit.
I alla fall så har jag redan börjat skriva på Prologen till den och hoppas få upp den senare i kväll. Men ska i alla fall få upp en personbeskrivning på dom som kommer ha störts roller i novellen. Om ni redan nu vill veta vad novellen ska handla om är det en kortfattad handling i menyn som ni kan läsa om ni vill. Men tills nästa kommer upp kom ihåg att kommentera på Epilogen till It's a bloody game.
It's a bloody game - Epilog
” Du vet, jag skulle sova mycket bättre om jag hade dig vid min sida ” jag hoppade lite åt sidan och klappade på sängen bredvid mig.
Justin skrattade lite roat åt mig innan han kom gåendes tillbaka och la sig på sidan bredvid mig. Jag borrade in mitt ansikte vid hans halsgrop och han la armarna försiktigt runt min midja.
” Jag älskar dig Ninja ”
” Jag älskar dig också Justin ” sa jag och pussade honom lite snabbt vid käkbenet innan jag somnade in med ett stort leende på mina läppar.
Vi var tillbaka i lägenheten igen för att Justin skulle packa alla sina saker. Jag och andra sidan hade typ bara sex saker som redan var ner stoppade i Justins väska.
Jag kollade ut ur det stora fönstret som lede till arenan och tänkte tillbaka på allt som hänt här.
Jag hade klarat mig ut härifrån men det är inte riktigt på det sättet jag hoppats på. Visst jag älskade verkligen att vara med Justin och jag skulle inte ändra det för något i världen. Men på grund av att jag föll för Justin kan jag inte sätta dit spelledaren. För om jag skulle berätta om allt det här och dom skulle tro på mig skulle inte bara spelledaren hamna i fängelset. Utan alla spelare också och det skulle nog finnas en pytteliten chans att även Justin skulle kunna åka in. Jag menar han har ju vart delaktig i allt det här, han skulle väll bli medbrottsling eller vad det nu än heter.
Jag hörde hur en dörr stängdes bakom mig och inom kort lindades ett par armar runt min midja. Jag flätade ihop mina fingrar med Justins och han vilade med sin haka mot min axel.
" Hur känns det? " frågade han och jag vred lite på huvudet så att jag kunde möta hans blick.
" Jag vet inte, det är rätt konstigt allt det här. Förr trodde jag knappt att jag skulle ta mig ut härifrån och om jag skulle lyckas skulle jag sätta ditt spelledaren " sa jag och Justin nickade lite förstående.
" Det här slutade inte riktigt som jag hade tänkt mig heller. Det slutade på både ett bättre och sämre sätt. Det sämre är ju att jag fick reda på att ni faktiskt dör där inne men det jämnas ju ut med det att jag föll för dig. Du är nog bland det bäst som hänt mig " sa han och ännu en rodnad spreds på mina kinder.
" Du är så sött när du rodnar, vet du det "
" Nej det är jag inte så sluta göra saker som får mig att rodna " sa jag och armbågade honom lite lätt i sidan vilket fick honom att skratta roat åt mig.
" Varför kan du inte bara ta att jag tycker du är vacker vad du än gör "
" Man är inte vacker när man rodnar, man visar sig bara svag "
" Ja men väldigt sött " sa han och placera lite blöta kyssar längst mitt käkben.
" Och du är omöjlig " sa jag han skrattade.
" Japp " sa han och började nu även placera kyssar längst min hals och ner mot mitt nyckelbenet.
Jag lutade mitt huvud lite åt sidan så att Justin hade mer plats att arbeta på. Justin sög sig fast lite vid min halsgrop och ett lågt stön lämnade mina läppar vilket fick Justin att le stort.
Jag vände mig om i hans grepp och la mina armar runt hans nacke så att jag kunde dra ner honom mot mig. Jag pressade min läppar mot hans och hans händer tog ett hårt grepp om mina höfter. Han lyfte enkelt upp mig på till hans höfter och jag lindade snabbt mina ben runt honom för att inte ramla ner. Jag flätade in min hand i hans hår och Justin backade någras steg så att jag nu hade glaset hårt pressat mot min rygg. Han lät sina händer glida upp innanför min tröja och började dra med fingrarna över min nakna hud på magen.
Han bad om tillträde in i min mun men istället för att ge honom det drog jag mig undan från honom och började kyssa honom över halsen. Låga stön lämnade Justins läppar och jag log stort mot Justins nacke innan jag möte hans läppar igen som hungrigt började kyssa mina.
Justin började dra av mig tröjan men jag avbröt honom snabbt genom att lägga mina händer över hans. Jag drog mig undan från honom och lutade mina panna mot hans. Jag andades lite andfått och kollade in i Justins ögon som kollade en aning besviket på mig.
” Du vet att det fortfarande finns kameror här ” fick jag fram lite andfått och Justin skrattade svagt.
” Ja men det finns fortfarande inte några kameror inne på mitt eller ditt rum ”
” Nej det gör det inte men vi ska åka nu ”
” Vi kan gå om typ tjugo minuter också ” sa han och jag skrattade roat åt honom.
” Justin jag skulle gärna men jag vill inget hellre just nu än att lämna det här stället så fort som möjligt och aldrig komma tillbaka ” sa jag och pussade honom lite lätt på kinden innan jag hoppade ner från hans höfter.
” Så du ville bara retas lite med mig och gav mig lite falska förhoppningar ”
” Japp ” sa jag och han försökte spela sårad genom att pluta med läppen lite men det gick inte så bra då ett leende lekte på hans läppar och hans ögon glittrade som dom brukar göra när han är glad.
” Your a mean women ”
” Japp och jag kommer bli ännu mer elak om du inte hämtar dina saker inom tio sekunder så att vi sen kan gå ”
” Visst, men bara för att jag älskar dig ” sa han och kysste mig lite snabbt innan han gick bort till sina väskor som stog borta vid sofforna.
” Ska vi gå då? ” frågade han och jag nickade lite till svar innan jag gick bort till honom.
Jag tog tag i en av väskorna han hade i händerna och flätade ihop min hans nu fria hand. Vi började gå bort längs korridorerna med våra sammanflätade fingrar lätt svingande mellan oss. Vi gick under tystnad vilket jag inte hade något emot då tystnad med Justin inte var ett dugg awkward som det kan bli om man inte känner personen så bra.
Vi kom ut ur anläggningen och ut på vad jag antog var en parkering då det stog en massa bilar utanför. Justin började styra våra steg bort mot en stor svart bil och låste snabbt upp den. Han tog väskan ifrån mig och slängde snabbt in den innan han slängde in dom andra väskorna och vände sig mot mig som stog lutad mot passagerarsättet.
Han kom snabbt fram till mig och lutade sig närmre mig med händerna på varsin sida av mitt ansikte som stöd. Han stog lutade med ansiktet med bara någon millimeter från mitt och min andning blev direkt mycket djupare och ansträngande när Justin kom så nära.
” Du vet, det är en sak jag glömt som är rätt så viktigt om jag själv får säga det ”
” Och vad kan det vara om jag får fråga? ” jag han knappt ställa klart frågan innan Justin lutade sig bort från mig och föll ner på ett knä framför mig.
” Jag vet att vi redan har gift oss och det men när jag friade till dig hade jag aldrig möjligheten att ge dig den ring jag ville ge dig ” sa han och drog upp en svart liten ask ur fickan.
” Så jag tänkte fråga dig igen, göra det lite mer planerat den här gången och överlämna dig den här ringen ” sa han och när han öppnade asken låg den vackraste ringen jag någonsin sett i den. Det var en silvrig ring med lite mönster med en liten diamant som satt i mitten och hela ringen såg ut att vara lite äldre vilket bara gjorde den ännu finare.
” Justin vart fick du tag i ringen? ” frågade jag och Justins leende blev ännu större.
” Ryan Good fick den skickad hit dagen efter din operation ”
” Lät du sin kompis välja en ring åt dig? ” frågade jag chokat, inte för jag hade något emot det då ringen var jätte vacker men det lät inte riktigt som Justin. Att låta någon annan bestämma över något som var så stort.
” Haha nej. Min gammelmormor gav den till mig innan hon dog och sa att jag skulle ge den här ringen till den tjejen jag hittade som jag skulle kunna tänka mig spendera resten av mitt liv med och det har jag redan gjort ” jag kände hur ögonen fylldes av tårar och jag satt händerna över munnen i chock.
” Vi kan byta till en annan ring när vi kommer till Atlanta om du vill, för jag förstår om du ” började han men jag avbröt honom snabbt.
” Den är perfekt, jag skulle inte vilja byta den mot något ” sa jag och sträckte fram min hand mot Justin så att han sen lätt kunde trä på ringen på mitt finger.
” Så det är ett ja? ”
” Ja ” sa jag lyckligt och han skrattade kort-
Jag satte sen båda händerna på varsin sida av hans ansikte så att jag kunde dra upp honom mot mig och pressa mina läppar hårt mot hans. Han besvarade den snabbt och la sina armar lite försiktigt runt min midja för att kunna dra mig närmre honom.
Jag kände hur det började vibrera i min backficka och drog mig lite chokat bort från Justin innan jag kom på att jag hade hans mobil i min ficka.
” Min rumpa vibrerar och jag antar att det inte är mig dom söker ” sa jag och Justin skrattade lite kort innan han lyckades pilla upp mobilen ur min ficka.
” Det är Kenny ” förklarade han och jag nickade lite förstående innan jag hoppade in i bilen.
Justin la på samtalet innan han hoppade in framför raten och satte igång bilen. Han backade ut från parkeringsrutan och började köra iväg på en grusväg som ledde rakt in i skogen. Han växlade lite snabbt innan han flätade ihop sina fingrar med mina och gav mig en snabbt puss på kinden innan han vände blicken mot vägen igen.
*
Vi hade åkt i ungefär två timmar innan Justin stannade framför något som såg ut som en mekanisk fågel, vilket Justin förklarat var ett flygplan som vi skulle åka för att kunna komma till ditt han bor.
Jag släppte Justins hand och knäppte upp säkerhetsbältet innan jag lite osäkert gick ut ur bilen. Jag gick bak till bakluckan och slängde upp hans väska över axeln igen innan jag vände mig mot Justin som redan hängt på sig alla sina väskor.
” Är du säker på att den där är säker? ” frågade jag och kollade lite skeptiskt på Justin.
” Ja jag lovar dig att den är säker, jag flyger nästan hela tiden när jag ska till olika ställen ”
” Så vi kommer inte dö? ” frågade jag och han skrattade innan han pussade mig lite snabbt på pannan.
” Nej du kommer inte du så kom nu, det är två personer jag vill att du ska träffa ” han flätade ihop sina fingrar med mina och började dra med mig bort mot flygplanet.
När vi kom bort till trappan som ledde in till flygplanet stog två killar bredvid det och jag kände igen dom lite svagt från några av bilderna och klippen Justin visat mig.
” Justin ” nästan skrek den ena och slängde sig på honom. Justin släppte min hand och släppte ner sina väskor på marken innan han drog in killen i en ordentlig kram.
” Det var inte igår Ryan ” sa han och gav honom ett snabbt leende innan han gick bort till den andra killen som tydligen hette Alfredo.
Dom stod och pratade lite glatt med varandra innan dom alla vände sig mot mig.
” Förlåt oss att vi är så otrevliga. Ryan ” hälsade ena killen som påminde lite om Justin med stilen och räckte fram en hand mot mig.
” Ninja ” sa jag och skakade hans hand.
” Jag vet och det där är Alfredo ” sa han och pekade bort mot den andra killen. Jag hälsade lite snabbt på honom innan jag vände mig mot Ryan igen.
” Vad menar du med att du vet vem jag är ”
” Jo för det första så är du ju med i en av dom mest kända tv programen, sen dom få gånger jag pratat med Justin har han knappt kunnat hålla tyst om dig och han som sa att eran relation bara skulle vara profitionel och inga känslor skulle vara inblandade. Haha hur länge höll det egentligen Justin. En dag, två ” sa Ryan retsamt och kollade roat bort mot Justin som gav sina väskor till en kille som lastade in dom i flygplanet.
” Ja det var planerat så, men det var ju innan jag fick reda på att hon inte bara var vacker på utsidan ” sa Justin och jag kände hur mina kinder snabbt började brännas av rodnaden som steg på mina kinder.
” Och nu får du henne att rodna också, schyst hörru ” retades Alfredo och Justin skratta kort innan han kom fram till mig.
” Jag verkar ha den effekten på henne ” sa han innan han lindade sina armar runt mig och pussade mig lätt på kinden.
” Det är bra att veta men nu får jag mitt typ hundrade meddelande från din mamma som undrar vart du är och jag föreslår att om du inte vill att hon ska komma och hämta dig själv åker vi nu ” sa Ryan mer ett brett flin på läpparna.
” Visst, vi kommer snart ” sa Justin men släppte inte mig med blicken och jag viste att han märkt att något var fel. Ryan nickade lite till svar innan han tillsammans med Alfredo gick in i flygplanet.
” Vad är det? ” frågade Justin sen försiktigt och vände mig om så att jag nu kollade in i hans ögon som kollade lite oroligt på mig.
” Jag vet inte, jag är bara lite rädd att sätta mig i det där flygplanet ”
” Jag kan lova dig att ingenting kommer att hända dig när vi flyger ”
” Jag vet men det är inte bara det ”
” Vad är det då? ”
” Det är inte bara det att jag nu kommer flytta någon annan stans utan hela mitt liv kommer ändras och jag är rädd att jag inte kommer klara av det liv jag kommer att få när jag kliver ur det där planet med dig ”
” Vi behöver inte flygga hem nu om du inte vill, jag kan vänta här en vecka eller något med dig tills du känner dig redo för att starta våra nya liv tillsammans ”
” Det är inte det att jag inte är redo, jag är bara lite rädd att jag kommer försvinna i din värld. Att du kommer glömma bort mig när din verklighet kommer tillbaka till dig ”
” Ninja jag kommer aldrig att glömma dig för du är min verklighet nu och jag kommer inte släppa taget om dig. Du kan lita på det ”
” Lova ”
” Jag lovar ” sa han och pressade sina läppar lite tröstande mot mina.
” Jag älskar dig ” sa jag och han log stort mot mina läppar.
” Jag älskar dig också Ninja Bieber ” sa han och jag skrattade lite sånt där fånigt flickskratt.
” Jag är redo att starta mitt nya liv nu ”
” Du tycker inte jag att vi ska låta min mamma vänta så mycket längre utan börja flyga hemåt ” sa Justin lyckligt och kysste mig lite mjukt på läpparna innan han drog in mig i planet där Ryan och Alfredo väntade på oss.
Så nu är it's a bloody game officiellt slut men som sagt så har jag ju lite planer på att göra en två på den här där man får reda p åvad som händer efter allt det här och hur Ninja klarar av sitt nya liv som fru till den världskända postjärnan Justin Bieber som vi alla älskar.
I alla fall så skulle jag bli jätte glad om ni alla kommenterade vad ni tyckte om hela novellen för nu är den slut och jag vill veta vad ni tycte var bäst och sämst med den här novellen så att jag kan ta med mig det tills jag börjar på min nästa som jag redan har skrivit lite smått på prologen till.
Jag ska försöka få upp prologen imorgon men om jag inte hinner så kommer i alla fall designen upp och en personbeslrivning på dom personerna man kommer se mest i novellen.
Hoppas det låter bra och kom ihåg att kommentera.
It's a bloody game - kapitel 36 the end
” Kan någon snälla förklara för mig vad som händer här ” frågade jag skräckslaget när dom lyckats få in henne i operationssalen och en massa läkare stod redo med en massa olika små knivar, nålar och en massa andra verktyg som man brukade kunna se på sjukhus serier.
” Vi vet inte riktigt om vi kan rädda Ninja ” var allt jag fick till svar innan dom smällde igen dörren framför mig och lämnade mig ensam och chokad kvar.
Hela min värld rasade samman mer och mer för varje sekund som jag stod utanför operationssalen och väntade på ett besked om hur det var med Ninja. Fall hon skulle klara sig eller fall jag skulle förlora henne för evigt.
Jag stod utanför dörren som lede in till operationssalen och hade örat hårt pressat mot fönstret så att jag kunde höra vad som hände där inne. Jag sneglade in lite då och då och för att se lite vad som också hände men kollade snabbt bort igen när min blick föll på Ninjas kropp.
Det var inte det att jag inte klarade av att se allt blod, nålarna eller allt annat som var där inne. Det var bara det att om det värsta skulle hända, vilket var att Ninja skulle dö mitt framför ögonen på mig ville jag inte att hennes bleka och svaga kropp skulle vara det minnet jag hade kvar av henne. Att det var det ansiktet som kom upp framför mig när jag tänkte på henne. Jag ville få upp dat lyckliga ansiktet som hon hade när jag sjungit mina låtar för henne, när vi vart ute vid den där parken, när jag kysst henne för första gången och den lyckan som speglades i hennes ögon när jag kysste henne efter att Erik hade vigt oss.
Jag pressade örat mot fönstret igen och mitt hjärta bokstavligt talat stannade för någon sekund när jag hörde hur ett högt pipande tjut fyllde operationssalen. En massa skrik började höras om att något verktyg eller något men jag kunde inte längre lyssna.
Mina ben vek sig under mig och jag föll fort till golvet med ryggen lutandes mot dörren. Jag begravde ansiktet i händerna och kände hur tårarna började rinna längst mina kinder. Men jag orkade inte ens göra något åt dom. Varför skulle jag ens.
Jag hade just förlorat den personen jag älskade mest i mitt liv och det var inget jag kunde göra åt det. Läkarna hade kommit försent och nu kunde dom inte rädda Ninja. Utan hon hade dött och jag hade inte kunnat göra något annat än att bara kolla på. Se på medan den jag älskade mest tvinade bort framför ögonen på mig.
Jag kunde inte längre se något runt omkring mig och jag kunde inte heller andas ordentligt, utan jag satt och chippade efter luft. Min kropp började skaka och snart var det närmre ryckningar än skakningar som tog över min kropp. Jag kunde inte längre kontrollera min kropp utan jag låg nu på marken gråtande som aldrig för.
Jag hörde hur någon ropade på mig men kunde inte lokalisera från vart och brydde mig inte så värst mycket heller. Utan jag började omedvetet spela upp en massa gamla minnen från min tid med henne. Från den dagen fram till nu när jag låg här gråtandes på golvet.
Jag drog lite med högra tummen över mina läppar när jag nästan kunde känna hur dom brände efter alla dom gångerna jag kysst henne och det var det sista jag kom ihåg innan min kropp började rycka rätt ordentligt och inom kort blev allting svart.
*
Jag vaknade upp till ljudet av det långt pipande och öppnade ögonen för att mötas av ett stort, vitt , väldigt upp lyst rum med väldigt få möbler. Jag kollade runt lite i rummet och förstod snabbt att jag låg i ett av sjukhusets rum.
Jag låg nerbäddad i en säng mitt emot den andra som det också låg någon i men jag kunde inte se vem då min syn inte riktigt funkade som den borde.
Jag försökte tänkta tillbaka lite på vad som hände innan jag hamnade i den här sjuksängen och jag kände hur det hög till i hela mig när jag kom ihåg allt som hänt innan jag svimmat eller vad jag gjorde.
Ninja hade dött, hon hade lämnat mig för alltid och jag kunde bara inte få in det i min hjärna. Jag vill inte få in det i min hjärna. Jag vill inte att hon skulle vara död, jag vill att hon skulle vara här med mig och säga att allt skulle bli bra, att jag inte behövde oroa mig för något. Att hon inte skulle lämna mig.
Jag kände hur tårarna började rinna längst mina kinder igen och jag antar att mina snyftningar blev ganska höga då Erik kom inspringandes med en sköterska tätt bakom sig.
” Hej Justin jag ser att du är vaken nu, hur känner du dig? ” frågade sköterskan men jag kunde inte svara henne då jag inte kunde sluta gråta.
” Hon är borta, hon är borta ” var allt jag fick fram mellan mina snyftningar efter ett tag och jag såg hur deras ansiktsuttryck förändrades. Sköterskan gick ut ur rummet och Erik slog upp i ett stort leende som jag inte förstod mig på. Vad var det att vara glad för.
” Vad ler du åt då? ” snäste jag åt honom och han skrattade lågt.¨
” Du vet väll att Ninja inte dog va? ” frågade han och jag kollade chokat på honom.
” Vad menar du med att hon inte är död. Jag både såg och hörde själv hur hennes hjärta stannade. Det var ju därför jag bröt ihop, för att jag hade förlorat henne ”
” Jag vet varför du bröt ihop och jag kan förstå dig. Jag var också nära på att bryta ihop precis efter dig för hon är nog den ända som jag kan kalla min vän och jag älskar henne. Inte på det sättet du älskar henne men jag älskar henne som en kompis. Men precis innan jag skulle bryta ihop lyckades dom få igång hennes hjärta igen och göra klart operationen ”
” Vänta, menar du att Ninja klarade sig. Att hon lever? ” sa han och hans leende blev ännu större.
” Ja, hon ligger där borta ” sa han och pekade bort mot sängen som stod mitt emot min.
Jag nästan slet bort alla sladdar och nålar som hängde runt mig och sprang bort till sängen där Ninja låg. Hennes ögon var stängda och jag antar att hon fortfarande inte hade vaknat sen operationen.
Jag kollade ner på hennes sovande ansikte och ett stort leende spreds på mina läppar. Dom svarta ringarna hon hade haft under ögonen var borta, han hade fått tillbaka färgen i ansiktet, hennes sår som hon hade haft över armarna och i ansiktet var nu suddiga ärr som man knappt kunde se längre och jag antar att dom fått i henne mat då hennes ansikte och armar inte längre var lika smala.
Det hängde slangar runt hela henna och hon hade en massa nålar som antingen gav henne näring eller blod.
Jag drog åt mig stolen som stog en meter bort och ställde den bredvid hennes säng så att jag kunde sätta mig på den. Jag tog hennes högra hand i båda mina men var försiktig att inga av sladdarna eller nålarna skulle skada henne. Jag placerade mina läppar mjukt mot henne handrygg innan jag lutade min panna mot hennes hand.
Jag kände hur tårarna började rinna längst mina kinder igen men den här gången var det av lättnad och glädje. Ninja hade inte dött, dom hade lyckats få igång hennes hjärta igen och jag hade inte behövt förlora henne.
Jag hörde hur dörren öppnades och stängdes och förväntade mig att det var Erik som hade gått ut och blev därför chokad av att spelledaren satte sig på en stol på andra sidan Ninja och kollade lite roande på mig.
” Så jag antar att du är ganska glad nu va? ” frågade han och jag strök bort tårarna som rann längst mina kinder.
” Ja allt var bra fram tills du kom hit ” sa jag surt och han skrattade.
” Jag antar att ditt hat fortfarande är rätt starkt mot mig? ” sa han och jag skrattade lite utan lycka.
” Nej du vet mitt hat försvinner bara över naten för att Ninja klarade sig ”
” Ja precis, du behöver inte hata mig nu. Ninja överlevde, du överlevde och alla är lyckliga ”
” Bara för att hon överlevde ändrar inte det fakta att du fortfarande försökte döda henne, misshandlade mig och kysste henne mot henne vilja. Jag kommer aldrig förlåta dig och jag hoppas innerligt att efter idag kommer jag aldrig behöva se dig igen ”
” Men då är jag ledsen att behöva säga det här att du tyvärr måste. För jag kommer behöva besöka er och se till att ni inte berättar för någon om vad som hände här ”
” Och riskera att Ninja åker i fängelset, glöm det. Du kan ta mitt ord på att jag inte tänker berätta för någon om vad som händer här, det är inte värt risken ”
” Då hade vi det avklarat då ” sa han och ställde sig upp.
” Får jag gratta för ett väll spelat spel i alla fall innan jag går? ” frågade han och räckte fram en hand mot mig.
” Vad då bra spelat, var allt det har bara ett spel för dig eller? ”
” Ja, vad tror du annars att det här var? ”
” Du är vidrig vet du det ” sa jag med avsmak och han skrattade bara.
” Jag har hört det en del ”
” Kanske för att det stämmer. Så om du för än gångs skulle kunna vara snäll kan du lämna oss ifred och irritera någon annan jävel som tål dig. Inte för att det är så många då ” sa jag och hans leende försvann. Han drog tillbaka handen och stoppade ner den i fickan innan han började backa bak mot dörren.
” Vi syns någon gång Justin, räkna med det ” sa han surt innan han lämnade rummet.
Jag vände blicken igen mot Ninja och lutade min panna mot hennes hand.
Jag vaknade av att lågt snyftande och av att det rann något blött ner längst min hand.
Jag öppnade ögonen men stängde dom snabbt igen då det var väldigt starkt ljus i rummet och mina ögon sved. Jag öppnade dom försiktigt igen men stängde dom lika snabbt. Jag låg med stängda ögon ett tag innan jag öppnade dom igen och den här gången lyckades jag hålla dom öppna.
Jag kollade runt lite i det allt för ljusa rummet innan min blick föll på Justin som satt vid sidan av min sjuksäng och hade man hand i sina och lutade sin panna mot den.
” Justin ” försökte jag få fram men det fastnade i halsen.
Jag drog lite med handen istället över hans kind och hans ansikte rycktes snabbt upp mot mitt. Han möte min blick och han ögon var alldeles rödsprängda från allt gråtande.
” Ninja ” fick han fram i en knappt hör bar viskning och jag log lite svagt mot honom.
Han slog upp i ett stort leende och lutade sig snabbt ner mot mig. Han satte sina båda händer på varsin sida av mitt ansikte pressade sina läppar mjukt mot mina innan han lutade sin panna mot min.
” Hej ” sa han lyckligt och jag la min vänstra hand som jag inte hade lika mycket slangar i på hans kind. Han slöt ögonen och vilade huvudet lite i min hand.
” Varför gråter du? ” frågade jag efter ett tag och hans blick möte äntligen min igen.
” Det är glädje tårar ”
” Jag menar innan jag vaknade ”
” Det var också glädje tårar eller det var nog lite bladat. För fram tills Erik kom in och sa att du låg här trodde jag att du hade dött. För det sista jag kommer ihåg innan jag svimmade eller vad jag gjorde var att ditt hjärta hade slutat slå och det knäckte mig ”
” Trodde du att jag hade dött? ”
” Ja. Så fort jag hörde det där pipet om att ditt hjärta hade stannat bröt jag totalt ihop. Jag väntade inte ens på att få det bekräftat innan jag bröt ihop. Jag var bara allt för rädd att förlora dig ” sa han och jag slickade sig lite om läpparna.
” Du kommer inte förlora mig, inte ens om du skulle vilja. Vi är gifta nu vet du ” sa jag och ett brett leende spreds på båda våra läppar.
” Ja juste, hur känns det då Ninja Bieber ” sa han och jag skrattade lågt.
” Det kommer nog ta ett tag innan jag vänjer mig med det efternamnet. Du vet, jag har ju alltid haft siffror som efternamn innan jag träffade dig ”
” Det är nog bra om du vänjer dig med det, för jag tycker om att säga det och kommer nog inte tröttna på att säga det inom en snar framtid ”
” Bra, för jag gillar att höra det också. Det påminner mig om att du är bara min ” sa jag och han skrattade.
” Och du är bara min Mrs Bieber ” sa han och jag log stort innan jag drog ner honom mot mig.
Jag pressade mina läppar mot hans och han besvarade den snabbt. Han särade enkelt på mina läppar med hjälp av hans tunga och jag möte den snabbt med min. Jag flätade in min hand i hans hår och han drog lite med tummarna över mina käkben.
Dörren intill rummet slog upp och Justin lutade sig snabbt tillbaka till hans stol.
Läkaren som just kommit in i rummet lät sin blick glida mellan mig och Justin och jag kände hur rodnaden steg på mina kinder.
” Jag antar att det här förklarar än en del om varför din puls ökade så drastiskt Ninja ” sa hon roat och jag lovar att jag såg ut som en tomat i ansiktet just nu.
” Jag skämtar bara med dig gumman, jag kom bara hit för att fråga hur det är med dig ”
” Det är bra, jag känner inte ens av såret vid magen ”
” Och det borde du inte heller eftersom vi gav dig vår läkande medicin efter operationen och om det funkar som det ska kan du redan åka hem om två dagar ” sa hon och la ner sina papper vid mina fötter innan hon kollade på mig.
” Skulle du kunna dra av dig tröjan en liten stund så att jag kan kolla lite hur såret har läkt ” frågade hon och jag nickade lite till svar.
” Jag kan skicka ut Justin om du vill ” sa hon och jag skakade lite på huvudet.
” Det är lugnt, han kan stanna ”
” Ingenting han inte sett förut eller ” sa hon och jag kollade snabbt ner på mina händer som jag hade i knät för att dölja rodnaden som återigen spreds på mina kinder.
Hon skrattade lite roat åt oss och jag kunde se att Justin också hade en lätt rodnad på kinderna men såg mest road ut. Hon kopplade ut slangarna jag hade i armarna så att hon sen kunde hjälpa mig av med tröjan. Jag såg hur Justins blick gled över min kropp och en liten glimt av hat blixtrade till i hans ögon när hans blick fastnade på mitt ärr som jag hade på magen. Jag gav honom ett litet leende innan jag vände mig mot sköterskan som drog lite lätt med fingrarna över min mage.
” Det har läkt bra och jag kan med glädje säga att du kommer få åka om två dagar ” sa hon och räckte tröjan till Justin.
” Jag antar att du kan hjälpa henne på med den här, eller jag antar att du egentligen vill ha henne utan alla kläder men det skulle nog inte vara så passande här inne om du förstår vad jag menar ” sa hon flörtigt blinkade så där lite fånigt med ögonen som tjejer gör när dom flörtar.
” Jag förstår ” sa Justin och utan att ens ge henne en blick och jag skrattade lågt för mig själv.
Hon kollade lite chokat på Justin och gav mig en nästan mördande blick innan hon stampade ut ur rummet och slängde igen dörren med en hög smäll.
” Vart det bara jag eller flörtade hon faktiskt med dig framför mig? ” frågade jag och han skrattade.
” Det är nog bra att du vänjer dig för jag kan lova dig en sak, du är inte den enda som vill ha mig som sin make och det där är definitivt inte första eller sista gången någon kommer försöka ta mig från dig ” sa han och log lite självsäkert innan han hjälpte mig på med tröjan.
” Och varför inte det då, Mr självsäker ”
” För att mina fans är ganska galna i mig och dom kommer nog inte vara så glada när dom får reda på att vi är gifta ”
” Varför inte det? ”
” För mina fans låter knappt någon tjej komma in i mitt liv och dom tycker att jag bara tillhör dom och ingen annan tjej ”
” Men då är jag ledsen att göra dom besvikna för jag tänker inte släppa taget om dig ”
” Och det vill jag inte heller ” sa han och pressade återigen ihop våra läppar innan han drog sig undan allt får snabbt och jag kollade upp på honom med puppy eyes vilket fick honom att skratta.
” Du behöver villa, du är fortfarande inte helt läkt ” sa han och pussade mig lite mjukt på kinden innan han började gå bort till sin säng men vände sig snabbt om när jag ropade på honom.
” Du vet, jag skulle sova mycket bättre om jag hade dig vid min sida ” jag hoppade lite åt sidan och klappade på sängen bredvid mig.
Justin skrattade lite roat åt mig innan han kom gåendes tillbaka och la sig på sidan bredvid mig. Jag borrade in mitt ansikte vid hans halsgrop och han la armarna försiktigt runt min midja.
” Jag älskar dig Ninja ”
” Jag älskar dig också Justin ” sa jag och pussade honom lite snabbt vid käkbenet innan jag somnade in med ett stort leende på mina läppar.
Det här kapilet blev dubbelt så långt som ett vanligt kapitel men jag valde att göra det så istället för att dela upp det här på två då det här är det sista som händer innan epilogen. Alltså det här är det sista kapitlet förutom epilogen som jag ska försöka få upp imorgon om ni kommenterar mycket och bra.
As long as you love me - MÅSTE SE!!!
It's a bloody game - kapitel 35
” Vad höll du på med? ” frågade jag men Justin svarade inte utan hoppade bara ut från under mig och satte mig istället sittandes med en sten som ryggstöd innan han gick ner på ett knä framför mig.
” Ninja ” sa Justin mjukt och för att få min uppmärksamhet och jag möte hans blick. Han tog mina ena hand som jag inte hade tryckt mot såret i hans båda och en liten glimt syntes nu i Justins ögon.
Jag kollade frågandes på honom och han skrattade lite innerligt innan han försökte skärpa sig.
” Ninja, gift dig med mig? ”
" Ninja, gift dig med mig? "sa han och jag kollade chockat på honom. Vad höll han på med. Jag skulle dö om bara någon timme eller så och vad gör det för skillnad om vi är förlovade eller inte. Det gör väll inte direkt så att jag kommer att leva längre.
" Va? " stammade jag fram efter ett tag och kände hur dom andra killarnas blickar brände på mig och Justin.
" Jag att vi fortfarande är väldigt unga och att det är väldigt tidigt att gifta sig men om jag sa förut så kan jag inte leva i en värld där du inte existerar "
" Jag vet att du sa det, men hur förändrar det de faktum att jag kommer att dö. Det är ju inte så att det är de som kommer hålla mig vid liv "
" Det är ju det de kommer " sa han glatt och jag kollade frågande på honom. Var jag den ända som inte förstod eller var det nånting som Justin inte förklarade.
" Vad är det jag missar? " frågade jag och Justin skrattade hjärtligt.
" Jag hade inte tänkt på det för än spelledaren påpekade att ni inte är amerikanska medborgare och det är därför ingen tycker att det är konstigt att man inte ser er efter att ni dött. För efter som ni inte är skrivna här i USA behöver ju inte polisen hålla koll på er " sa han och jag kollade fortfarande frågande på honom då det här inte förklarade något för mig.
" Om du gifter dig med mig blir du automatiskt en medborgare i USA vilket gör att spelledaren inte kan döda dig " sa han och nu var det jag som slog upp i ett stort leende.
" Så du säger att jag skulle kunna få komma ut här ifrån och leva ett normalt liv med dig? "
" Det är exakt vad jag säger "
" Men behöver man inte en präst för att kunna gifta sig "
" Jo det behöver man "
" Och du tror väll ärligt talat inte att spelledaren kommer släppa in en präst in hit på arenan "
" Det behövs inte, för vi har redan än "
" Vem? " frågade jag och Justin leende blev om möjligt ännu större.
" Jag " sa Erik bakom mig och jag vände mig chockat mot honom.
” Är du präst? ”
” Jag tror inte riktigt att det kallas präst när man blir medlem över internet, men jag har fortfarande tillstånd att få er gifta ” sa han och jag vände mig glatt mot Justin igen.
” Så vad säger du, vill du gifta dig med mig ” frågade han och jag kunde inte få fram några ord just nu så jag slängde mina armar runt hans nacke istället och drog ner honom mot mig.
Jag pressade mina läppar hårt mot han och han besvarade kyssen snabbt. Vi satt så en liten stund innan jag drog mig undan från honom och lutade min panna mot hans ich jag hade nog det största leendet på läppar som jag någonsin har haft
.
” Så ” frågade han igen och jag skratta lyckligt.
” Ja, ja ” sa jag och han log stort innan han kysste mig igen. Men drog sig allt för snabbt undan och vände sig mot Erik.
” Är du klar med alla uppgifterna? ” frågade Justin och Erik nickade lite stolt.
” Japp, så låt oss få det lyckliga paret gifta så att dom kan leva lyckliga i alla sina dagar efter åt bortom den här äckliga anläggning ” sa han och gav både mig och Justin ett stort leende innan han började prata om en massa saker som man tydligen skulle säga när folk skulle gifta sig.
Men jag la inte så mycket uppmärksamhet på vad han sa utan satt mest och tänkte på att killen sam jag älskade mer än något annat skulle bli min. Bara min och jag skulle kunna leva ett hyffsat normalt liv utanför allt det här. Jag skulle kunna lära känna Justin bättre och träffa lite fler personer där hälften utav dom inte vill ta död på mig så fort dom ser mig.
” Så eftersom ni inte riktigt planerat det här i förväg får ni väll komma på några korta meningar som erat lilla tal eller vad man ska säga eller ska ni hoppa över det? ”
” Vi hoppar nog över det så att Ninja kan få sjukvård så fort som möjligt. Ens löften kan vi alltid göra till varandra någon annan gång ” sa Justin och Erik nickade lite på huvudet innan han fortsatte att prata. Men som innan la jag inte så mycket vikt på att lyssna på vad han sa försen vi var framme till där vi skulle säga ja.
” Så Justin, tar du Ninja 538 till din äkta maka? ” frågade han och jag skrattade lite roat när han använde mitt fång nummer som efternamn.
” Ja ” sa Justin och jag slog upp i ett stort leende.
” Och Ninja, tar du Justin Bieber till den äkta make? ”
” Ja ”
” Justin du kan nu kyssa buden ” sa Erik och Justin la snabbt en hand på min kind.
Han lutade sig närmre mig innan han tröck sina läppar först mjukt mot mina innan vår kyss blev hårdare och djupare. Jag särade på hans läppar med hjälp av tungan och Justin möte den snabbt med sin.
Justin lät sin hand glida ner från min kind ner för armen och tänkt nog sen inte riktigt vart han placerade handen då han sen råkade komma åt mitt sår så att smärtan i magen blev värre.
Ett litet plågsamt lätte lämnade mina läppar och Justin drog sig snabbt undan från mig.
” Ninja jag är så ledsen det var inte meningen att göra dig illa ” började han men jag avbröt honom snabbt genom att dra med tummen över hans läppar.
” Jag vet att du inte gjorde det med flit och det är okej ” sa jag och såg att han precis skulle protestera men blev istället sittandes med öppen mun när det kom in en massa personer med vitta och blåarockar.
Spelledarens perspektiv
” Så Justin, tar du Ninja 538 till din äkta maka? ” frågade han och Ninja skrattade.
” Ja ” sa Justin och dom båda slog upp i ett stort leende.
” Och Ninja, tar du Justin Bieber till den äkta make? ”
” Ja ”
” Justin du kan nu kyssa buden ” sa Erik och jag ville nästan spy när jag såg hur dom log mot varnade.
” Så jag antar att Justin hittade ett litet smyghål ur din regel att Ninja inte kommer kunna komma tillbaka levande ” sa en av vakterna bakom mig och jag vände mig surt mot honom.
” Justin kommer inte att få ta med Ninja här ifrån, den saken ska vara klara för er ” sa jag med sammabitet då jag kokade av ilska på insidan.
” Men Ninja har en identitet, vi kan inte röra henne nu utan att polisen kommer ligga oss tätt i hällarna ”
” Nej det kommer dom inte, för dom vet ju inte ens om att Ninja ör en medborgare här ”
” Nej men du tror inte att Justin kommer säga något när han lämnar det här stället ”
” Justin är nog vårt minsta problem nu ” sa jag och kollade bort mot läkarna som kom inspringandes in i rummet. Dom började gå bort till dörren som ledde in till arenan men jag stoppade dom snabbt genom att skrika åt dom att stanna.
” Vart tror ni att ni är på väg då? ”
” Vi ska in och rädda dom som är skadade ”
” Och varför tror ni att jag skulle ge er tillstånd att springa in och rädda dom jag hatar ”
” För att vi inte längre bryr oss om vad du säger. Vi kom hit för att rädda folk när dom behövde oss och just nu är det en tjej där inne som kommer dö om vi inte hjälper henne. Så vi tänker inte bara sitt på vårt lilla kontor och så på medans hon dör ” sa deras chef snabbt innan dom alla sprang ut på arenan.
Läkarna som jag sett tagit hand om gladiatorerna när dom blir skadade kom nu springande i en lite klump fram mot oss. Dom slängde sig på knä runt Ninja och en av dom lyfte enkelt bort mig innan även han slängde sig på marken runt Ninja.
Dom slet av henne hennes tröjor så att hon nu bara låg i sporttopp så att dom lättare skulle kunna ta hand om henne sår som var placerat på hennes vänstra sida precis över höftbenet.
Dom började fixa med lite saker och pratade hysteriskt med varnadra innan dom ställde sig upp och en av dom drog upp Ninja i sin famn. Dom började springa tillbaka till anläggningen med mig och Erik hack i häl.
Jag hörde inte allt dom sa men dom få ord jag kunde urskilja var blod, operationsal, bår, sjuksalen och sen något om att den medicinen som dom brukade använda för att läka sår inte var tillräckligt stark för att läka Ninja och därför skulle hon behöva opereras.
” Kan någon snälla förklara för mig vad som händer här ” frågade jag skräckslaget när dom lyckats få in henne i operationssalen och en massa läkare stod redo med en massa olika små knivar, nålar och en massa andra verktyg som man brukade kunna se på sjukhus serier.
” Vi vet inte riktigt om vi kan rädda Ninja ” var allt jag fick till svar innan dom smällde igen dörren framför mig och lämnade mig ensam och chokad kvar.
Så nu är det äntligen uppe och jag tänkte bara lite sabbt tilläga det som jag skrev i mitt förra inlägg att det nu inte är så många kapitel kvar utan jag tror att det blir max tre kapietl kvar plus en epilog så kommentera bra nu så får ni reda på vad som händer mycket snabbare för era kommentarer gör det mycket roligare för mig att skriva.
Sen vill jag lita snabbt tacka dom som kommenterade förra kapitlet för jag blev jätte glada av att läsa att ni gillar den här novellen!! :D<3
I may have to think twice!
Jag tänkte bara skriva ett litet snabbt inlägg innan jag fortsätter med kapitlet att det kommer komma upp lite senare. Jag är snart klar med det och eftersom jag inte behöver gå upp så tidigt imorgon ska jag till och med försöka få upp ännu ett till efter det. Vad sägs som det?
I alla fall så var det någon som frågade fall det är långt kvar av den här novellen och det kan jag säga att det tyvärr inte är. Det blir bara några kapitel till men som plåster på såren för er som gillar den här novellen har jag planer att efter ha skrivit en eller två noveller till efter den här börja skriva på en It's a bloody game 2.
It's a bloody game - kapitel 34
Jag lekte lite med Justins fingrar som var ihop flätade med mina och jag kunde känna hur dom andra killarnas blickar brände mot min kropp.
” Så Ninja kan du snälla berätta för oss lite mer detaljerat om ditt lilla förhållande med din sponsor. Jag är säker på att vi alla vill höra allt ”
” Inte idag, jag orkar inte ” sa jag och Kim skulle precis protestera men Justin hann förre.
” Villa du ” sa han och pussade mig på kinden innan han kollade bort mot dom andra killarna som kollade på oss.
Jag kollade ner på Ninja som låg i min famn och tårarna var återigen på väg att rinna längst mina kinder men jag lyckades nätt och jämt hålla dom tillbaka.
Ninja var helt blek, hennes ögon var rödsprängda, hon hade mörka ringar under ögonen, hon hade knappt någon kraft kvar och hennes andetag var väldigt djupa och ansträngda då hon inte riktigt fick in så mycket luft som hon egentligen behövde.
Jag drog hennes kropp tätare intill min och lutade mitt huvud mot hennes som var intryckt vid min halsgrop. Hon kramade åt mina händer lite tröstande men det fungerade inte ett dugg. Ingen kunde göra en ända liten grej som skulle få mig att känna mig bättre.
Jag menar hur kunde jag känna mig bättre än jag kände mig nu, vilket var ett deppigt nerstämt ställe där jag var på gränsen till att gråta varje minut för jag skulle förlora den flickan jag älskade mer än något annat. Hon skulle bara helt plötsligt försvinna från mig och det var inget jag kunde göra åt det. Allt jag kunde göra var att se på medans hon dog och vara där som stöd tills hon inte längre skulle behöva mig något mer.
Jag hade pratat med John medans Ninja låg och sov. Jag hade bett honom att så fort Ninja dog ta död på mig också. Jag brydde mig inte om hur han dödade mig, bara det gick snabbt och hyfsat smärtfritt. För jag kunde inte leva ett liv utan Ninja vid min sida. Inte efter allt vi gått igenom tillsammans. Sen så hoppades jag att spelledaren skulle ta in Ninja till sjukhuset och rädda henne om han visste att om hon dog, dog jag också.
Jag kände hur Ninja smått darrade framför mig och drogs snabbt ur mina tankar.
” Fryser du? ” frågade jag och hon nickade bara lite svagt till svar.
Jag drog av mig tjocktröjan jag hade på mig och satte istället på den på Ninja som genast kollade upp på mig med hennes alldeles slitna och svullna ögon.
” Men nu kommer du ju att frysa ”
” Älskling det är varmt här inne, det är bara du som fryser på grund av allt blod du förlorat ” sa jag och hon satt tyst ett tag innan hon började prata igen.
” Jag vet inte om jag kommer kunna hålla mig vid liv så mycket längre nu ”
” Jag vet ” sa jag sorgset och kände hur det tog emot att säga.
” Om det ändå fanns något sätt att få dig ut härifrån ”
” Är du bered på att dö snart då Bieber ” ropade John högt och kom gåendes med en av hans långa svärd som han putsade lite med hjälp av tröjan.
Ninjas blick for snabbt upp och hennes blick gled mellan mig och John.
” Vad då dö, vad är det ni pratar om? ”
” Din lilla älskade Justin bad mig att döda honom så fort livet rann ur dig och jag sa ja. För då får jag åtminstone döda någon av dom som betalar för min död ” sa han och Ninjas blick borrade sig nästan in i min.
” Justin snälla säg inte att det är sant, du kan inte dö bara för att jag dör. Du måste fortsätta ditt liv som du hade innan mig ”
” Och hur kan jag göra det när jag vet att tjejen jag älskar är död och jag bara satt där och såg på medans det hände ”
” Justin det är inget som du skulle kunna ha gjort för att få mig ur den här situationen ”
” Jag vet Ninja, men jag kan bara inte leva i en värld där du inte existerar och växer upp bredvid mig ”
” Och vad händer med din familj och alla dina vänner då? ” frågade hon och jag blev sittandes med munnen öppen då jag inte kom på något att säga,.
Jag hade inte ens tänkt på vad som skulle hända med min familj och vänner om jag dog. Jag kan ju inte bara lämna mamma, pappa, mormor, morfar, Chaz, Ryan och speciellt inte Jazmyn och Jaxon. Dom alla skulle bli helt förstörda men jag hade inte tänkt på det för allt jag har kunnat tänkta på nu var bara Ninja som höll på dö i mina armar.
” Du hade inte tänkt på din familj va? ” frågade hon och jag nickade tillsvar.
” Kan du då göra mig en tjänst? ” frågade hon och jag kollade ner på henne.
” Om du inte vill hålla dig vid liv för antingen min eller din skull, gör det i alla fall för dom som älskar dig bak där hemma ” sa hon jag skulle precis svara henne men avbröts när hon hostade högt och jag kunde nästan känna hur det gjorde ont i hela kroppen.
Hon lutade sitt huvud mot min axel och slöt ögonen hårt. Jag drog med tummen lite försiktigt längst hennes kindben och kände hur hon slappnade av en aning under min beröring.
” Så ska jag döda skitstöveln eller inte ”
” Hans namn är Justin ” snäste Ninja åt John och stönade klagande då hon antagligen tog i rätt mycket för ha få sig hörd och då hög det till i magen.
” Nej det blir inget dödande. Jag skulle gärna dö för Ninjas skull, men jag skulle aldrig kunna göra det mot min familj och vänner ”
” Visst ” sa han lite besviket och gick bort till dom andra killarna som förmodligen satt och pratade skit om mig som jag hört att dom gjort ända sen jag kom in hit. Alla utom Erik som jag faktiskt kom riktigt bra överens med och om vi inte var under dom här omständigheterna kanske vi till och med skulle kunna vara bra vänner.
” Tack ” sa Ninja och jag kollade chokat ner på henne.
” För vad? ”
” För att du inte tar livet av dig ” sa hon och jag skrattade svagt.
” Allt för dig babe ” sa jag och pussade henne lätt på kinden då jag var rädd att om jag var för hård hänt med henne skulle hon gå sönder.
” Jag önskar bara att det var något jag kunde göra för att få ut oss båda levande här ifrån ” började jag men blev avbruten när högtalarna brusade till och snart hördes även spelledarens alltid så äcklade skratt som alltid fick mig att rysa tätt där efter.
” Bieber har jag inte redan sagt åt dig att du inte kommer få ut Ninja härifrån och även om du skulle få ut henne härifrån skulle hon ändå inte kunna bo mig då hon inte är en medborgare i USA och tror du verkligen att dom skulle ta in en tjej som inte har ett namn eller ens något från sin förflutna ” började han men jag slutade lyssna efter det då en ide ploppade upp i mitt huvud. En ide som skulle få både mig och Ninja ut här ifrån levande.
” Tack ” sa jag och han kollade chokat ner på mig.
” För vad? ”
” För att du inte tar livet av dig ” sa jag och han skrattade svagt.
” Allt för dig babe ” sa han och pussade mig lätt på kinden .
” Jag önskar bara att det var något jag kunde göra för att få ut oss båda levande här ifrån ” började
han och kände hur det rös av obehag när jag behövde höra spelledarens äckliga stämma igen och log lite åt mig själv då jag kom på en bra sak med att dö. Jag skulle få slippa se hans fula tryne och slippa höra hans röst igen.
Jag kände hur Justin spända sig lite bakom mig innan han drog upp mobilen som låg i jackfickan som jag hade på mig och började pilla en massa på den. Han höll den bakom mitt huvud så att jag inte kunde se vad han höll på med och när jag äntligen trodde att jag skulle få se vad han höll på med räckte han den till Erik som satt bredvid oss.
” Vad höll du på med? ” frågade jag men Justin svarade inte utan hoppade bara ut från under mig och satte mig istället sittandes med en sten som ryggstöd innan han gick ner på ett knä framför mig.
” Ninja ” sa Justin mjukt och för att få min uppmärksamhet och jag möte hans blick. Han tog mina ena hand som jag inte hade tryckt mot såret i hans båda och en liten glimt syntes nu i Justins ögon.
Jag kollade frågandes på honom och han skrattade lite innerligt innan han försökte skärpa sig.
” Ninja, gift dig med mig? ”
damn, damn, damn nu blir det lite spänande och med bara några få kapitel kvar. Vad tror ni kommer hända nu då, vad kommer hon svara, vad är Justins jätte stora masterplan som ska få ut dom båda därifrån.
Och om ni kommenterar mycket och bra kan jag nästan lova er ett kapitel imtgon efter min träning
It's a bloody game - kapitel 33
Justin trängde sig förbi alla som stod i den lilla ringen runt Ninja och han slängde sig snabbt ner på knän bredvid henne. Han kollade som förstenad på henne att tag då han inte riktigt viste vad han skulle göra innan han drog upp sprutan ur fickan och tröck snabbt in den i låret då det var det snabbaste sättet att få ut den lilla medicinen så det var runt där som dom värsta såren var.
Ninja skrek högt när nålen trängde in i hennes ben och hon knep snabbt ihop ögonen.
Jag skrattade lågt för mig själv och satte mig bekvämt i soffan.
Hitt med pengarna bara tänkte.
Jag kollade upp på Erik som snabbt möte min bild och det såg nästan ut som att han hade tårar i ögonen vilket bara gjorde det ännu värre. För det fick mig att bara tänka på att jag skulle behöva lämna Justin utan ett ordentligt farväl. Jag skulle inte ens få se honom en sista gång, inte få höra hans röst eller ligga i hans varma och tröstande famn.
Jag stönade en än gång till av smärtan som for igenom min kropp och skulle precis sträcka ut en arm mot Eriks som stöd när jag helt plötsligt såg hur Justin trängde sig förbi killarna som stog runt mig och slängde sig på knä framför mig.
” Justin ” fick jag fram i en ohörbar viskning och jag försökte rensa min hals lite innan jag skulle försöka prata med honom igen. Men jag blev istället liggandes och skrikandes när han tröck in någon slags spruta i mitt ben.
Jag suckade lite lättat ut efter ett tag när jag kände hur smärtan i mina vänstra ben, armar och huvud började avta. Jag kollade upp på Justin som redan kollade ner på mig.
” Du skrämde livet ur mig Ninja, jag trodde att jag skulle förlora dig ” stammade han fram och flätade ihop sina fingrar med mina för att sen hjälpa mig att trycka lite för att stoppa blödningen. Jag såg hur tårarna började rinna längst hans kinder och jag torkade snabbt bort dom med hjälp av baksidan av min hand.
” Kyss mig ” fick jag fram i en svag viskning men Justin verkade ha hört den.
” Vad sa du? ” frågade han och böjde sig ner mot mig för att förmodligen höra lite bättre.
” Kyss mig, jag vill bara glömma bort allt det här någon minut ” sa jag och utan att tveka pressade han sina läppar desperat mot mina.
Utan att ens tänka på blodet jag hade på händerna flätade jag in den i hans hår och om jag var ärlig tror jag faktiskt inte att någon av oss brydde sig särskilt mycket om allt blod.
Jag särade lätt på Justins läppar med hjälp av min tunga och han möte den snabbt med sin. Jag kände hur hans tårar fortfarande rann lite lätt och hur jag började bli blött på kinden på grund av tårarna.
Jag hörde hur killarna runt omkring mig pratade med förvånade röster men jag kunde ärligt talat inte bry mig mindre just nu. Allt jag kunde tänka på var Justins läppar hårt pressade mot mina och det faktum att han var här inne på arenan med mig.
När den lilla tanken slog mig drog jag mig snabbt undan men bara någon centimeter så att jag fortfarande kunde känna hans anddetag mot mitt ansikte.
” Vad gör du här inne på arenan förresten ” sa jag när jag lyckats hämta andan och jag hörde att min röst lätt alldeles skräckslagen vilket Justin verkade ha märkt.
” Jag kunde inte låta dig dö, jag var tvungen att ge dig medicinen. Du hade dött annars ” började han men blev avbruten när John helt plötsligt drog tag i hans tröja och ryckte upp hon från mig.
” Vad faan tror du att du gör här inne och kan du snälla förklara vem du är som bara kommer ut hit för att tafs på våran Ninja ” sa han och blängde surt på Justin som kollade nästan skräckslaget på honom.
” John släpp ner honom, jag behöver honom ” vädjade jag och satte mig upp för att protestera men la mig snabbt ner igen när smärtan i magen blev om omöjligt värre. Jag bet ihop tänderna hårt för att inte skrika och pressaed tillbaka tårarna som hotade att tränga fram.
” Jag släpper honom så fort han svarar på mina frågor ” sa John hårt och kollade surt på Justin.
” Mitt namn är Justin Bieber och jag är Ninjas sponsor ”
” Och vad gör du här då Bieber? ”
” Jag är här för att ta hand om Ninja. Jag älskar henne och jag kan inte bara sitta upp i lägenheten och titta på medans hon dör. Så jag sprang ut hit så fort jag kunde med den där medicinen som ska hjälpa mot alla sort skador men jag antar att det var en för liten dos då Ninja fortfarande har on i magen. Medlet borde redan ha tagit bort smärtan ” sa Justin sorgset och möte min blick.
John stog och stirrade på honom en läng stund och det såg ut som att han övervägde fall han skulle tro på honom eller inte, vilket bara gjorde mig förbannad. Vem faan var John som trodde att han kunde bestämma vem som fick röra mig eller inte. Det är ju inte så att jag är hans tjej, jag är Justins.
” John släpp honom bara, jag behöver honom ” skrek jag så högt jag kunde och John suckade högt innan han släppte taget om Justin tröja.
Justin föll återigen ner på knän bredvid mig och la sina båda händer över min lediga hand.
” Jag är så ledsen Ninja, jag borde ha tagit med mer medicin ut i fall att något mer skulle hända. Jag är sådan idiot ” sa Justin och slöt ögonen och vände bort huvudet så att jag inte längre kunde se hans ansikte.
” Justin kolla på mig ” bad jag och satte en hand på hans kind. Han skakade bara på huvudet som svar men efter ett tag gav han med sig och möte äntligen min blick.
” Justin det här är absolut inte ditt fel. Du ställde dig upp och trotsade spelledaren för min skull, kan en tjej ens be om något mer än det ”
” Du hade kunnat be om att jag hade tagit med mig medicin så att det räckte för att hela dig ”
” Justin sluta, du gjorde allt du kunde och det är allt som betyder något för mig. Du såg till att dom flesta skadorna försvann så att jag nu kan spendera mina sista timmar med killen jag älskar ”
” Allt jag gjorde var bara att förlänga din död, du kommer nu att dö ännu plågsammare än du hade behövt innan jag gav dig den där jävla medicinen ”
” Justin snälla sluta, jag kan inte önska mig en bättre sätt att dö på än i dina armar. Så snälla sabba inte den här sista stunden vi har tillsammans genom att gnälla över något du inte ens kan ändra på ”
Justin suckade högt och drog en hans igenom hans hår som redan stog åt alla håll och kanter. Jag drog ner honom mot mig och pressade mina läppar hårt mot hans. Han drog med tungan längst min under läpp och bad om tillstånd in i min mun vilket jag snabbt gav hon om. Jag lät min hand smeka han kind lite innan jag placerade den på hans nacke för att kunna dra honom om möjligt närmre mig.
” Är det bara helt konstigt om det här på något sätt gör mig kåt ” hörde jag Kim fråga bakom mig och drog mig undan från Justin. En rodnad steg på mina kinder och jag begravde ansiktet i Justins halsgrop för att dölja det.
” I vanliga fall skulle jag säga ja, men nu har jag inte sett en annan tjej än Ninja på flera veckor och när man väll ser henne så där blir man ganska kåt ” sa Henrik och jag skrattade lite blygsamt.
Justin skrattade lite roat åt mig fast när jag drog mig bort fån honom för att kunna se hans ögon kunde jag se att han kollade lite surt på dom för att ha pratat om mig så.
” Hej Justin, jag skulle nog behöva komma upp lite med huvudet för att bli av med den här jäkla huvudvärken. Kan du hjälpa mig? ” frågade jag och han nickade lite snabbt till svar.
Han hoppade runt lite så att han nu satt vid mitt huvud istället och tog tag i mina axlar för att kunna lyfta upp mig innan han lite smidigt gled in under mig. Så att jag nu låg/satt mellan Justins ben med ryggen villande mot hans mage och hans bröst som min kudde. Han flätade ihop sin fingrar med mina medans han med den andra handen drog med tummen lite lätt över min vänstra kind.
” Ninja jag älskar dig, du vet det va? ” frågade Justin och jag kollade upp på honom.
” Jag vet och jag älskar dig också ” sa jag och kysste honom innan jag utmatat la tillbaka huvudet på hans bröst.
Jag lekte lite med Justins fingrar som var ihop flätade med mina och jag kunde känna hur dom andra killarnas blickar brände mot min kropp.
” Så Ninja kan du snälla berätta för oss lite mer detaljerat om ditt lilla förhållande med din sponsor. Jag är säker på att vi alla vill höra allt ”
” Inte idag, jag orkar inte ” sa jag och Kim skulle precis protestera men Justin hann förre.
” Villa du ” sa han och pussade mig på kinden innan han kollade bort mot dom andra killarna som kollade på oss.
Så nu är det uppe och jag måste ju säga att det ser väldigt mörkt ut för Ninja eller vad säger ni.
Ska försöka få upp ett kapitel imorgon men slutar sent då så jag vet inte fall jag hinner.
Men under tiden kan ni ju vara snälla och kommentera vad ni tycker om det här kapitlet. För era kommentarer gör verkligen min dag när jag läser dom.