Måste be om ursäkt men det kommer inte upp ett kapitel idag. har vart sjuk och har inte kunnat kolla på datorn utan att det känns som att mitt huvud ska sprängas. Men ska försöka få upp det imorgon. Har kort skol dag imorgon så kanske hinner få upp de innan min tränign börjar, vi får se.

Ber återigen om ursäkt och hoppas att ni inte blir allt för besvikna.

Omg måste bara säga att jag lyssnade på hans nya låtar i veckan och jag bokstavligt talat dog. Alltså när jag lyssnade på Nothing like us grät jag nästan. Man kunde höra smärtan i hans röst. När man hör den här sången förstår man verkligen hur mycket han älskade henne.

I alla fall så är jag ledsen att behöva säga att det inte kommer upp något idag utan det får istället bli imorgon. Jag vet att jag lovade ett kapitel idag men mina föräldrar kom och hämtade mig idag hos min kompis för att vi skulle iväg till en sak. Sen när vi kom hem drog pappa med mig ut för att övningsköra i en och en halv timme så när jag väll kom hem var jag trött och åt lite innan jag nästan somnade i soffan. Har börjat skriva och har halva klart. Vet vad som ska hända, har allting i huvudet. Behöver bara få ner det i ord. Hoppas att ni inte blir sura men jag lovar att kapitlet kommer upp imorgon antingen innan eller efter min träning.

 

”Snälla prata med mig, du kan lite på mig” viskade han nu fram och jag nickade lite smått instämmande. Jag gav Pattie en liten blick att hon skulle lämna oss ifred och hon gav mig snabbt ett litet svagt leende innan hon klappade Justin på axeln och gick ut.

”Melinda snälla säg något, jag börjar få panik här”

”Justin jag är ledsen, jag borde ha berättat det här för dig för länge sen men jag har inte vågat” sa jag med tårarna rinnandes längst mina kinder.

”Berätta vad?” frågade Justin och jag slöt snabbt ögonen innan jag möte hans blick igen och gav honom det svaret jag vart så rädd att ge honom tidigare.

”Justin jag är gravid” 

 

---

---

 

"Justin jag är gravid" sa Melinda och jag kände hur jag stelnade till framför henne. Hade hon verkligen sagt det jag trodde att hon hade gjort.

"Justin snälla säg något" bad Melinda efter säkert fem minuters tystnad av att jag bara kollade chockat på henne, som att hon var ett spöke eller något.

"Du är gravid?" frågade jag bara för att dubbel kolla att jag hade hört rätt och hon nickade lite stelt.

"Hur länge har du vetat att du är gravid?"

”Tre veckor nästan. Jag gjorde testet den dagen jag ringde mitt i din intervju”

"Och du är helt säker på att du är gravid?" frågade jag och hon nickade än en gång med tårarna fortfarande rinnande över hennes kinder.

"Varför har du inte sagt något innan? Trodde du inte att jag skulle märka att något var fel? Melinda jag känner dig bättre än någon annan"

"Jag vet och jag vill berätta för dig, det var därför jag tjatade på mina lärare att få en vecka ledigt så att jag kunde säga det så fort som möjligt. För det kände inget bra att berätta det över telefon"

"Så varför gjorde du inte det?"

"Jag var rädd" sa jag och jag kunde nästan se smärtan i hennes ögon. Hon tyckte att det här var jobbigt och jag kanske inte gjorde det bättre genom att typ förhöra henne men jag måste få reda på sanningen. Veta varför hon var rädd att berätta för mig.

"Rädd för vad?"

"För det mesta att du ska lämna mig nu när du fick reda på sanningen"

"Varför trodde du att jag skulle lämna dig för. Hur många gånger har jag inte sagt att jag älskar dig och att jag inte kommer att lämna dig"

"Många gånger jag vet. Men det ändrar fortfarande inte vad det var du sa på intervjun. Du sa att du inte kunde ha ett barn, att det inte passade in i ditt liv och att ett barn bara skulle bara i vägen. Hur tror du att jag ska ta det, hur tror du att jag skulle kunna berätta det då? Hur skulle jag kunna berätta att jag var gravid efter att du sagt att det skulle sabba ditt liv. Jag vill inte vara den som sabbar ditt liv" sa hon och tårarna började rinna om möjligt värre ner för hennes kinder och hon drog bort ansiktet från mig.

"Melinda kolla på mig" bad jag men hon skakade bara på huvudet och vägrade att kolla på mig.

"Melinda" bad jag igen men hon fortsatte bara att ignorera mig.

Jag lutade mig lite närmre henne och vred hennes ansikte mot mitt innan jag pressade mina läppar mot hennes fuktiga och lite mosiga läppar. Jag lutade mig bak en aning och lutade min panna mot hennes.

”Jag är här Melinda eller hur. Jag har inte stuckit och jag planerar inte på att göra det heller. Jag har inte bett dig att lämna mig ifred och aldrig komma tillbaka eller hur”

”Ja men jag trodde att du skulle bli arg”

”Arg för vad, att du är gravid. Jag bär halva ansvaret för att du är gravid, det är minst lika mycket mitt fel som ditt. Jag förstår mig faktiskt inte på dom killarna som bara sticker när deras tjej har blivit gravid. Det är ju inte riktigt så att det är hennes fel att hon är gravid”

”Så du är inte arg?”

”Chockad ja, men inte arg. Kanske lite besviken på att du inte litar på mig och tror att jag skulle lämna dig. Men jag tror att jag framför allt är lättad”

”Lättad?” frågade Melinda förvånat och möte äntligen min blick.

”Ja, jag har haft dom här olika teorierna om att du har försökt banta och därför spyr du så fort du ätit något. Att du skulle dumpa mig för att du gillar någon annan, eller värst av allt. Att du vart otrogen mot mig. Så att du är gravid betyder ju i alla fall att jag får behålla dig” sa jag och Melinda slog upp i ett litet leende innan hon slängde sig ner i mina famn och slog armarna runt min nacke.

Jag la armarna runt hennes midja och hoppade bak lite så att jag satte mig mer ryggen mot väggen mitt emot dörren.

”Lämna mig inte” sa Melinda helt plötsligt och jag drog henne närmre mig.

”Jag lovar. Jag är din, bara din” viskade jag och pressade mina läppar mot hennes. Hon besvarade kyssen nästan desperat och drog sig upp mot mig. Jag särade lite på hennes ben och satte dom på varsin sida om mig. Hennes händer flätades in i mitt hår och med händerna på hennes höfter pressade jag upp henne mot mig.

”Lämna mig inte” mumlade hon återigen mot mina läppar och jag skakade smått på huvudet.

"Aldrig" mumlade jag tillbaka och torkade bort tårarna som rann ner för hennes kinder.

"Du är min, bara min" sa jag och hon pressade sina läppar mot mina kort innan hon gosade in ansiktet vid slutet av min hals.

"Är du trött?" fråga jag försiktigt efter ett tag och hon nickade lite smått till svar.

"Okej, orkar du gå själv bort till sovrummet eller ska jag bära dig?" frågade jag och skrattade svagt till svar när hon mumlade fram något som liknade bär mig mot min hals.

Jag snurrade runt henne så att jag nu hade en arm runt hennes midja och den andra under hennes knäveck. Jag lyckades med hjälp av stöd från väggen ställa mig upp med Melinda i famnen och puttade enkelt upp dörren med höften innan jag gick bort mot mitt rum som tyvärr låg på andra sidan av bussen så jag skulle tyvärr bli tvungen att gå förbi köket där alla satt. Jag kände deras frågade blickar efter mig men ignorerade dom bara och höll min fokus på tjejen som jag höll i min famn. Till min lycka stod dörren in till mitt rum lite på glänt så att jag lätt bara kunde putta upp den med foten.

Jag la ner henne på min säng och drog av hennes jeans innan jag la täcket ner täcket över henne.

"Stanna hos mig. Tills jag somnat i alla fall" bad Melinda och greppade tag i min hand när jag började gå ut ur sovrummet.

Jag nickade lite och kramade om hennes hand som svar innan drog av mig min tröja så att jag nu bara hade ett par mjukisbyxor på mig när jag gled in under täcket bredvid Melinda. Hon vände sig snabbt mot mig och jag drog upp henne halvt över mig. Hennes huvud vilade mot mitt bröst och jag drog med ena handen längst hennes sida i en betryggande gest.

”Ta det lugnt babe, jag är här när du vaknar igen. Jag ska inte gå någonstans jag lovar. Jag älskar dig och det är inget som du kan göra för att få mig att ändra mina känslor för dig” sa jag och inom kort hörde jag hur Melindas andetag blev tyngre och djupare i samband med att hon somnade in.

 

Jag kollade ner på Melinda som låg i min famn och jag kände hur tankarna började flyga runt i mitt huvud. Den paniken som jag känt för ett tag sen när Melinda berättade att hon var gravid kom nu tillbaka.

Jag skulle ju absolut inte lämna henne, jag älskade henne mer än allt annat men jag måste ju säga att det kommer rätt olägligt. Nu med min turné och allt. För barnet kommer komma ganska exakt när turnén drar igång igen efter uppehållet vilket betydde att jag skulle behöva ställa in en massa konserter. Jag skulle inte tveka på att göra det, mistsförstå mig inte. Jag skulle säga upp hela kändisgrejen om jag så behövde göra det för att få vara med Melinda. Hon var mitt allt just nu, anledningen till att jag går runt med ett leende hela dagarna. För hur jobbigt och tufft saker än blir vet jag att jag alltid har Melinda vid min sida.

Det jag dock var rädd för vara att jag inte skulle kunna vara där för barnet när det kom, vara där för Melinda både under graviditet och efter. Tänk om jag blir en av dom där papporna som aldrig är hemma, som barnen knappt känner för att jag spenderar mer tid med mitt jobb.

Vilken uppväxt skulle jag kunna ge barnet då. Det skulle förmodligen både vara döv och blind innan barnet ens lärt sig att krypa. Jag suckade högt och pussade snabbt Melinda på pannan innan jag la tillbaka huvudet på kudden. Jag vill bryta ihop, totalt freaka och bara göra jag vet inte vad. Men det kunde jag inte. Melinda var väldigt skör just nu och jag måste vara där för henne. För det här är helt klart jobbigare för henne än vad det är för mig. Det är ju inte jag som kommer få bära runt på barnet i 9 månader, det var inte jag som skulle få allt hat på grund av att hon var gravid med mitt barn och det var inte jag som hade föräldrar som förmodligen skulle bli skit sura på henne för att hon är gravid. För av det intrycket jag fått av henne föräldrar tror jag inte att dom kommer bli särskilt glada över detta. Det kommer ju sabba deras lilla perfekta bild om hur Melindas liv skulle vara och dom skulle förmodligen hata mig om möjligt ännu mer.

Vilket gjorde mig ännu mer tacksam över att jag har dom föräldrar jag har. Dom är så mycket mer förstående än Melindas föräldrar, kanske för att mina föräldrar också var unga när dom fick mig men jag tror inte att det skulle spela så stor roll. Sen så var det rätt skönt att mamma redan visste. För även om min mamma inte skulle vara lika jobbig som Melindas så skulle nog min mamma fortfarande vara värre att berätta än för pappa.

 

 

 

Jag vaknade av att någon rörde sig under mig och slog snabbt upp ögonen. Jag kollade mig chockat runt i rummet innan min blick föll på Justin som låg under mig med en arm placerad runt min midja och den andra handen knappande på mobil bredvid honom.

 

Det hade alltså bara vart en dålig dröm, Justin hade inte sparkat ut mig och bett mig att dra åt helvete. Han fanns här för mig, han skulle alltid finnas här för mig och det bevisade han igår efter att jag berättade för honom att jag var gravid.

”Du är vaken” sa Justin helt plötslig och la ifrån mobilen innan han flätade ihop sina fingrar med mina som jag drog lätt över Justins vältränade mage.

”Och du är fortfarande här” orden lämnade mina läppar innan jag ens han hejda mig och Justin stelnade till under mig.

”Ja varför skulle jag ha lämnat” började han men avbröt sig mitt i meningen när han förstod vad det var jag babblade om ”Melinda hur många gånger ska jag behöva säga och lova dig att jag inte kommer att lämna dig. Jag älskar dig mer än något annat, när ska du inse det?”

”Jag vet att du älskar mig, det var bara en mardröm okej”

”Melinda” började Justin protestera men jag avbröt honom.

”Det var bara en mardröm okej. Jag vet att du inte kommer att lämna mig. Men vi borde sluta argumentera om det här och istället gå ut och berätta för ditt crew att jag är gravid. Dom förkännar ju faktiskt att veta och det kanske skulle bli lite konstigt om jag nästa gång när jag kommer hit har värsta kulmagen. Jag tror dom skulle börja undra då” sa jag och Justin skrattade roat.

”Det kanske är bäst men innan det tycker jag att du i alla fall kan ge mig en liten kyss innan vi går ut” sa Justin och jag himlade snabbt med ögonen innan jag sträckte på mig den lilla biten som behövdes för att jag skulle kunna pressa mina läppar mot hans. Men när jag drog mig undan greppade han snabbt tag om mitt ansikte och höll mig på plats.

”Jag är inte klar än” mumlade Justin mot mina läppar och mitt skratt dämpades av Justins läppar som återigen var pressade mot mina.

”Kom nu era små turturduvor, det är dags för frukost” sa någon helt plötsligt bakom oss och skulle precis rycka av oss täcket men Justin lyckades på något sätt hålla det kvar runt oss.

”Allison” tjöt Justin irriterat och hon skrattade.

”Oh kom igen Justin, det är ju inte direkt så att jag inte har sett dig utan tröja förut. Jag skulle nog faktiskt gissa på att det är ingen person på denna jord som inte sett en bild på dig utan tröja” sa Allison roat och jag skrattade svagt.

”Förresten Allison” ropade jag efter henne när hon började gå ut ur rimmet och bort mot köket.

”Aa vad är det?”

”Skulle du kunna samla alla, vi har något viktigt att säga” sa jag och hon nickade lite till svar innan hon gick ut.

 

”Okej kan någon av er snälla berätta varför vi har samlats här” brast Ryan ut och Justin skrattade.

”Alltid lika lite tålamod”

”Men vad tror du Bieber. Ni sa att det var något stort ni ville berätta och vi har ingen aning om vad så vi har börjat spekulera om vad set skulle kunna var. Vi har sagt saker som att ni är gifta, Melinda har dumpat dig, du vill inte vara känd längre och att du egentligen är bög” sa Ryan och jag höll på att spotta ut vattnet jag hade i munnen när han sa det sista.

”Nej det är inget av det, eh” började Justin innan han ställde sig upp och drog upp mig från min stol också och kramade om mig från sidan.

”Ska du eller jag berätta?” frågade jag och Justin nickade lite åt mig i en gest att jag skulle säga det.

”Jag är gravid” sa jag sen efter ett tag och när jag kollade ut på alla kunde jag se chocken i deras ögon.

”Åh nej” brast Kenny helt plötsligt ut och nu var det min tur att kolla chockat på honom.

”Du menar alltså att vi snart måste stå ut med två monster Biebers som gör oss alla vansinniga. Räcker det inte med en Bieber djävul” förklarade han sen och jag slog upp i ett stort leende.

”Vi får väll alla hoppas på att barnet blir mer som sin mor” sa Allison och kom snabbt fram till oss med resten efter oss och snart var bebis samtalet i fullgång efter att dom alla sagt grattis och gett oss båda kramar.

                                       

 

---

---

 

 

 

”Jag såg inte dig klaga för bara någon sekund sen” viskade jag med en sån sexig röst jag kunde åkomma och Justin kollade storögt efter mig när jag började gå ut ur rummet med ett stort flin på läpparna.

Med inte ens liten tanke på att jag var gravid, just nu hade jag förträngt det och vill inte tänka på det. Jag vill i alla fall ha några bra stunder med honom innan jag bestämde mig för vad jag skulle göra. Han var ju rätt tydlig i intervjun att han absolut inte kunde ha ett barn nu då det skulle sabba hans liv och hur skulle jag då kunna berätta det för honom. Hur skulle jag kunna vara den som berättar för honom att han kommer bli pappa och att hans liv som han lever typ är över. Jag skulle bli om möjligt mer hatad av Justins beliebers och skulle förmodligen få ta hand om det själv då jag inte såg så mycket annan utväg än att Justin skulle lämna mig efter att ha fått reda på sanningen.

 

---

---

 

Melinda hade bettet sig konstigt ända sedan hon hade kommit hit, vilket var en vecka sen. Dom andra märker inget men det kanske inte var så konstigt. Dom känner henne inte lika bra som jag gör. Jag kunde märka att det var något som tyngde henne, något stort som hon inte berättar för mig. Vilket började få mig rätt irriterad. Vad var det hon inte ville berätta för mig. Har hatet blivit värre, vill hon göra slut med mig eller har hon vart otrogen med någon annan. Den där jäkla Kasper killen kanske.

Jag rös av tanken av Melinda tillsammans med Kasper. Jag måste få reda på vad det är som det är med henne, innan jag blir helt galen.

Det värsta nu också är att hon mår dåligt hela tiden. Eller det är i alla fall det hon säger. Hon kan knappt äta något utan att behöva springa iväg till badrummet och spy. Tanken att hon vill gå ner har slagit mig men det låter inte rimligt för mig det heller. Hon är den vackraste personen jag någonsin sett. Jag älskade henne mer än något annat men kanske så var pressen på henne för mycket. Hon kanske inte klarar av den längre och det är därför hon beter sig konstigt hela tiden.

Hon är liksom frånvarande hela tiden och undviker min blick när jag försöker fånga upp hennes. Jag har hört henne syfta inne i badrummet när hon duschar och när hon tror att ingen hör henne. Det gör ont i att höra henne gråta och speciellt eftersom hon inte verkar lita på mig tillräckligt mycket för att berätta på mig eller så är det helt enkelt något som hon inte vill att jag ska veta. Något som hon tror kommer få mig att ändra mina känslor för henne. Men det hon inte vet är att inget kan få mig att göra slut med henne. Jag har bara vart ihop med henne i lite mer än fyra månader men jag har aldrig känt så här för någon i hela mitt liv, hon hade mig redan från första stund jag såg henne. Det var som kärlek vid första ögonkastet eller vad det är man säger.

 

”Justin kan du skicka röran?” frågade Alfredo och jag rycktes ur min egna lilla värld.

”Eh visste” sa jag och kollade mig runt efter röran som jag lyckades lokalisera efter ett tag och räckte den över till Alfredo som tacksamt tog emot den med ett litet leende.

Jag sneglade på Melinda som satt bredvid mig med ett nästan äcklat uttryck innan hon tog en tugga av fisken som mamma hade lagat. Jag fortsatte att äta av min mat men med blicken vilandes på Melindas profil medans jag åt.

”Ursäkta mig” bad Melinda helt plötsligt med en hand för munnen innan hon sprang bort till badrummet. Vi alla kollade chockat efter henne och jag skakade smått på huvudet. Jag kunde inte ta det här längre. Jag måste få veta sanningen.

”Jag går och kollade hur det är med henne” sa jag och skulle precis hoppa upp ur soffan när mamma stoppade mig genom att lägga en hand på min axel.

”Jag tar det, jag tror jag vet vad det är som är fel med henne” ”Tjej problem” la mamma till när hon såg min frågande blick och jag bakade genast undan. Om det var något tjejproblem som störde Melinda var det förmodligen bättre att mamma hjälpte henne.

 

När vi suttit ett tag hörde jag hur Melinda återigen började gråta ifrån badrummet och små låga viskningar från mamma som försökte trösta henne.

”Och det kommer du inte om du berättar som det är för honom. Jag känner honom och jag lovar dig att han inte kommer att lämna dig för det här. Chockade helt klart men han älskar dig och kommer inte släppa dig så lätt gumman. Men du måste se till att det kommer från dig och inte från någon skvallertidning som lyckats snappa upp det här efter att ha följt efter dig” hörde jag mamma säga och nu var det droppen. Det var inget litet tjej problem som mamma hade trott, det var något hon hade gjort och som Melinda trodde skulle få mig att lämna henne.

Jag ställde mig snabbt upp innan jag med snabbt steg klampade bort till badrummet och slängde upp dörren som stod på glänt.

”Okej jag har fått nog nu. Jag har gått runt en hel vecka och respekterat att du inte berättar för mig vad det är som är problemet. Jag har hjälpt dig när du har behövt kräkas och jag har stått vid din sida. Men jag orkar inte med det längre. Jag har teorier som flyger runt i mitt huvud om vad det är som händer och det gör mig galen. Om du har vart otrogen mot mig eller gillar någon annan säg det direkt till mig istället för att hålla det för dig själv. Det är inte bra för någon av oss” sa jag och ångrade smått att jag skrek åt Melinda när jag möte hennes rödsprängda ögon som var fyllda med tårar som föll ner för hennes lätt rosiga kinder.

 

Jag hängde utmattat över toaletten med den alltid lika äckliga smacken i min mun och tårarna rinnandes ner för mina kinder. Jag visste inte hur länge till jag skulle kunna hålla det borta från Justin. Han börjar tro at jag är något slags freak eller något och dom andra i hans crew också. Det kanske inte är så konstigt heller, jag kan inte ens få i mig en måltid utan att behöva spy upp det.

 

”Vet Justin om det?” frågade Pattie bakom mig och jag behövde inte ens fråga vad hon pratade om för att förstå att hon visste att jag var gravid, eller åtminston misstänkte det.

”Nej” sa jag och skakade smått på huvudet.

”Vet dina föräldrar om det?”

”Nej, du är den första som vet det” erkände jag och kände Patties medlidande blick i nacken.

”Varför, vad är du rädd för?”

”Att Justin ska lämna mig, att mina föräldrar ska sparka ut mig. Alla blickar efter mig när folk får reda på det. Hatet som kommer komma” sa jag med tårarna rinnandes likt floder längt mina kinder och Pattie hukade sig ner bredvid mig och drog en tröstande hand över min rygg.

”Lilla hjärtat, du vet väll att du kan berätta allt för Justin och mig för den delen också om det kommer till något som du inte vill prata med Justin om. Jag vet att du inte har det så lätt med dina föräldrar men vi finns här för dig. Vi är som en stor och lycklig familj allihopa här.

”Tack” sa jag och drog åt mig handduken som låg bredvid mig för att snabbt torka mig runt munnen innan jag ställde mig upp. Jag gick med lite vinglande steg bort till handfatet där jag spolade munnen säkert tio gånger innan jag greppade tag om min tandborste. Efter att han borstat tänderna tre gånger för att vara helt säker på att den äckliga smaken var borta innan jag satt mig ner på toalett locket med knäna upptryckta mot mitt bröst och blicken i marken bredvid mig till Pattie återigen började prata.

”Vilken vecka är du inne i?” frågade hon och jag höjde blicken för att möta hennes.

”Jag är 6 veckan nu”

”Åh det värsta veckan typ. Jag var precis som du när jag var gravid med Justin. Jag kunde inte äta något utan att behöva spy upp det. Justins pappa blev galen på mig efter ett tag” sa hon och jag skrattade svagt.

”Du tänker berätta det för honom va? Det är ju inte direkt så att du kan gå nio månader utan att bli påkommen. Justin kommer märka att du börjar gå upp i vikt, att din mage och bröst börjar växa. Han är inte korkad”

”Jag vet, men jag är bara rädd att Justin ska lämna mig om jag berättar för honom. Så att jag borde gå så långt jag kan och bara vara med honom lite innan han kommer på mig”

”Varför tror du att han kommer att lämna dig?”

”För det han sa på sin intervju för en vecka sen. Han sa att han inte är redo för ett barn och att det bara skulle komma i vägen för hans liv. Jag vill inte vara den som sabbar hans liv”

”Och det kommer du inte om du berättar som det är för honom. Jag känner honom och jag lovar dig att han inte kommer att lämna dig för det här. Chockade helt klart men han älskar dig och kommer inte släppa dig så lätt gumman. Men du måste se till att det kommer från dig och inte från något skvallertidning som lyckats snappa upp det här efter att ha följt efter dig” sa Pattie och jag nickade instämmande men när jag skulle svara henne blev jag avbruten av Justin som kom instormande med en nästan ilsken blick som snabbt hittade min och mjuknade en aning under min.

”Okej jag har fått nog nu. Jag har gått runt en hel vecka och respekterat att du inte berättar för mig vad det är som är problemet. Jag har hjälpt dig när du har behövt spy och jag har stått vid din sida. Men jag orkar inte med det längre. Jag har teorier som flyger runt i mitt huvud om vad det är som händer och det gör mig galen. Om du har vart otrogen mot mig eller gillar någon annan säg det direkt till mig istället för att hålla det för dig själv. Det är inte bra för någon av oss” nästan skrek han åt mig och tårarna blev om möjligt ännu värre.

”Justin jag” började jag men Justin avbröt mig snabbt.

”Och snälla kom inte med en dålig förklaring om att du bara mår lite dåligt. Jag känner dig bättre än någon annan och jag kan se att det är något fel. Så snälla berätta det för mig, jag lovar att vi kan lösa det på något sätt” sa Justin och hukade sig framför mig. Han satte händerna på varsin sida av mitt ansikte och lyfta min huvud så att jag möte han blick igen. Som nu urstålade inget annat än rädsla och nyfikenhet.

”Snälla prata med mig, du kan lite på mig” viskade han nu fram och jag nickade lite smått instämmande. Jag gav Pattie en liten blick att hon skulle lämna oss ifred och hon gav mig snabbt ett litet svagt leende innan hon klappade Justin på axeln och gick ut.

”Melinda snälla säg något, jag börjar få panik här”

”Justin jag är ledsen, jag borde ha berättat det här för dig för länge sen men jag har inte vågat” sa jag med tårarna rinnandes längst mina kinder.

”Berätta vad?” frågade Justin och jag slöt snabbt ögonen innan jag möte hans blick igen och gav honom det svaret jag vart så rädd att ge honom tidigare.

”Justin jag är gravid” 

 

---

---

 

OMG HON SA DET!!! Ah hur kommer Justin reagera då? Kommentera för mer.

 

Måste bara säga också att jag lästa igenom alla era kommentarer nyligen och jag blev nästan tårögd när jag såg hur många som kommenterat. Jag var lite osäker på om jag skulle lägga upp ett kapitel till ikväll men kände mig nästan tviúngen att ge er ett efter att ni kommenterat så bra. SÅ SNÄLLA FORTSÄTT ATT KOMMENTERA OCH KAPITLENA KOMMER UPP SNABBARE!!!

Blev dock också lite orolig att ni inte kommer gilla nästa kapitel när jag läste hur era kommentarer, men jag hoppas verkligen inte att ni blir besvikna och att ni gillar min ide på hur Justin kommer reagera.

 

”Jag tar den” sa jag och pussade henne på kinden innan jag flätade ihop min fria hand med hennes och började försöka tränga mig igenom den stora klungan som nu bildats.

Jag såg hur Melinda kollade lite obekvämt runt sig och jag släppte taget om hennes hand för att istället lägga den runt hennes axlar och dra henne tätt intill mig medans jag fortsatte att styra våra steg ut från flygplatsen.

”Vi är snart ute babe” viskade jag i hennes öra innan jag kysste henne snabbt på kinden vilket fick ett bedårande litet fnitter att lämna hennes läppar som fick fjärilarna i magen att ännu en gång börja flyga runt i min mage.

 

---

---

 

Vi lyckades äntligen ta oss bort till bilen som väntade på oss med en av Justins vakter väntade bakom ratten. Vi slängde in mina väskor i bagageluckan innan jag lite smidigt hoppade in i baksättet med Justin tätt bakom mig. Jag satte mig vid fönstret bakom chauffören och skulle precis knäppa fast mig när jag kände en arm runt min midja och drog in mig till mitten sättet istället.

”Varför sätter du dig så långt bort från mig. Jag bits inte om du kommer ihåg” viskade han i mitt öra och jag skrattade lite åt minnet av när vi haft den här konversationen förut. Det var den dagen som Justin kommit hem till mig och lyckats övertala mig om att det inte var en dålig sak att vi blev tillsammans. Det var nog en av dom bästa dagarna i hela mitt liv om jag ska vara ärlig.

”Nej det sa du inte. För om jag kommer ihåg rätt så sa du att du inte äter tjejer, du sa inget om att du inte bits”

”Så det är okej om jag nafsar lite så här” mumlade Justin fram mot min hals innan lätt började nafsa över min hals och örsnibb vilket fick ett litet skratt att lämna mina läppar.

”Kanske det kanske, men jag föredrar nog att ha dina läppar i jämn höjd med mina så at jag kan göra så här” sa jag innan jag lutade mig bakåt och lyckades lyfta upp Justins ansikte så att hon kollade på mig när jag närmade mig långsamt för att plåga honom en aning. Vilket verkade funka då Justin suckade frustrerat innan han möte mig halväggs och pressade sina läppar mot mina.

Men jag drog mig snabbt undan när killen bakom ratten harklade sig och en rodnad spreds snabbt på mina kinder som jag försökte dölja genom att borra in ansiktet i Justins bröst. Men som sagt var kände ju Justin mig bättre än någon annan och förstod direkt att jag rodnade.

”Varför rodnar du hela tiden, den är inget att skämmas över babe”

”Det är ju lätt för dig at säga. Du är van med att folk kollar på dig vad du än gör. Det är inte jag. Så du får nog vänja dig med att jag rodnar en massa i början” sa jag och suckade innan jag la till ”Tyvärr”

”Jag har inget emot det, jag gillar att se dig rodna. Det är gulligt på ett sånt där töntigt sätt”

"Så du kallar mig töntig nu också" sa jag och höjde ögonbrynet lite frågande mot honom.

"Nej alltså jag menar att det är jag som är töntig som gillar sånt"

"Så du är den töntiga nu. Jag trodde du var den coola killen. Det är i alla fall vad du verkar vilja att folk ska tycka om dig" sa jag lite roat och han skrattade kort innan han svarade.

"Och det vill jag. Men fördelen att stå mig nära är att man då får se den lite töntiga sidan av mig. Den sidan som alltid kommer fram när jag är ensam med dig"

"Om det är din töntiga sida måste jag nog säga att jag föredrar den förre din självsäkra sida"

"Då får väll du se till att få mig själv lite oftare då" viskade Justin mot min nacke med en röst som fick håret i nacken att resa sig upp.

”Jag får väll göra det” sa jag och Justin skrattade kort innan han drog mig ytligare närmre sig.

Utan att säga något mer la jag ner mitt huvud på Justins bröst och kände hur glädjen som jag saknat ett tag nu äntligen fyllde min kropp igen. Jag kunde inte beskriva det, det var bara så skönt att vara i Justins famn. Det var som att jag var hel då eller hur man ska beskriva det. Som att han är den andra puzzelbiten som saknas när han inte är runt mig.

 

*

 

Efter ungefär en halvtimmes åktur kom vi äntligen fram till byggnaden som Justin skulle ha sin intervju. Han hade bara sagt ett snabbt hejdå till chauffören och sagt att han inte behövde hämta oss sen då vi skulle åka med Pattie och Scooter som förmodligen redan väntade på oss innan han greppade tag om min hand för att sen dra ut mig ur bilen. När jag hade frågat vad som skulle hända med mina väskor sa han med litet skratt att jag inte behövde oroa mig, att chaufförerna skulle köra dom bort till där Justins turné bussar står. Med en liten nick började följa efter Justin bort till hissen som skulle ta oss upp till rätt våning.

"Justin äntligen är du här. Jag började tro att du stack iväg med Melinda någonstans" sa Scooter stressat när vi kom bort till där intervjun skulle hållas och en kvinna skrattade lite roat bakom honom.

"Ta det lugnt Scooter, jag tror inte att Justin är så korkad. För det andra så kan dom ju inte gömma sig särskilt bra heller så vi skulle ju direkt få reda på vart dom är någonstans" sa kvinnan som jag såg var Pattie när hon kom fram bredvid Scooter som nickade lite instämmande.

"Partis förresten" hälsade Pattie och sträckte fram en hand mot mig som jag snabbt tog.

"Melinda"

"Oh jag vet hjärtat. Justin kan inte sluta prata om dig, det är därför Scooter är lite orolig att Justin vara ska sticka iväg"

"Haha ni in ta det lugnt. Jag är här som stöd för Justin, jag är inte här för att dra bort honom från hans jobb"

"Smart tjej" skrattade Pattie fram och Justin himlade med ögonen åt sin mamma som hade ett stort flin på läpparna.

"Jaja slut pratat, Justin in med dig och gör din grej" sa Scooter och kollade bestämt på Justin.

"Vi syns sen, du kan sitta där borta och lyssna på intervjun med Scooter och min mamma eller om du vill undvika dom som jag brukar göra kan du följa med in med mig"

"Och sitta med på intervjun. Nej tack, jag väljer nog att sitta hos din läskiga maneger och mamma"

"Skyll dig själv" sa Justin och pussade mig snabbt på kinden innan han gick in i det inglasade rummet där intervjun skulle hållas. Jag följde honom mes blicken och skakade smått på huvudet innan jag följde efter Scooter och Pattie in till rummet bredvid där man kunde lyssna på intervjun.

 

(Justin vanligt, intervjuare kursiv)

"Så Justin hur är det med dig?"

"Jo det är bra, själv då?"

"Jo det är bra. Såg att du hade flickvännen med dig nu också"

"Haha ja, hon har lov nästa vecka och har jobbat så mycket i skolan så hon hade inget kvar att göra den här veckan"

"Ett snille flickvän alltså" sa intervjuaren och Justin skrattade.

 

"Det kan man verkligen säga"

"Jag måste bara få fråga några grejer"

"Visst, fråga på bara"

"Hur länge är det ni två har vart tillsammans nu. Det är ju ungefär fyra månader sen bilderna på er kom ut och folk fick reda på att ni var tillsammans?

"Ja det är lite över fyra månader. Bilderna kom inte ut så långt efter att vi blev tillsammans"

"Har ni några planer tillsammans?"

"Vad menar du med planer?"

"Ja planer för framtiden"

"Ja alltså vi har ju inte vart tillsammans så länge och är ju inte så gamla så om det är giftermål och barn du undrar om så nej vi har inte pratar om det"

"Men du skulle kunna tänka dig att gifta dig och skaffa barn"

"Ja när jag är äldre, kanske runt 25 eller något"

"Varför inte nu?"

"För att det inte riktigt passar in i mitt liv. Jag reser så mycket hela tiden och jobbar med min musik att jag inte har tid för ett barn. Jag satsar jätte mycket på min karriär just nu och ett barn skulle förmodligen vbara komma i vägen eller vad man ska säga. Mistförstå mig inte nu, jag älskar verkligen barn men jag kan inte ha något barn just nu" sa Justin och jag kände hur hela jag stängdes av när jag hörde dom orden lämna Justins mun.

Han skulle lämna mig, han skulle helt klart lämna mig. Han sa precis att han inte kunde ha barn just nu, att det bara skulle komma vägen för hans liv. Hur skulle jag ens kunna berätta det nu? Ska jag ens berätta det för honom eller ska jag vänta med att berätta det till Justin börjar märka att jag går upp i vikt? Det är ju min största chans att ha kvar honom, ett tag till i alla fall.

 

"Melinda gumman kommer du, Justin är klar med sin intervju" sa Pattie och skakade om mig lite lätt.

"Eh jag kommer" sa jag kollade mig lite chockat omkring.

Jag hade totalt försvunnit. Jag hade inte lyssnat något mer på intervjun. Jag hade försvunnit helt. Tankarna om att Justin skulle lämna mig hade äntligen börjat försvinna men kom nu självklart tillbaka och nu värre än tidigare.

"Hej babe vad tyckte du?" frågade Justin när jag kom fram till dom men kunde inte förmå mig att svara.

"Hej Melinda vad är det?" frågade Justin och greppade tag om mina axlat så att han kunde vrida mig mot sig. När jag inte ville möta hans blick greppade han tag om mitt ansikte med båda händerna och vred upp mitt ansikte mot sitt så att han kunde kolla mig djupt i ögonen.

"Melinda vad är det? Snälla kolla på mig" bad han och jag klistrade på ett litet leende innan jag möte hans blick.

"Det är bra, väldigt trött bara"

"Okej, vill du skippa konserten ikväll då. Sova ut lite så att du orkar med imorgon istället?"

"Nejdå, jag får powernapa i bilen eller något. Jag kan ju inte missa dig när du är uppe på scen"

"Haha du kan ju sova i omklädningsrummet medans jag har soundcheck och m&g"

"Det kan jag ju göra" sa jag och Justin slog upp i ett stort leende som smittade av sig på mina.

"Bra då var det problemet löst" sa Justin och pressade sina läppar mot mina. Jag besvarade kyssen lite stelt vilket Justin till min lycka inte verkade märka. Eller så sket han bara i det och trodde att det berodde på att jag var trött.

 

*

 

Jag vaknade av att någon lätt skakade om mig och jag slog snabbt upp ögonen för att mötas av Justins lite roade blick innan han lutade sig ner och pressade sina läppar mot mina men drog sig snabbt undan en liten bit, men fortfarande med läpparna snuddande vi mina när han pratade.

"Orkar du gå själv bort till bussen eller ska jag bära dig?"

"Varför ska vi till bussen för, din konsert är väll nu?"

"Eh nej, den tog slut för en halvtimme sen ungefär. Jag har duschat och det så vi ska bara gå bort till bussen så att vi kan åka vidare till nästa ställe"

"Men jag sa ju att du skulle väcka mig innan den började så att jag kunde se den" sa jag klagande och Justin skrattade kort.

"Jag vet men du var så sött när du sov och plus så kommer du kunna se andra konserter. En massa andra som kommer. Imorgon till exempel"

"Tur för dig det Bieber"

"Jag vet" sa han självsäkert och jag himlade lite med ögonen innan jag satte en hand bakom hans nacke för att kunna dra ner honom mot mig och pressa mina läppar mot hans. Han fördjupade snabbt kyssen genom att pressa in sin tunga i min mun och jag möte den snabbt med min egen.

Jag kände hur min kropp fylldes av en sorts besatthet. Jag behövde få en bekräftelse om att Justin inte skulle lämna mig. Att han var min, bara min och framför allt att han älskade mig. Jag drog honom om möjligt närmre mig och Justin verkade äntligen fatta vad jag ville. Han reste sig lite upp från golvet och la sig ner över mig stället utan att någon gång ens bryta kyssen.

Hans händer började vandra längs mina sidor och han började istället placera kyssar och lätt nafsa längst min hals. Ett lågt stön lämnade mina läppar vilket fick ett belåtet leende att spridas på Justins läppar mot min hud innan han fortsatte att kyssa mig över halsen.

Efter ett tag som kändes som en evighet möte hans läppar äntligen mina och jag släppte mitt grep om Justins nacke för att istället låta dom glida ner över Justins bröst och mage där jag skulle greppa tag om hans tröja och dra av den men blev stoppad när Justins mobil blev tvungen att ringa.

”Hej det är Justin” hälsade Justin lätt andfådd och kollade nästan besviket ner på mig.

”Ja vi kommer nu… ja bra…. Syns snart” sa Justin innan han la på samtalet och stoppade tillbaka mobilen i bakfickan där den legat innan.

”Vi måste gå bort till bussen nu om vi inte vill bli lämnade här”

”Jag har inget emot att stanna här med dig” sa jag och började placera kyssar längst Justins nacke vilket resulterades i att ett lågt stön lämnade stön lämnade Justins läppar.

”Inte jag heller men bli lite jobbigt att ha en Justin Bieber konsert utan mig”

”Kanske, kanske inte” sa jag mellan kyssarna som jag nu börjat placera längst hans käkben.

”Nej okej nu måste vi verkligen gå innan det här går allt för långt” sa Justin lite skakigt och ställde sig upp. Jag kollade roat upp på honom innan jag ställde mig upp bredvid honom.

”Jag såg inte dig klaga för bara någon sekund sen” viskade jag med en sån sexig röst jag kunde åkomma och Justin kollade storögt efter mig när jag började gå ut ur rummet med ett stort flin på läpparna.

Med inte ens liten tanke på att jag var gravid, just nu hade jag förträngt det och vill inte tänka på det. Jag vill i alla fall ha några bra stunder med honom innan jag bestämde mig för vad jag skulle göra. Han var ju rätt tydlig i intervjun att han absolut inte kunde ha ett barn nu då det skulle sabba hans liv och hur skulle jag då kunna berätta det för honom. Hur skulle jag kunna vara den som berättar för honom att han kommer bli pappa och att hans liv som han lever typ är över. Jag skulle bli om möjligt mer hatad av Justins beliebers och skulle förmodligen få ta hand om det själv då jag inte såg så mycket annan utväg än att Justin skulle lämna mig efter att ha fått reda på sanningen.

 

 

---

---

 

 

Långt kapitel blev det och ni kan kanske få ett till ikväll om ni kommenterar mycket. Så det är upp till er.

 

I alla fal lvad tyckte ni? Melinda berättade inte för Justin, jag vet inte om jag heller hade gjort det efter vad Justin sa i hans intervju. Men ni behöve rinte oroa er, hon kommer berätta det. och hur tror ni Justin reagerar då??

Kommentera för mer mina kära läsare!!!!

 

Jag gick inte till skolan någon mer den veckan. Eller det var ju bara fredagen jag skippade då de var i torsdags som jag rusade där ifrån. Jag visste inte vad jag skulle säga, hur jag skulle förklara mitt konstiga beteende som jag haft när jag helt plötsligt bara sprang iväg från lektionen. Stefanie hade skickat meddelande till mig hela tiden med frågor om hur jag mådde men jag hade bara ignorerat hennes meddelanden. Jag hade nästan ignorerat alla. Jag har suttit på mitt rum och låtit tankarna flyga hejvilt. Kanske ett stort misstag då tanken på att Justin skulle lämna mig blev mer och mer skrämande. Tänk på det, om han skulle lämna mig skulle jag inte ha någon att luta mig bak på om det skulle hända något. För hur mycket jag än försöker övertala mig själv om att mina föräldrar skulle stå vid min sida när jag berättade för dom att jag var gravid kunde jag inte få in det i min hjärna. Allt jag kunde tänka på var att dom skulle sparka ut mig och låta mig ta hand om mig själv. Precis som jag får göra med allt annat här hemma. Mamma och pappa är antingen på jobbet och jobbar och när dom väll kommer hem så äter dom bara lite snabbt, kanske kollar nyheterna innan dom sätter sig i arbetsrummet och fortsätter att jobba med vad det än är dom håller på med.

 

När Justin sen hade ringt hade jag inte berättat för honom. Jag ville att han skulle vara den första som fick reda på det då han var den som det drabbade mest av alla men jag kunde inte få för mig att berätta det över telefon. Det kändes bara som att det skulle bli bättre om jag sa det när jag kom med på han turné istället. Men skulle jag verkligen vänta lite mindre än två veckor för att berätta det. Jag skulle ju vara inne i den 6 veckan då när jag kom ditt. Inte jätte mycket men han kanske skulle bli sur för att jag vetat det i nästan tre veckor utan att ha sagt något till honom.

Men jag kunde ju inte åka till honom nu, eller kunde jag.

Jag har ju en massa kommande prov och sånt men dom skulle jag säkert kunna flytta dom till den veckan som kommer och åka till honom en vecka tidigare än planerat. Jag har ju kunnat flytta prov tidigare för att jag ska hinna med andra saker längre fram.

Så varför skulle det inte gå att göra det nu. Dom flesta lärarna älskar mig på den här skolan då jag är en duktig elev och jag fick oftast som jag ville. Min psykologi lärare skulle nog var den lättaste att övertyga om jag bara satte in Bieber i meningen.

Jag suckade högt och vred mig om i sängen så att jag nu satt med ryggen vilande mot väggen och benen upp dragna mot bröstet.

Jag blev tvungen att få det att funka. Om jag inte kan skjuta upp proven får jag väll söka ledigt eller sjukanmäla mig den veckan. För jag vet inte om jag skulle klara av att hålla det här inom mig så länge annars utan att bryta ihop. Utan att behöva skrika det rakt ut så att alla skulle få reda på det.

 

 

 

Jag visste inte hur hon gjort det men hon hade lyckats övertala sina lärare om att få slippa skolan en vecka. Så jag skulle få träffa henne tidigare än planerat, jag skulle få träffa henne idag. Hennes plan skulle landa om bara några minuter om det redan inte hade gjort. Hon kanske var på väg hit just nu.

Jag hade sagt att det var Kenny som skulle hämta henne, vilket var planerat från början men en av mina intervjuer blev inställda idag så jag skulle kunna hämta upp henne innan vi stack iväg till min andra intervju som vi precis skulle hinna med om allt gick som planerat. Jag stod med luvan långt ner över ansiktet i ett hörn för att så få personer skulle lägga märke till mig men hade en bra blick ut över gången som ledde från där Melinda snart skulle komma gåendes ifrån.

Jag hade saknat henne som jag aldrig saknat något annat och jag längtade var ända vaken sekund efter att få hålla henne i min famn igen, att få känna hennes läppar hårt pressade mot mina.

Jag skulle precis ta upp min mobil och skriva något till Scooter men glömde bort vad när jag såg hur Melinda nu kom gåendes från del långa korridoren och kollade sig om hela tiden i vad jag antog en jakt efter Kenny som skulle ha hämtat henne. Jag sken upp i ett stort leende och lät min blick glida över hennes kropp.

På kroppen hade hon ett par tajt åtsittande jeans med ett par ballerina skor till och en stor fluffig tjocktröja på sig som när jag kollade närmre på såg var min som jag hade lämnat hemma hos henne. Hon hade en väska hängandes över ryggen och drog en liten reseväska efter sig. Hennes hår var uppsatt i en vanlig enkel tofs och hennes ansikte var som vanligt minimalt sminkat. Hon behövde inte så mycket smink för att vara vacker, hon behövde inget smink alls för del delen. Hon var den vackraste tjejen jag någonsin sett och ibland hade jag svårt att tro att hon var min, bara min.

När jag märkte att hon inte såg mig valde jag istället att gå runt henne och hörde hur hon mumlade saker för sig själv, som jag inte riktigt förstod för än jag kom riktigt nära.

”Självklart så var min buss sen så att jag måste spring till flygplatsen, självklart så ska maten på planet bli försenat s att jag nästan får svälta och nu självklart så ska den här Kenny killen vara försenad. Är det något som kan gå rätt idag och inte bli försenat?” mumlade Melinda frustrerat för sig själv och jag stod över instinkten att skratta för att inte dra åt mig hennes uppmärksamhet.

”Om det räknas så är jag inte försenad” viskade jag lågt i hennes öra och såg hur hon stelnade till framför mig innan hon snabbt vände sig om.

”Justin” brast hon chokat fram innan hon släppte det hon hade i händerna och slängde istället armarna runt min nacke. Ett sånt där lyckligt/flickaktigt skratt lämnade hennes läppar innan hon pressade dom mot mina och jag lindade snabbt mina armar runt hennes midja och drog henne så pass nära mig att inte ens vatten skulle kunna klämma sig in mellan oss.

Jag böjde lite på nacken så att hon skulle slippa stå på tå hela tiden och särade lätt på henens läppar med tungan som jag drog längst hennes läppar. Hennes tunga möte inom kort min och jag stönade lågt mot hennes läppar av väll behag.

Ord kunde inte beskriva hur mycket jag hade saknat den tjejen som nu stod i mina armar. Lite över fem veckor hade jag vart bort från henne och jag lovar er att jag aldrig kommer låta det gå så långt igen innan jag träffar henne. Absolut en månad max, helst mycket mindre då jag behövde henne nära mig. Jag behövde höra hennes skratt, behövde se hennes vackra ögon och framför allt känna hennes läppar mot mina. Det var som en drog för mig, en drog som jag inte kunde få nog av.

”Vad gör du här? Jag trodde att du skulle jobba” frågade hon när hon lite andfått dragit sig undan från mig och jag slog upp i ett stort leende.

”Inget är viktigare för mig babe än du”

”Justin” sa Melinda med en alvarlig ton och jag skrattade lågt.

”Jag skämtar med dig babe, min intervju blev inställd så jag fick tid över att hämta dig innan jag måste sticka vidare till min andra intervju som börjar om en timme”

”Är det bråttom ditt eller kan vi ta det lite lugnt?”

”VI har ingen brådska om det är de du frågar om. Vi behöver inte sticka för än om en kvart”

”Vad bra då” sa Melinda och jag höjde lite frågandes på ögonbrynet men han inte ställa min fråga innan våra läppar återigen var samman länkade.

Jag besvarade snabbt kyssen och kände hur mina fingrar borrades in i hennes höfter när jag kände hur Melindas händer hittade sin väg ner för mitt bröst och ner till magen innan hon vände upp igen för att åter igen fläta in sina fingrar i mitt hår. Jag kände hur Melinda log nöjt mot mina läppar när ännu ett lågt stön lämnade mina läppar men dämpades mot hennes som tur var.

”Jag har saknat dig, så mycket” viskade jag mot hennes läppar när jag dragit mig undan och lutat min panna mot hennes med blicken fäst i hennes vackra ögon som utstålade inget annat än lycka just nu.

”Jag har saknat dig också Bieber, tro det eller ej” sa hon med ett stort flin på läpparna och jag skakade smått på huvudet.

”Vad har jag sagt om at du ska skämta om dina känslor för mig, jag tål det inte. Tanken att förlora dig är obeskrivlig”

”Jag har ju sagt att jag inte ska lämna dig, när ska du få in det i din skalle?”

”Jag vet inte, nån gång snart hoppas jag. Jag orkar inte med tanken som hela tiden snurrar runt i mitt huvud. `Tänk om hon lämnar mig` Den tar kål på mig, bokstavligen”

”Så sluta tänk på det då. Jag är här och jag är här för att stanna”

”Bra” sa jag och innan hon han säga något pressade jag mina läppar mot hennes. Åh hennes läppar.

Vi stod där en liten stund till innan jag såg hur det började blixtra från vad jag antog var paparazzons kameror och fick det direkt besvarat när jag öppnade ögonen. Vi stod nästan omringade av fans och kamera män som försökte komma så nära mig som möjlig och få dom bästa bilderna.

Jag såg hur Melinda började vrida sig obekvämt framför mig och hur hon blinkade onaturligt många gånger på grund av alla blixtarar som hon fortfaranade inte har vant sig med.

”Kom vi går innan vi får hela flygplatsen efter oss” sa jag snabbt och Melinda nickade lite instämmande innan hon sträckte sig efter hennes väska men jag stoppade den.

 

”Jag tar den” sa jag och pussade henne på kinden innan jag flätade ihop min fria hand med hennes och började försöka tränga mig igenom den stora klungan som nu bildats.

Jag såg hur Melinda kollade lite obekvämt runt sig och jag släppte taget om hennes hand för att istället lägga den runt hennes axlar och dra henne tätt intill mig medans jag fortsatte att styra våra steg ut från flygplatsen.

”Vi är snart ute babe” viskade jag i hennes öra innan jag kysste henne snabbt på kinden vilket fick ett bedårande litet fnitter att lämna hennes läppar som fick fjärilarna i magen att ännu en gång börja flyga runt i min mage.

 

---

---

 

Så nu är det uppe och jag har studiedag imorgon så jag hoppas att få upp ett kapitel imorgon men vi får se. Har en hel del böcker att läsa till skolan men ska verkligen försöka att få upp ett.

 

Skulle verkligen hjälpa om ni alla la in en kommentar, det gör mig mer motiverad att skriva även då jag knappt har några ideer till vad som ska hända. Även fast jag har ett par stora grejer planerade till dom kommande kapitlena så går det fortfarande bättre och snabbare att skriva när jag vet vad ni tycket.

Så KOMMENTERA!!!!! <3

 

 

”Är det bara jag eller känns det inte lite konstigt att ingen har vart på oss idag. Jag vet att många av dom tog till sig av Justins intervju igår men det känns fortfarande för lugnt. Det borde inte gå så fort, det känns nästan som att något stort kommer hända” sa Stefanie bredvid mig efter att ha öppnat sitt skåp och försäkrat sig om att inget var förstört.

”Jag vet vad du menat, men jag orkar inte tänka på det nu. Just nu vill jag bara njuta av tanken på att kanske få en normal dag med mina kompisar nere på den övergivna stationen som jag inte har kunnat vara på i veckor” sa jag och vågade mig till slut till att öppna upp mitt skåp som till min lycka såg helt normalt ut.

 

---

---

 

 

Det hade gått över tre veckor nu sen Justin åkte iväg. Alltså hade över halva tiden gått tills jag skulle få träffa honom igen. Den första veckan hade gått snabbt men sen efter det hade det bara gått långsammare och långsammare. Så jag antar att dom kommande veckorna skulle gå fram i snigel fart. Speciellt nu när vi hade fem stora prov under dom veckorna också. Var av två av dom skulle vara betyg avgörande på dom kurserna som är 50 poängs program som man bara har på hösten. Så alltså ingen mer psykologi som var den roligaste ämnet enligt mig. Många olika begrepp då, men om man väll hänger med i skolan så är det inte så svårt att förstå.

"Melinda du kommer ju att tappa handen om du fortsätter att skriva i det här tempot. Det är bara våran första lektion till den här uppgiften och den behöver inte vara inne för än om två veckor. Du kan ta det lite lugnt vet du" skrattade Kasper fram och med en suck slet jag bort blicken från pappret för att kolla upp på Kasper som till min otur hade kommit in sist och den enda lediga platser som fanns var den mitt emot mig.

"Nej jag kan inte ta det lugnt. Vi har fem prov kommande och om jag vill få bra resultat på dom ser jag till att göra klart den här idag så att jag slipper ha den här att jobba med då också"

"Men vi har inte ens gått igenom all fakta än. Det ska vi ju göra nästa vecka"

"Ja men det finns en fördel med att ligga förre i varje ämnen då man kan börja små läsa på det som kommer efter"

"Och få ont i magen för att du stressar allt för mycket"

"Nej för jag behöver inte bli stressad om du kan sluta uppehålla mig så att jag kan bli klar med uppgiften någon gång idag. Så jag skulle uppskatta om du antingen höll tyst eller gick här ifrån" sa jag och Kasper suckade frustrerar innan han slog ihop böckerna och gick sin väg.

”Åh äntligen borta. Jag trodde att jag skulle dö om jag inte fick klaga på hur ont min mage gör just nu. Jag kan knappt fokusera mig på uppgiften. Det är hemskt” klagade Jennifer och jag vände min blick upp mot henne precis som resten vid bordet som nu bestod av Stefanie och Linnea.

”Mensvärk?” frågade Linnea och Jennifer nickade med en liten grimars till svar.

”Alltså det har aldrig vart så här jäkligt. Jag önskar att jag hade som vissa där det inte är ett problem. Som Melinda tillexempel, du värkar aldrig ha dom problemen” sa hon och kollade menande på mig medans en tanke helt plötsligt slog mig.

”Hej, vilken vecka är det idag?” frågade jag och kollade storögt på Jennifer som satt och drog med handen lite över magen för att försöka få bort smärtan som jag vet kunde vara olidlig.

”Vecka 41, vaddå då?” sa hon och jag reste mig snabbt upp utan att svara och packade snabbt ner alla saker i min väska innan jag hängde upp den på axel.

”Melinda vart ska du någon stan, vi slutar inte för än om tre timme” ropade Stefanie efter mig och jag vände mig snabbt mot dom.

”Eh jag vet, men jag mår lite illa så jag tror nog att jag går hem. Vi syns imorgon” ropade jag snabbt tillbaka och väntade inte på deras svar innan jag fortsatte ner för korridoren och bort till klasrummet där Mr Strout satt med en bok upptryck i ansiktet.

”Mr Strout eh jag mår illa och jag undrar om jag skulle kunna få gå hem. Jag har gjort klart mer än halva uppgiften och kan lika gärna göra resten hemma”

”Visst du kan gå. Men se till att Miss Lisman vet att du går hem också så att du inte får frånvaro på spanskan” sa han jag nickade lite till svar innan jag med snabba steg.

Jag gick bort till mitt skåp där jag slängde in dom böcker jag inte behövde innan jag smällde igen skåpet för att sen fortsätta ner för korridoren och ut mot skolgården. Väll ute hoppade jag snabbt in i min bli som stod nästan närmst utgången förutom lärarnas bilar vilket inte var något konstigt då lärarna kom en timme tidigare än oss varje dag.

Jag satt fart mot närmaste apotek som låg bara en kvart härifrån och slängde väskan på passagerarsättet innan jag fäste blicken på vägen framför mig. Jag såg hur bilar åkte för bi och hur barn lekte på ett dagis på sidan av väggen men la inte så stor vikt på det. Allt jag kunde tänka på var det som just nu hemsökte mina tankar.

Jag var sen, eller rättare sagt min period var sen. Jag skulle ha haft min period för ungefär två och en halv vecka sen men har vart allt för stressad för att den tanken ens skulle ha kunnat slå mig innan. Jag ville inte ens tänka på vad som skulle hända om mina teorier stämde. Vad skulle jag göra då? Vad skulle Justin säga? Skulle han lämna mig?

 

Jag slog bort tanken, det kanske var bra att få det bekräftat innan jag drog en massa slutsatser och började hetsa upp mig för något som kanske inte ens stämde. Men just nu kunde jag inte komma på någon annan bra logisk anledning till att min period skulle vara så försenad.

Jag parkerade bilen så nära själva apoteket jag kunde innan jag med snabba steg gick upp till dörren men tvärstannade innan jag öppnade upp den.

Var det verkligen det smartaste av mig att gå in på apoteket och köpa graviditetstest när jag var tillsammans med Justin. Förstå vilka skriverier det skulle bli om det kom ut att Justin Biebers flickvän gick runt och köpte graviditetstest. Grejen var bara att jag inte kunde fråga någon annan heller. Mamma skulle döda mig jag frågade henne och om jag frågade någon av tjejerna skulle dom bara vilja veta vad testet visade och sen vilja berätta det för dom andra.

Med en hög suck drog jag upp luvan på min jacka och drog ner den så långt ner över mitt ansikte som möjligt. Håret försökte jag gömma så gott jag kunde och gick med blicken fäst i golvet medans jag gick.

Jag kom fram till rätt hylla och greppade tag om tre stycken. Man kunde väll inte vara för noga, tänkte jag innan jag lite osäkert gick bort till kassan där till min lycka stog en äldre dam som förmodligen inte skulle vara lika kvick att se att det var jag, om hon nu ens skulle bry sig om mig. Jag räckte henne mina pengar och hon räknade dom lite snabbt innan hon med en liten nickning la ner pengarna i kassaaparaten. Hon la ner testen i en påse innan hon räckte dom till mig och jag gav henne ett litet snabbt leende innan jag vände om och nästan sprang ut till min bil.

 

---

---

 

 

kort blev det men det är för att klockan snart är ett och det här är bara part 1 och förhoppningsvis kommer part 2 upp imorgon när jag kommer hem från skolan.

Men kommentera för mer imorgon och vad ni tror!!! Vad kommer hon få för svar på testet???

 

 

”Kan en av dom personerna möjligtvis vara Melinda?” frågade Ellen en aning avaktande och jag nickade lite svagt till svar innan jag fortsatte.

”Ja hon betyder jätte mycket för men jag tror inte att mina fans märker det. Eller så väljer dom att inte se det för att dom inte vill få in i deras hjärnor att jag faktiskt är lycklig med en annan tjej som inte är dom. Men då vill jag bara säga er en sak som jag hoppas att ni tar åt er. Jag kommer inte att lämna Melinda för att ni tycker att jag passar bättre med er. För det första så älskar jag Melinda jätte mycket och för det andra så tror jag faktiskt inte att jag skulle kunna dejta ett fan. Jag är ledsen om jag stampar på era drömmar nu men det är så jag känner varje gång jag ser era kommentarer om att Melinda är äcklig, en hora och att hon inte är värd mig. Om det är någon som inte är värd nån så är det jag” 

 

---

---

 

 

”Vad menar du med det?” frågade Ellen och lutade sig en aning bak i fåtöljen.

”Precis som det låter. Jag menar bara att om det är någon som inte förtjänar någon i vårt förhållande är det jag. Melinda är fantastisk och hon kan få mig att må bättre genom att bara se på mig. Hon tar så mycket hat för mig och det känns som att jag inte gör något för henne. Jag menar, hon kan inte ens gå runt i sin skola utan att behöva vara rädd för att gå runt hörnet då det kanske står någon som kommer att kasta ägg på henne där. Eller skrika saker efter henen när hon går i korridorerna. Dom fyller hennes skåp med grädde eller vad tusan det var. Dom skriver på olika hemsidor att dom hatar henne, dom startar klubbar där dom kommer på olika sätt att splittra mig och Melinda. När jag var och hälsade på henne här nu i veckan kom vi inte på en sida som hade startat en klubb som hette Hata och splittra Jelinda och det sårar mig. För om det är så här mina fans ska behandla dom jag älskar, som vet jag inte om jag vill göra något för dom. Varför ska jag gå runt och göra allt för att få se leenden på deras ansikten när dom inte ens kan vara tillräckligt glada för mig för att inte skada dom runt omkring mig. Melinda säger att hon kommer stå vid min sida oavsett vad, men jag börjar bli rädd att hon inte kommer att orka med allt skit så mycket längre till. Jag menar hur mycket skit kan en person ta innan dom inte orkar mer”

"Har det någonsin varit så här illa med någon av dina tjejer innan?"

"Nej" sa jag med en lätt huvud skakning innan jag fortsatte "Visst dom andra fick hotbrev och sånt men det får Melinda också. Plus allt det jag räknade upp innan. Mina fans säger att jag har växt upp för fort, men kanske är det så att det är mina fans som inte har vart mogna nog att växa med mig”

"Jag måste nog hålla med dig om det. Jag menar om dina fans hade vart mer mogna och kanske lite smartare hade dom inte gjort det här"

"Det är de jag menar. Jag tror inte riktigt att dom förstår hur mycket det faktiskt skadar Melinda, men även mig. Jag hatar att se henne få allt det här hatat och igår efter min konsert låg jag faktiskt och övervägde om det bästa för Melinda skulle vara att göra slut med henne. Så att hon slapp allt det här. Men det är ju det mina fans vill, dom vill att jag ska bli singel och gå runt och flörta med mina fans som jag gjorde lite mer när jag var yngre. Innan jag började dejta Selena. Det dom inte förstår är att om det kom till den punkt att Melinda gör slut med mig för att hon inte klarar av allt så kommer jag inte bli den där roliga Justin som dom säger. Jag kommer bli deprimerad och jag vet inte riktigt om jag skulle vilja göra mina fans glada då genom att ha en konsert för dom. Men grejen är att jag inte bara kan strunta i mina beliebers heller för det finns dom som stödjer min relation med Melinda och om jag får säga en sak så är det nog dom som är min riktiga beliebers. Det spelar ingen roll om du vet vart jag är någonstans hela tiden eller vet exakt vart jag är född. Det spelar ingen roll så länge ni står vid min sida. Stödjer mig" sa jag med en liten suck och lät mig själv kolla ut över publiken som nu satt knäpptysta och bara kollade på mig.

"Vad tycker du om det här. Varför tar vi inte upp typ tre stycken av dina fans och så ber vi dom säga vad dom tycker om allt det här" sa Ellen och jag nickade lite till svar.

Hon kollade igenom sin Ipad en snabbis innan hon ropade upp tre namn och skick fyllde snabbt lokalen. Dom kramade snabbt om sina kompisar och varandra innan dom skuttade med stor leenden kom ner till scenen. Jag kramade lite svagt om dom innan jag slog mig ner i fåtöljen.

"Eh kan vi få in en soffa, tre stollar eller något som tjejerna kan sitta på?" frågade Ellen och ena arbetaren nickade lite innan han sprang backstage för att sen komma tillbaka med tre stolar i handen. Han räckte dom till tjejerna som glatt tog emot dom och satte sig ner.

 

(Justin vanligt, Ellen tjockt, Fans kursivt)

"Så tjejer hur mår ni?" frågade Ellen och räckte ena tjejen en mick som dom kunde skicka emellan varandra.

"Det är bra" sa den ena och dom mera nickade instämmande.

"Okej vi gör så här. Innan vi börjar så vill jag ställa några frågor som jag vill att alla ska svara på. Om ni håller med mitt påstående eller det jag säger stämmer in på er räcker ni upp handen" sa hon och alla nickade lite instämmande.

"Okej första då, vi börjar lite enkelt och jag vill att ni alla är helt ärliga med era svar. Så hur många av er här inne ser er som en belieber?" frågade hon och nästan alla räckte upp handen.

"Okej nästan alla. Men hur många av er har drömt om att bli tillsammans med Justin eller åtminstone kyssa honom en gång?"

"Okej typ alla. Hur många av er önskar att ni var Melinda?"

"Okej det är typ alla beliebers. Men nu till den frågan som jag ville komma till. Hur många här inne hatar paret Jelinda och vill splittra dom?" frågade Ellen och jag blev förvånad att så många räckte upp handen. Grejen var väll att det säkert fanns fler här inne fast som inte vågade erkänna det.

"Okej. Men hur många ut av er har gjort något med det? Typ skickat ett brev till Melinda eller Justin att han borde dumpa henne, skriver det på hennes eller Justin instagram och twitter?" frågade hon och det var några stycken som räckte upp handen, där av två av dom tjejerna som satt bredvid mig.

"Okej två av er räckte upp handen. Varför?" frågade Ellen och vände sig nu till dom två tjejerna som satt bredvid mig.

"Eh alltså jag vet inte. Jag tycker bara att Justin är en sån fantastisk person och förtjänar något bättre än Melinda"

"Inte för att vara taskig eller något, men är du så mycket bättre än Melinda då. Vad är det med dig som gör dig så mycket bättre än Melinda. Jag menar du känner inte ens henne och vad jag vet är det inte hon som går runt och skriver en massa saker om personer hela tiden"

"Jag vet men jag vill bara att Justin ska var lycklig, jag ville aldrig skada någon"

"Hur skulle det här inte kunna skada någon och lycklig blir jag av att se hur mina fans hatar och ser ner på dom jag älskar eller?"

"Nej, men"

"Men vaddå. Du såg hur alla andra började hat min flickvän så du bestämde dig för att följa med i mängden. Tänkte ni ens hur mycket det här sårade henne, hur mycket skit hon får bara för att jag föll för henne. Det är inte hennes fel att jag föll för henne. Det hade lika gärna kunnat vara vem som helst och vad hade du tyckt om halva befolkningen på denna jord typ började hata dig?"

"Inte så bra"

"Så varför gör du det?"

"Jag vet inte okej. Är det så konstigt att jag inte gillar den enda personen som står i väggen för min chans att bli ihop med dig"

"Nej det är det inte och jag ber er inte att gilla henne. Allt jag ber er om är att ni respekterar eller älskar mig tillräckligt för att inte hata på henne. Hon är i mitt liv nu, hon är min flickvän och det är inget ni kan göra åt det"

 

"Hon är i mitt liv nu, hon är min flickvän och det är inget ni kan göra åt det" dom orden flög runt i mitt huvud hela tiden och jag kunde inte luta le när jag tänkte på det. Visst folk hade velat prata med Justin om mig förut men han hade bara undvikit frågan med att säga något helt annat. Så det här var första gången han pratade helt öppet om sin relation med mig.

Jag hade fått tårar i ögonen men på något sätt lyckats hålla mig från att fälla domd, jag ville höra vad mer han hade att säga, jag ville se deras blickar när Justin sa att han älskade mig.

Min mobil vibrerade bredvid mig och jag drog snabbt åt mig den för att se att det var Justin som ringde. Med ett stort leende lätt jag fingrarna glida över skärmen för att godkänna samtalet.

”Hej Justin” sa jag glatt och mitt leende blev om möjligt större när Justins röst fyllde luren.

”Hej babe, hur är det?”

”Det är bra. Jag såg din intervju för bara någon minut sen” sa jag och Justin skrattade en aning.

”Jaså det gjorde det du. Vad tyckte du då?”

”Jo jag måste ju säga att jag tycker att det är ganska roligt när du blev sur och bara störtadeav scenen” sa jag och Justin mumlade lite för sig själv.

”Jag skämtar Justin. Tack förresten”

”För vaddå?”

”För att du stod upp för mig. För hela intervjun”

”Självklart babe. Jag vet hur dåligt du har mått och hur mycket hat du har fått ta på grund av mig så jag vill gör något för dig som förhoppningsvis kommer minska hatet mot dig. Det är det minsta jag kan göra. Jag hoppas ju självklart att hatet ska försvinna helt men jag tror nog det är en omöjlig sak att hoppas på”

”Jag vet älskling, jag förväntar mig inte heller att allt ska försvinna. Det som betyder något för mig är att jag vet att jag har dig vid min sida och att du alltid står vid min sida”

”Självklart, jag kommer alltid stå vid din sida. Jag är din always ans forever” sa han och ett litet osäkert skratt lämnade mina läppar och jag var glad att Justin inte var här just nu så att han kunde se rodnaden som spreds på mina kinder.

”Låt mig gissa, du rodnar just nu” sa Justin med ett stort belåtet leende av vad jag kunde höra.

”Nej” sa jag och kunde nästan se hur Justin himlade med ögonen åt mig.

”Okej kanske, ja”

”Haha jag visste det. Jag känner dig allt för väll babe”

”Tydligen” sa jag och han skrattade.

”Men du jag måste lägga på nu, måste vidare till nästa kändis grej”

”Åh okej, men ring mig imorgon när du kan. Har studiedag imorgon så kommer bara vara hemma och slappa med en massa filmer och glass” sa jag och Justin skrattade.

”Haha, synd att jag inte är där och kan ha krig med glassen”

”Det kanske är för det bästa att du inte är här”

”Kanske det. Men jag älskar dig”

”Jag älskar dig också” sa jag och vi sa snabbt hejdå innan samtalet avslutades.

 

*

 

Jag gick tillsammans med Stefanie bort mot våra skåp och kollade mig hela tiden runt för att vara säker på att det inte var någon som kom springandes med ett ägg i handen eller något.

Hela dagen hade gått utan att någon lämnat en taskig kommentar och alla lappar som satt i skolan var nu bort tagna.  Dom elaka kommentarerna och bilderna på twitter hade sjunkit till ungefär hälften, vissa som för hade skrivit en massa saker till mig bad nu om förlåtelse. Det var konstig.

Allt hade förändrats på grund av Justins intervju igår på Ellen och även om jag visste att det inte var mig dom bad om förlåtelse till så tröstade det en aning. Jag visste ju att dom bara gjorde det för att dom ville att Justin skulle älska dom igen, men det kändes som sagt fortfarande bra.

Vi kom fram till våra skåp och jag kände mig lite osäker när det kom till att öppna mitt skåp precis som igår. För efter gräddolyckan i tisdags var jag alltid rädd att det skulle hända igen. Att mina läxor än en gång skulle bli förstörda tillsammans med dom böcker som låg överst. Jag hade blivit tvungen att slänga dom då dom börjat lukta gammal mjölk.

”Är det bara jag eller känns det inte lite konstigt att ingen har vart på oss idag. Jag vet att många av dom tog till sig av Justins intervju igår men det känns fortfarande för lugnt. Det borde inte gå så fort, det känns nästan som att något stort kommer hända” sa Stefanie bredvid mig efter att ha öppnat sitt skåp och försäkrat sig om att inget var förstört.

”Jag vet vad du menat, men jag orkar inte tänka på det nu. Just nu vill jag bara njuta av tanken på att kanske få en normal dag med mina kompisar nere på den övergivna stationen som jag inte har kunnat vara på i veckor” sa jag och vågade mig till slut till att öppna upp mitt skåp som till min lycka såg helt normalt ut.

 

 

---

---

 

Bildlöst jag vet men det fick bli det nu då jag inte hinner till min träning annars. Hoppas ni gillar det och att det inte är allt för mycket fel.

 

Kommentera för mer imorgon!!

Hinner tyvärr inte lägga upp kapitel 36 nu då det blir längre än jag hade tänkt mig så det kommer istället någon gång imorgon.

Tänkte också passa på att säga att röstningen är slut nu och det blev Memories Can Come And Go som vann!!
Jag är jätte tacksam för alla dom som röstade, det betyder jätte mycket för mig. Och för er som röstade på In Every Girl There Is A Boy så kommer den ju som sagt att komma efter Memories Can Come And Go och jag hoppas att ni stannar kvar även om det inte blev den novellen ni röstade på.

I alla fall fortsätt att kommentera på kapitel 35 under och kapitel 36 kommer upp någon gång imorgon. PÖSS!!!!

 

”Melinda du är en kvart försenad, vad är din ursäkt för detta. Det är inte likt dig” brast Mr Strout ut när jag kom in i klassrummet och jag suckade högt.  Jag verkligen inte på humör för en utskällning från en lärare  med chans till romans är störst med deras katt.

”Jag har ingen ursäkt, jag sa hejdå till min pojkvän bara”

”Och du tyckte att det var viktigare än att vara med på lektionen.

”Ja det gjorde jag. Jag sitter ju ändå bara och ritar på lektionerna just nu då jag redan är klar med uppgiften och har lämnat in den till dig.

”Visst då får gå den här gången. Men en gång till Melinda och då frånvaro, förstått”

”Förstått” sa jag och sköt iväg ett på klistrat leende åt hans håll innan jag gick bak till min plats bredvid David som till min lycka inte var särskilt pratglad av dig. För just nu kände jag inte för att prata, jag var trött och ville inget hellre än att sova just nu

 

---

---

 

 

Jag hörde hur folk mumlade uppmuntrande saker om konserten efter mig medan jag gick igenom korridorerna bort mot mitt omklädningsrummet för att få ta en snabb dusch innan vi skulle gå ut för att äta något på någon av dom närliggande restaurangerna.

När jag kom inte i omklädningsrummet satt Scooter tillsammans med Kenny och pratade om något som visades på datorskärmen som stod framför dom.

”Hej” hälsade jag lite snabbt och skulle precis gå in i badrummet när jag blev stoppad av Scooter som ropade på mig.

”Justin kan du komma en liten stund bara?” frågande han och jag suckade. Allt jag ville just nu var att ta en varm dusch som förhoppningsvis skulle få mina tankar att sluta flyga runt eller i fall få ordning på dom och låta min kropp slappna av.

”Sitt” sa Kenny och nickade i en gest mot soffan som stod mitt emot deras.

”Vad är det?” frågade jag lite irriterat och dom kollade chockat på mig.

”Ta det lugnt Justin. Vi vill bara prata med dig om dagens konsert. Du verkade lite borta. Som att du var här men din hjärna var någon helt annan stans. Du sjöng på fel text vid ett tillfälle och du gjorde fel danssteg. Jag vet inte om dina fans märkte det men vi här bak gjorde det i alla fall. Vad är det som pågår?”

”Inget, jag är bara väldigt trött.  Det var en jobbig flygtur”

”Justin jag har sett dig spy på scen men ändå fortsatt konserten.  Du har velat ha en konsert när du nästan var alldeles för sjuk för att komma upp ur sängen och knappt kunnat prata. Så jag köper det inte, det är något annat. Vad är det som stör dig?”

”Inget Scooter, jag har en dålig dag bara. Det kan hände vem som helst. Även dom bästa”

”Jag vet. Men jag kan se på dig att det är något som stör dig. Har det hänt något med Melinda?” chansade Scooter och jag suckade. Jag visste att dom inte skulle släppa ämnet och det skulle väll inte vara så farligt att berätta för dom. Dom kanske till och med kunde hjälpa mig.

”Justin du kan berätta allt för oss” la Kenny till och kollade mig djupt i ögonen.

”Jag vet. Det är bara det att det är typ tusen olika tankar som snurrar runt i mitt huvud just nu och jag vet inte riktigt vart jag ska börja berätta någonstans.

”Varför börjar du inte med att berätta för oss vad det är som tynger dig och vilka personer som det handlar om också” sa Scooter och kollade uppmanande på mig och med en suck började prata.

”Det är Melinda. Jag är orolig att hon inte kommer att klara av allt hat som hon får från mina fans. Det är värre än det någonsin var med Selena. Dom går runt i hennes skola och sätter upp lappar där det står att hon är en hora, slampa, äcklig och att hon bara utnyttjar mig. Dom går runt och kastar ägg på henne och nu senast när jag pratade med henne i telefon precis innan jag gick upp på scen berättade hon att dom fyllt hennes skåp med grädde eller något liknande” sa jag med blicken fäst i golvet men när jag kollade upp mötes jag av deras chockade blickar som nästan brände hål i min hud.

”Vänta, när hände det här? Varför har du inte berättat det här för oss tidigare. Vi hade kunnat hjälpa dig”

”Jag tror faktiskt inte det finns något ni kan göra åt det. Jag försökte när jag var där men det verkar inte ha gett någon effekt. Dom håller fortfarande på och det är inte ens allt”

”Finns det mer?”

”Mycket mer” sa jag och räckte dom min mobil som var inne på den där hata och splittra Jelinda sidan. Vi satt under tystnad ett tag medan dom läste igenom sidan innan bådas blickar chockat for upp mot min.

”Är du seriös Justin. Det här är inget av dina små skämt?”

”Nej Scooter det här är inget skämt. Varför skulle jag ens skämta om det här, det är ju inte ens roligt”

”Jag vet, men man vet aldrig med dig Justin. Har Melinda sett det här?”

”Ja det var hon som hittade sidan och enligt henne finns det fler. Tusen tals mer såna här sidor” sa jag nedstämt och Scooter suckade frustrerat innan han drog en hand igenom håret. Han gav Kenny en frågande blick som jag inte förstod men det verkade som att Kenny hade gjort det då han nickade instämande.

”Hallå jag sitter också i rummet” sa jag irriterat när dom börjat ha sin egna lilla konversation om något jag inte kunde höra då dom viskade.

”Sorry. Vi har bara pratat en del om att ha en intervju där du pratar om Melinda och din relation med henne. Och vi tror att det kan vara ett bra tillfälle att göra det nu när hon får så mycket hat som hon får. För då kan du berätta hur mycket det faktiskt påverkar henne och att det faktiskt påverkar dig också. Säga vad du har på hjärnan och säga vad du faktiskt tycker om allt det här. Är du besviken på dom säg det, är du sur säg det också och om du är ledsen säg det” sa Scooter och jag nickade lite instämmande med huvudet.

”Så när ska jag göra det här?”

”Vi tänkte ta det nästa vecka men vi tror att det är bättre om du kör det redan imorgon på Ellen. Om du tycker det är okej alltså”

”Vi gör det imorgon. Ju snabbare jag får det här sagt desto bättre”

”Bra. Du kan gå och duscha nu om du vill. Vi ringer och pratar med Ellen och säger att du kommer vilja prata om annat än din turné så att hon är förbered på det” sa Kenny och jag gav dom båda ett litet leende innan jag gick bort till badrummet för att ta en efterlängtad dusch.

 

*

 

Jag satt nu bakom scen och väntade på att Ellen skulle presentera mig så att jag kunde komma ut och få det jag ville säga sagt. Jag hade försökt planera något att säga men varje gång jag tänkte på det blev jag bara irriterad och kom tillbaka till ruta ett. Så jag antar att jag bara får säga det som kommer upp och hoppas att jag inte låter dum i huvudet.

Jag hade sagt åt Melinda att kolla på Ellen då jag sa att jag hade något viktigt att säga och att jag ville att hon skulle höra det direkt från mig.

Jag fingrade lite otåligt på kanten av min tröja och jag kollade upp på Scooter som kollade lugnande mot mig. Jag gav honom ett leende och skulle precis ta upp mobilen för att skicka iväg ett meddelande till Melinda när jag hörde hur mitt namn ropades upp och följdes av ett massa skrik från mina fans som satt i publiken. Jag suckade lite och slog handflatorna mot låren lite innan jag ställde mig för att sen börja gå igenom dom stora skjutdörrarna som man alltid kom in igenom när man var på Ellen

 

 

Jag log lite svagt när jag kollade ut över mina fans med det försvann nästan helt när jag kom på vad skälen till att jag var här va. Men jag kunde inte låta bli att le när min blick gled över till Ellen som stod och dansade borta vid sin fåtölj som hon alltid satt i. Jag små skuttade bort mot henne och kramade om henne ordentligt innan jag föll ner i fåtöljen som stod bakom mig.

Fansen fortsatte att skrika en långt tag efter att vi satt oss och Ellen gjorde en gest åt dom att tystna så att vi skulle kunna börja själva intervjun.

”Så, Justin nu när du kan höra mig vill jag hälsa dig glatt välkommen hit igen. Hur många gånger har du vart här nu ens?”

”Jag vet faktiskt inte. Jag gillar att vara här med dig så det är en del gånger nu tror jag”

”Ja vem gillar inte att vara med mig” sa Ellen och publiken skrattade högt, nästan överdrivet som mina fans ibland kan göra för att få min uppmärksamhet.

”Jag måste bara säga en sak. Varje gång du är här går ju typ halva intervjun åt att dina fans ska skrika saker när du eller jag har sagt något som dom gillar”

 

 

”Jag vet. Mina fans verkar ha lite svårt att hålla tyst när jag är runt dom” sa jag och ännu mer skratt hördes

”Haha tydligen. Men ska vi komma till det som du egentligen är till här för att prata om. För Kenny ringde mig igår och sa att du vill prata om något lite alvarligare och viktigare än din turné. Vilket gjorde mig rätt intresserad då jag vet hur mycket din musik och karriär betyder för dig”

”Ja min karriär betyder mycket för mig men jag har personer i mitt liv som betyder mer. Som jag skulle ge upp min karriär för om det var vad som krävdes för att vara med”

”Kan en av dom personerna möjligtvis vara Melinda?” frågade Ellen en aning avaktande och jag nickade lite svagt till svar innan jag fortsatte.

”Ja hon betyder jätte mycket för men jag tror inte att mina fans märker det. Eller så väljer dom att inte se det för att dom inte vill få in i deras hjärnor att jag faktiskt är lycklig med en annan tjej som inte är dom. Men då vill jag bara säga er en sak som jag hoppas att ni tar åt er. Jag kommer inte att lämna Melinda för att ni tycker att jag passar bättre med er. För det första så älskar jag Melinda jätte mycket och för det andra så tror jag faktiskt inte att jag skulle kunna dejta ett fan. Jag är ledsen om jag stampar på era drömmar nu men det är så jag känner varje gång jag ser era kommentarer om att Melinda är äcklig, en hora och att hon inte är värd mig. Om det är någon som inte är värd nån så är det jag” 

 

---

---

 

 

Så nu är det uppe och jag har nästa planerat och påbörjat så jag hoppas att få upp det senare ikväll annars kommer det upp imorgon. Inte heller igenom läst men jag hoppas att ni står ut om det är något liter fel, men förhoppninsvis är det inget.

 

Så kommentera mycket om ni vill ha mer ikväll!!!

 

 

 

En del av hennes senast kapitel men om ni vill fortsätta läsa hennes novell kan ni gå in påhttp://reachabledreams.blogg.se/ dä hon nu lagt 64 kapitel.

 

Sitter och skriver på kapitel 35 just nu men tror inte att jag hinner få upp det idag. Men imorgon har vi omprovsdag och eftersom jag inte har något att ta igen har jag en ledig dag vilket betyder en massa skrivande. Så ska försöka att få upp två kapitel imorgon.
Vill bara säga nu också att jag är jätte glad att så många har kommenterat på vilken novell ni vill läsa det betyder jätte mycket och om ni inte redan gjort det så snälla gör det. Skulle betyda jätte mycket att veta vad ni tycker.
I alla fall så kommer minst ett kapitel imorgon och är lite inne på att göra ett kapitel med Justins perspektiv. Vad tycker ni?!?

 

---

---

 

 

Hej tänkte bara säga att jag sitter och skriver nu men fram tills dess tycker jag verkligen att ni ska skicka in på 

http://storysaboutjb.blogg.se/ som är en ny novell sdär hon skriver en novell som heter Time for revenge och som startade nu i december och hon lägger förmodligen upp kapitel 2 den här veckan. Jag har inte hunnit läsa hennes kapitel 1 än men jag har läst själva handlingen och sett hennes trailer och jag tycker den verkar riktigt bra. Så om ni har lite tid över kolla gärna in ditt och släng in en kommentar om vad ni tycker. 

 

Handlingarna och prologerna till dom kommande två skulle ha kommit upp idag men jag fastnade lite med mina kompisar efter skolan och när jag kom hem så fastnade framför Pretty little liars med min syster.
Sitter och skriver nu men kan inte lova er att det kommer upp snart, men det jag kan lova er är att dom senast kommer upp imorgon förhoppningsvis innan min träning annars någon gång under kvällen.

 

I alla fall, hoppas att ni hade en bra fredag och håll tummarna nu att fantasin kommer flygandes till mig nu så kanske handlingarna och prologerna kommer upp inom någon timme!!!

Har ungefär 500 ord skrivna på datorn och tre hand skriva sidor som jag just nu sitter och håller på att skriva över till min dator. Kommer nog förmodligen lägga till lite test i slutet för att få det bra och om jag inte somnar nu framför datorn kommer kapitel 34 upp idag. kommer förmodligen bli ett litet längre kapitel men hoppas att det uppskattas. Kapitlet skulle egentligen ha kommit upp tidigare idag men jag fastnade med att skriva prologerna till dom två noveller jag står mellan att skriva efter den här. Så jag tänkte att om ni vill så kan jag lägga upp båda handlingarna och prologerna i veckan så att ni kan rösta vilken ni vill läsa näst så kan jag skriva på den när jag inte har någon fantasi till den här. Självklart så är det långt kvar på This was never planed och det kommer hända så mycket mer snart med mycket drama och skit, så oroa er inte för det. Men min tanke var att när jag väll är klar med den här sen kommer jag då att ha en del kapitel klara som jag då kan lägga upp medan jag jobbar på kapitälerna som kommer efteråt.
Vad sägs, vill ni va med och rösta om nästa novell eller ska jag välja själv som dom andra gångerna?!?!?

 

”Jag gav dig bara ett alternativ babe, jag tvingar dig inte till något”

”Jag vet men du gör det svårt för mig att koncentrera mig på mina läxar med allt ditt smekande och kyssande”

”Haha ta det lugnt”

”Jaja, gå in och ta din dusch nu så att jag kan göra klart min läxa. Du kan gärna ta god tid på dig i duschen också”

”Så att du kan joina mig sen efter eller”

”Nej så att jag hinner göra klart min läxa innan du blir klar och kommer med allt ditt kladdande” sa jag och kastade ännu en kudde åt hans håll som han denna gång lätt fångade i luften och kastade tillbaka till mig i sängen.

”Jag älskar dig också babe” skrattade han fram innan han stängde dörren efter sig till badrummet och lämnade mig äntligen själv med mina läxor.

 

---

---

 

 

 

 

Melindas mamma hade inte blivit särskilt glad när hon kom hem och såg mig med Melinda ätandes i vardagsrummet. Men det hade jag inte förväntat mig heller efter vårat första möte var som det var. Hon hade bett om att få prata med Melinda i enrum medans jag precis som förra gången hade fått sitta ensam kvar i vardagsrummet och väntat på att Melinda skulle komma tillbaka.

Det värsta den här gången var att dom stod i rummet precis bredvid och Melindas mamma pratade inte särskilt tyst så jag hörde vart ända litet ord av vad hon sa när hon än en gång förklarade sitt hat för mig.

Jag fattade inte ens vad hon hade emot mig. Visst så kan man inte gilla alla men hon har inte ens gett mig en chans. Hon har inte ens sagt en enda mening till mig som ens är i närheten av vänlig eller ens hyffsat snäll. Det ända hon typ har sagt till mig är hur mycket jag inte passar in här, att jag borde åka hem. Jag tror nog det täcker allt hon har sagt till mig. Eller vänta, någon gång skrek hon också rakt i mitt ansikte att jag inte var bra nog för henne dotter. Att Melinda förtjänade bättre.

Jag fattar inte hur Melinda kan stå ut med den kvinnan. Visst så är ju hennes mamma men jag har inte hört henne gå mer än fem minuter innan hon börjar klaga på någon eller över något. Det är typ det ända hon gör, plus att tjata på sin dotter om att hon väljer helt fel kille som pojkvän. Som att den där Kasper kille skulle vara så mycket bättre än mig. Det var ju faktiskt han som slog mig om jag inte är helt ute och cyklar.

”Justin skulle du med eller, vi måste gå nu om vi ska hinna i tid” ropade Melinda stressat från hallen och jag skrattade lite roat åt henne vilket bara fick henne ännu mer frustrerad.

”Ta det lugnt babe, du börjar inte skolan för än om en halvtimme och det tar max en kvart att gå till skolan härifrån. Vilket gör att du till och med kommer ha en kvart till godo”

”Jag vet man jag vill gärna hinna hämta mina böcker och komma till klassrummet utan att behöva stressa” sa hon och kollade strängt på mig medans jag knöt på mig skorna.

”Vi hinner” sa jag och pussade henne snabbt på kinden innan jag med Melindas väska över axeln gick ner till grinden där jag väntade på Melinda som låste dörren.

”Du vet, jag kan faktiskt ta min egen väska” sa hen med ett litet skratt och försökte ta tillbaka väskan men jag dansade enkelt undan.

”Jag vet att du kan det. Men det är stor skillnad att bli tvingad att bära någons väska och erbjuda sig att bära ens väska. Eller tar den utan att fråga som nu då. Men sluta tjafsa med mig nu och gå. Var det inte du som inte ville behöva stressa för att komma i tid till klassrummet”

”Åh varför ska du alltid vara jobbig för?”

”För att du alltid är så rolig att retas med” sa jag och Melinda suckade irriterat.

”Åh du är så jobbig” brast hon ut och började gå bort mot skolan.

”Jag vet att du älskar mig” ropade jag efter henne och började gå efter henne.

”Ja, tyvärr så gör jag ju det”

"Vad menar du med det?" frågade jag chockat när jag hunnit ifatt henne och hon vände sig mot mig.
"Precis vad jag sa. För ibland så önskar jag att du antingen inte var känd eller att jag fallit för någon normal person så jag slapp allt hat. Sen så vet jag inte om jag klarar en månad till utan träffa dig" sa hon och jag kände hur hela jag sjönk ihop. Glädjen jag känt för bara någon sekund sen var som bortblåst och det kändes som att marken jag stod på försvann under mig och jag slutade aldrig falla. 
Jag drogs tillbaka till verkligheten igen när Melinda skrattade roat framför mig.

”Vad är det som är roligt?” frågade jag irriterat och Melinda skrattade ytligare.

”Du oroar dig för mycket” hon ställde sig upp på tå för att snabbt kyssa mig innan hon la armarna runt min midja och drog mig tätt intill sig.

”Tror du verkligen att jag skulle ha gått igenom allt det här med dig om jag ändå helt plötsligt skulle dumpa dig. Att jag skulle stå ut med allt hat från mina föräldrar och dina beliebers för att sen bara gå vidare till någon annan vanlig kille som absolut inte skulle helt plötsligt hoppa av från sitt liv för att komma och hälsa på mig. Jag älskar dig Justin och tro inget annat. Det kommer ta mycket mer än lite hat och distans för mig att vilja göra slut med mig, så du kommer nog få stå ut med mig ett tag till” sa hon med ett litet leende lekandes på hennes läppar och jag kände hur jag slappnade av i hennes omfamning för att sen pressa mina läppar hårt mot hennes. Jag la mina händer på vardera sida av hennes ansikte och drog henne närmre mig ytligare innan jag lite andfådd drog mig undan innan jag lutade min panna mot henne.

”Gör aldrig om det där” andades jag fram och Melinda drog lätt med fingrarna över min ena kind.

”Justin jag är din och bara din. Du behöver inte oroa dig för att jag ska falla för någon här. Dom flesta killarna här fester hela tiden och ligger runt med fler personer än dom kan hålla reda på”

”Bra att veta, för jag kommer att slå ner nästa kille som försöker lägga in en stött på dig”

”Om vi säger så här så är det nog större chans att tjejer slänger sig över dig än killar över mig”

”Kanske, men vad kan jag säga. Jag är oemotståndlig” sa jag nu med ett leende och Melinda suckade.

”Och där kommer självsäkra Justin tillbaka”

”Bara när det kommer”

”Bara när det kommer till tjejer” avslutade Melinda och jag skrattade.

”Precis” sa jag och lutade mig ner för att kyssa henne ännu en gång innan jag flätade ihop mina fingrar med henens och fortsatte bort mot skolan som var full av elever när vi kom fram.

 

 

 

Justins beliebers hade vart lite lugnare idag när Justin dök upp till skolan men hade ändå lite svårt att koncentrera sig på lektionerna med honom i samma klassrum. Men jag klandrar dom inte. Deras största idol sitter ju i samma rum som dom. Jag hade förmodligen också gjort det om det faktum att han inte var min pojkvän fanns. För till eran information så var jag också ett stort fan av Justin innan Selena blev ihop med honom. Missförstå mig inte jag älskar fortfarande hans musik men jag tyckte bara att det kändes lite konstigt att skrika och gråta efter min bästa kompis pojkvän.

”Här är din och Justins pasta sallader” sa Stefanie och räckte fram en påse med två stycken pasta sallader och två drycker som var köpta nere på affären som låg bara två minuter ifrån skolan. Vilket var tur för oss då våran skola ofta hade mat som man knappt kunde kolla på utan att vilja spy och den smackar till och med ännu värre. Så nu satt vi istället på gräset tillsammans med några av mina kompisar och väntade på att Stefanie och Kasper skulle komma tillbaka med maten.

”Tack Stef” sa jag och sköt iväg ett litet leende mot henne innan jag började äta av min salad.

Vi hade ätit av våran mat under tystnad ett tag innan Stefanie med en vanlig kommentar skulle bryta tystnaden.

”Föresten Melinda du berättade ju aldrig för oss om vad du tyckte om Justins As long as you love me video” sa Stefanie och jag skickade henne en irriterad blick. Hon visste vad jag tyckte om videon men vill självklart att resten skulle veta om att se Justin kyssa en annan tjej gjorde mig högt över öronen avundsjuk. Jag visste att det inte betydde något och att det bara för arbetes skull men jag undvek den i alla fall så bra jag kunde.

”Den var jätte bra men jag undviker den gärna” erkände jag innan jag kollade ner i min mat igen.

”Vad då avundsjuk babe, det är ju inte henne jag låg med i går” viskade Justin i mitt öra så att jag bara skulle höra honom och jag stelande genast till någon sekund innan jag smällde till honom hårt över bröstet vilket fick Justin att stöna lite av smärta.

”Vad var det där bra för?” frågade han chockat och drog lätt med handen över bröstet där jag slagit honom.

”Du vet varför Justin” sa jag och han skrattade lite roat åt mig innan han drog upp mig i sin famn så att jag nu satt och gränslande över hans lår med ansiktet bara någon centimeter från Justins.

Jag såg hur Justins blick gled bort mot vad jag antog var Kasper innan han bestämt pressade sina läppar mot mina. Jag visste att det kanske var fel av mig att besvara kyssen då jag visste hur Kasper kände för mig men med tanke på vad han gjort mot Justin skulle jag till och med stöna högt om Justin bad mig om det bara för att ytligare trycka in det i ansiktet på honom.

Jag kände hur Justins händer tog ett fast grep om mina höfter för att dra mig om möjligt närmre och jag särade enkelt på Justins läppar med min tunga som inom kort mötes av Justins.

”Kan du ta bort dina äckliga fingrar från henne åtminstone tills ni är ensamma. Det är ingen som vill se er med tungorna så långt ner i varandras halsar att ni nästan kväver varnadra”

”Oh förlåt mig, jag visste inte att det var ett straff att kyssa sin flickvän offentligt” fräste Justin irriterat tillbaka och jag kände hur hela hans kropp stelnade till under mig.

”Det är det inte, bara om man heter Justin och leker runt med tussentals tjejer hjärtan”

”För det första så har jag inte direkt bett mina fans att avguda mig på det sättet och för det andra så har jag hört att du är rätt så mycket värre än mig med allt ditt festande och nya tjejer varje kväll som hamnar i samma säng som dig” sa Justin och jag såg hur alla muskler i kaspers kropp spändes.

”Kanske för att jag försökte glömma bort tjejen som du just nu sitter och kladdar på”

”Och att ligga runt med alla tjejer i stan skulle ju verkligen hjälpa dig att vinna henne”

”Vet du vad Bieber, jag är trött på dig och din stora mun. Varför gör vi inte upp det här på något sätt och den som vinner får Melinda” brast Kasper ut och ställde sig snabbt upp med blicken fäst i Justins som kollade kalt tillbaka.

”Vad är jag ett pris eller. Jag är ingen puckla du kan vinna i ett av dina spel Kasper. Jag är en person med känslor och om du verkligen älskar mig så mycket som du säger skulle du låta mig vara med den personen som gör mig lycklig. Men istället gör du mig bara förbannad och om jag ska vara ärlig så känner jag inte för något annat än att smälla till dig just nu”

”Men jag såg ju dig först, jag föll för dig först”

”Hur gammal är du, fem år eller. Och bara så att du vet så är jag inget man kan paxa för bara för att man såg mig först. Jag älskar dig kasper men inte på det sättet som jag älskar Justin”

”Men du hatar killar som är för självsäkra och dumma när det kommer till skolsaker”

”Åh du menar som du.  För till din information så hatar jag också killar som festar för mycket och ligger runt med tjejer hela tiden också men jag är fortfarande kompis med dig eller hur”

”Men det är ju skillnad”

”Nej det är det inte, så om du ursäktar mig så ska jag nog gå någon annan stans där personer som du inte börjar kasta skit på min pojkvän” sa jag och gav Kasper en sista blick innan jag tog ett bestämt grep om Justins hand för att sen börja dra med honom bort från Kasper.

Jag hatar Kasper, jag trodde att han hade blivit bättre. Att han hade ändrat sig om Justin. Han behövde inte älska Justin men i alla fall älska mig tillräcklig för att inte slänga taskiga kommentarer så fort han ser honom.

 

 

---

---

 

 

Lång väntan jag vet men blev ett litet längra kapitel och om ni kommenterar bra på detta kapitel lovar jag er att nästa kapitel senast kommer på onsdag. Bildlöst tyvärr också men hittade inga bra bilder som passade till.

 

 

Jag tyckte att det var dags för en ny design nu och har suttit och hållt på med den här typ hela dagen då det inte velat som jag ville. Men jag hoppas att ni gillar den och om ni inte kan se det kan ni uppdatera sidan.

Men vad säger ni? Den här designen eller den andra?

 

 

Eh tänkte bara lite snabbt säga att jag påbörjat kapitlet och hoppas verkligen att jag lyckas få upp det imorgon men  är inte helt säker på att jag kommer hinna då jag har träning imorgon och min syster kommer hem imorgon och jag vill då gärna vara med henne. Men som sagt så ska jag fortfarande försöka så håll tummarna.

 

 

 

”Någon är otålig” sa Justin lite roat och jag suckade inom bords.

”Jag har inte träffat dig på nästan en månad, jag har all rätt att vara otålig” sa jag och Justin skrattade svagt,

”Jag älskar dig Melinda, så mycket” sa han nu med läpparna snuddandes vid mina när han pratade och det kändes som att jag hade fjärilar i magen efter att dom tre orden nu lämnat Justins läppar.

”Jag älskar dig också”

Han pressade sina läppar först mjukt mot mina, men det höll inte särskilt läng innan han snabbt fördjupade den genom att trycka in sin tunga i min mun för att inom kort mötas av min.

 

---

---

 

”Justin snälla jag försöker göra min läxa” bad hon än en gång när jag börja placera kyssar längst hennes nacke och dragit med händerna längst hennes sidor vilket fått hennes tröja att åka upp en liten bit.

”Jag vet och jag lovar dig att jag kan vissa dig hundra gånger bättre om hur kroppen reagerar på närkontakt och sånt än den där boken som bara är en massa ord” viskade jag mot hennes nacke som inom kort knottrade sig på grund av mina andetag som föll mot den.

”Jaså det säger du?” fick Melinda fram en aning skakigt och ett litet leende spreds på mina läppar.

”Mm jag kan vissa dig saker som hur din hud knottrar sig under mina händer om jag drar dom så här längs dina sidor” viskade jag lågt fram samtidigt som jag drog upp henne tröja en aning för att sen kunna dra med fingrarna över hennes nu nakna hud.

”Sen hur dina andetag blir tyngre och djupare om jag börjar placera kyssar över din käke och nacke så här” mumlade jag fram mot hennes nacke innan jag började placera öppna kyssar längs hennes hals och var noga med att ge hennes svaga punkt lite extra tid. Vilket verkade vara uppskattat då ett lågt stön lämnade hennes läppar.

”Vill du att jag ska fortsätta eller ska du fortsätta att läsa din lilla bok?”

”Nej” svarade hon med en skakig röst och jag kvävde ett litet skratt som ville lämna mina läppar.

”Nej du vill inte att jag ska fortsätta eller nej du vill inte fortsätta läsa din bok?”

”Det beror på om du har något mer att lära ut” mumlade hon fram och det såg nästan ut som att hon försökte dölja ett litet leende.

”Oh jag har mycket mer saker kvar som jag kan lära dig”

”Som vaddå?”

”För att jag ska kunna vissa dig något mer måste du tyvärr lägga ifrån dig dina älskade skolböcker”

”Och varför det om jag får fråga?”

”För att om du inte gör det själv nu försiktigt kommer jag att göra det åt dig genom att slänga dom på golvet och jag tror att du vet att jag inte bryr mig om dom blir skadade eller inte” sa jag och ett litet skratt lämnade hennes perfekta läppar innan hon snabbt la bort böckerna på nattygsbordet istället för i knät där dom legat innan.

”Och nu?” frågade hon när hon återigen satt sig till rätta mellan mina ben.

”Är det dags för dig att vända dig om”

”Hon tvekade en aning innan hon ställde sig upp gör att sen sätta sig gränslande över mina lår med ansiktet bara någon centimeter ifrån mitt.

Jag la återigen tillbaka mina händer på hennes höfter där jag drog med tummarna över hennes hud. Hon kollade mig djupt i ögonen och utan att någon gång bryta våran ögonkontakt började hon dra med händerna över mitt bröst och upp mot min nacke där henens händer flätades in i mitt hår.

”Du vet väll att jag inte kan lämna in min läxa så här va? Skulle bli lite konstigt om jag började kyssa och smeka min lärare. Tror du inte?”

”Jo kanske lite. Men när sa jag någonsin att det var för din läxa som jag började det här?”

”Det sa du inte men jag tänkte att du kanske tänkte det för att du bryr dig om mig och vet hur mycket skolan betyder för mig”

”Vad kan jag säga, jag är självisk när det kommer till dig. Jag kan inte hålla mig borta från dig vare sig jag än ville det” sa jag och en rodnad spreds snabbt på hennes kinder. Jag hoppade över instinkten att skratta åt henne och lutade mig istället framåt för att pressa mina läppar mot hennes i en passionerad kyss som hon snabbt besvarade.

 

 

 

 

Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt låg jag på rygg ner pressad i sängen med hjälp av Justins vikt då han låg över mig med mina ben på varsin sida om honom.

Jag lät mina händer glida ner till hans höfter där jag greppade tag om hans tröja för att sen börja dra av honom den men han möte mig halvvägs och satte sig upp medans han lite smidigt drog av sig tröjan och kastade den någonstans i rummet.

Min blick föll snabbt ner mot hans mage och jag antar att han har tränat en del sen jag senast såg honom då hans mage nu var om möjligt snyggare. Jag såg hur ett leende spreds på Justins läppar och han skulle precis komma med en kommentar som vad jag antog skulle vara rolig när jag pillade in mina pekfingrar i hällorna på Justins jeans och drog ner honom över mig igen. Jag pressade mina läppar mot hans och lät mina händer glida ner till Justins mage som snabbt knottrade sig under mina fingrar.

Justins började knäppa upp knapparna på min skjorta och snart gjorde den Justins tröja sällskap på golvet. Justin hukade sig ner över mig igen men den här gången pressade han istället sina läppar mot min hals där han började placera öppna mun kyssar och sen ner mellan mina bröst och ner mot naven innan han började vandra uppåt igen.

När han kom upp till min svaga punkt sög han in lite av min hud i munnen vilket förmodligen skulle lämna ett ganska tydligt sugmärke. Efter ett tag kunde jag inte vänta längre på att känna Justins läppar hårt pressade mot mina så jag lindade mina ben runt hans midja och lyckades lite smidigt vända på oss så att det nu var jag som låg över honom. Jag pressade mina läppar intensivt mot hans och kände hur Justins händer började knäppa upp knappen och dra ner dragkedjan på mina shorts  för att sen snabbt dra av mig dom. Jag lät mina händer glida ner till kanten av Justins byxor och knäppte snabbt upp dom innan Justin lite smidigt sparkade av dom.

Justins händer började inom kort hitta sin väg upp mot spännet till min bh men verkade dock ha lite problem att få upp den. Jag satte mig upp och möte Justins intensiva blick som var fylld med inget annat än lust. Jag knäppte upp bandet och slängde iväg bh någon stans i rummet innan jag kollade ner på Justins igen som nu hade blicken fäst på min överkropp någon sekund innan hans blick möte min.

”Så vacker, så jävla vacker” mumlade han fram medans hans händer smekte mina sidor och fick en liten rodnad att spridas på mina kinder. Jag skulle precis vrida bort blicken från Justins när han satte sig upp och greppade tag om mitt ansikte med båda sina händer så att jag inte kunde vrida undan huvudet.

”Sluta gömma dig för mig hela tiden. Jag älskar dig och den effekten jag har på dig. Så snälla göm dig inte för mig, du är den vackraste tjejen jag någonsin sett” hans söta ord hjälpte inte alls rodnaden att lägga sig på mina kinder men jag sket i det och möte istället Justins ögon som kollade intensivt in i mina. Jag pressade mina läppar mot hans och lutade mig lite diskret framåt men Justin verkade förstå vad jag menade då han snabbt la sig ner och med en arm runt min midja drog ner mig över honom.

Inom kort låg resten av våra kläder på golvet tillsammans med dom resten och Justin låg återigen över mig med hans händer som utforskade var enda millimeter av min kropp. Justin särade med hjälp av sina händer på mina lår och placerade sig framför mig och kollade mig djupt i ögonen som att han kollade en sista gång att jag verkligen ville det här. Jag nickade lite svagt till svar och han trängde lite sakta in i mig. Han gjorde en rörelse bak innan han återigen trängde in i mig. Han gjorde det några gånger till innan han ökade farten en aning. Han flätade ihop sina fingrar med mina och pressade ner dom i sängen ovanför mitt huvud. Han lutade sin panna mot min och kollade mig djupt i ögonen med hans läppar snuddande mot mina när han pratade.

 

 

”Jag älskar dig Melinda”

”Jag älskar dig också” mumlade jag tillbaka och pressade mina läppar mot hans i en intensiv kyss som sa mer än tusen ord.

Jag slöt snabbt ögonen och lutade huvudet bak mot kudden. Jag la mina ben runt hans midja så att jag kunde fördjupa hans rörelse ytligare.

”Snabbare Justin” bad jag och begravde snabbt naglarna i hans hand när han gjorde som jag bad om.

Justin lutade sig ner över mig och började kyssa mig över halsen samtidigt som han fortsatte att tränga in i mig. Justin sög sig återigen fast vid min svaga punkt och jag kände hur min rygg gick upp i en brygga vilket fick mitt bröst att pressas upp hårt mot Justins.

”Justin” kved jag fram när jag kände att jag var nära och Justin pressade sina läppar intensivt mot mina innan han lutade sin panna mot min.

”Jag vet babe, lite till bara” andades han fram med en låg och sexig röst som fick håret i nacken att resa sig. Efter några till stöttar från Justin kände jag hur det drog ihop sig inuti mig och tillsammans med Justin kom jag.

 

* 

 

Jag låg med ryggen mot Justin och försökte fokusera mig på läxan som låg framför mig men lyckades inte särskilt bra när jag hade Justin bakom mig. Han drog med fjäderlätta fingrar längst mitt högra ben och upp mot min sida men jag stoppade honom snabbt genom att fläta ihop mina fingrar med hans.

 

 

”Justin jag försöker faktiskt skriva min läxa här och du hjälper inte till direkt”

”Vaddå inte hjälpa till, jag hade just en lång föreläsning för dig om vad som händer med kroppen under samlag” sa han med ett stort leende som tog form på hans läppar.

”Justin jag är seriös, den ska in imorgon och jag har inte hunnit klar med den. Det är ju inte direkt så att jag kan visa honom vad jag vet genom att ha sex med honom”

”Jag vet, jag är ledsen babe” mumlade han fram mot min axel innan han kysste den lite mjukt.

”Fortsätt med din läxa du, jag går och tar en dusch så länge” jag nickade lite lätt till svar innan jag fortsatte med min läxa men misslyckades totalt då min blick föll mot Justin hela tiden som nu hade en filt hängandes runt hans höfter. Han började gå bort mot badrummet men vände sig snabbt mot mig när han nådde dörr öppningen.

”Så länge du inte vill göra mig sällskap så klart” sa Justin förföriskt med ett typiskt sånt där Justin flin som fick vem som helst på fall.

”Omg Justin du kan inte göra så här mot mig. Du vet att jag måste göra min läxa” klagade jag och kastade iväg en kudde åt hans håll som till min lycka träffade honom i ansiktet.

”Jag gav dig bara ett alternativ babe, jag tvingar dig inte till något”

”Jag vet men du gör det svårt för mig att koncentrera mig på mina läxar med allt ditt smekande och kyssande”

”Haha ta det lugnt”

”Jaja, gå in och ta din dusch nu så att jag kan göra klart min läxa. Du kan gärna ta god tid på dig i duschen också”

”Så att du kan joina mig sen efter eller”

”Nej så att jag hinner göra klart min läxa innan du blir klar och kommer med allt ditt kladdande” sa jag och kastade ännu en kudde åt hans håll som han denna gång lätt fångade i luften och kastade tillbaka till mig i sängen.

”Jag älskar dig också babe” skrattade han fram innan han stängde dörren efter sig till badrummet och lämnade mig äntligen själv med mina läxor.

 

---

---