memories Can Come And Go - Kapitel 25

Tidigare kapitel:

  ”Förmodligen inte men man kan ju alltid försöka eller hur`”

  ”Jag antar det” sa jag och Justin låg belåtet. 

  ”Det där låter bättre” sa han och jag skrattade kort innan jag kollade ner på mina händer som kramade om Justins ena.

  ”Så vad ska vi göra nu när vi landar?” 

  ”Vi ska iväg till olika talk shows och jag tror att Scooter bokade in oss hos Ellen först. Jag vet att hon kommer lyssna och förmodligen inse sanningen. Hon har alltid vart min favorit när det kommer till talk shows och det kommer hon nog alltid att vara” sa Justin och jag nickade smått till svar innan jag lutade mig in mot honom. Använda hans huvud som kudde och med hans armar som höll mig på plats somnade jag snabbt in.

 



 

 

  Vi landade i LA och vi hann inte komma långt in på flygplatsen innan Justins fans var över oss. Eller snarare honom. Vakter hade fort fått komma till hjälp och vi fick ta små omvägar så att vi inte skulle behöva stöta på några fler. 

  Vi hade bara snabbt hämtat våra väskor innan vi nästan blev in puttade i en bil som stod och väntade på oss. För uppenbarligen så var flygplanet försenat och vi hade nu brotom för att hinna till intervjun. 

  Scooter satt stressad och pillade på sin dator för att försöka få ihop allt. För tydligen så var det jätte många som vill ha en intervju med Justin just nu. Vilket egentligen inte var så konstigt med tanke på vem han var och efter allt som har hänt. Alla vill vara först ut med något och dem alla vill höra Justins variation utav allt. Det var mycket rykten som gick runt just nu och där ibland att Justin var otrogen mot Selena.

  ”Tiffany vi är framme” sa Justin efter ett tag och jag drogs ur mina tankar. Jag kollade upp på honom där han satt med ett roat leende och nickade smått innan jag hoppade ut med Justin tätt efter mig. Vi började gå in mot byggnaden och jag hörde hur fans skrek runt omkring oss medan vi gick förbi. En del var bra saker som att dem saknat Justin medan andra grejen fick rysningar att gå igenom min kropp. Och det var inte den bra sorten som kan vara behaglig. Oh nej, det här fick jag då jag var rädd. Eller kanske inte rädd men deras hat emot mig skrämde mig lite.

  ”Tiffany är du okej?” frågade Justin när vi kom in men jag kollade bara ner i marken istället för att kolla på honom. Vilket han inte verkade vara nöjd med då han greppade tag om mitt ansikte och vred upp det mot sitt ”Ignorera mig inte Tiffany, prata med mig istället”

  ”Justin det är inget, jag lovar. Jag är bara lite trött efter den långa flygningen plus att det blev stressigt nu. Jag behöver nog bara vila lite så blir det bättre”

  ”Du vet att du suger på att ljuga va?” sa Justin och jag skrattade smått.

  ”Dem flesta brukar säga att jag är rätt bra på det. Det är bara du som kan se på mig när jag ljuder”

  ”Och ände så fortsätter du att försöka ljuga för mig. Varför?”

  ”Därför att, för att. Jag vet inte okej. Jag visste att det skulle bli så här, jag visste att jag skulle få allt det här hatet. Men någon stans bak i huvudet hoppades jag att jag skulle ha fel. Att alla såg igenom Selenas bluff och i alla fall acceptera mig. För jag vet att det kommer finnas folk som hatar mig för att jag är med dig men det kan jag leva med. Men att bli hatad för att jag är falskt anklagad för att ha vart med dig när du var otrogen är en helt annan grej. Alla kommer att hata mig och” började babbla på i 180 innan Justin avbröt mig genom att pressa sina läppar mot mina. Han kysste mig kort och drog in mig i sin famn innan han lutade sig bakåt en aning.

  ”Du oroar dig för mycket. Vet du det?”

  ”Dem flesta säger det” sa jag och han skrattade kort innan han kollade ner på mig igen.

  ”Jag vet att det är jobbigt just nu, tro mig jag vet. Det är jobbigt för alla. Men vi kommer att lösa det, på ett eller annat sätt. Det gör vi alltid. Du är med mig nu och jag kommer inte släppa dig. Du är framtida Mrs Bieber om du inte kommer ihåg” sa Justin och jag kände hur mina kinder började bränna av rodnaden som spreds på dem. Jag skratta lite nervöst och kollade ner på våra fötter istället vilket fick Justin att skratta roat åt mig.

  ”Du kommer behöva bli van att höra det där för jag gillar att säga det och kommer nog inte att tröttna på det. Det låter bra att kalla dig det. Det passar på dig, som att det var meningen att vi skulle hamna tillsammans tillslut”

  ”Jag gillar att höra det också så det är lugnt för mig. Jag är bara inte van att höra det”

  ”Det är bäst att du vänjer dig då” med det sagt lutade han sig ner mot mig och jag besvarade snabbt kyssen när hans läppar väll kom i kontakt med mina. Justin pressade mig upp mot sig och jag log smått in i kyssen medan jag lindade mina armar runt hans nacke för att dra ner honom närmre mig.

  ”Hör ni sluta med det där och kom hit. Justin du ska upp på scen strax så du behöver springa bort och få ditt hår och smink fixat innan du går upp” ropade Scooter stressat och Justin suckade högt. Han kysste mig kort innan han släppte sitt grep om mig och började gå bort mot rummet där dem skulle fixa till Justin. Jag följde efter honom och ställde mig lutande mot dörrkarmen när vi kom fram till det rummet vi var ute efter. Arbetarna började direkt att fixa med Justin och jag kollade roat på honom. Det var ju inget fel med att killar hade smink med det var bara lite ovant att se Justin bli sminkad.

  ”Du borde följa med upp vet du” sa Justin och vände sig mot mig ”Säga vad du tycker och tänker om allt. Berätta din sida av storyn” 

  ”Oh nej, jag går inte upp inför tusentals människor. Glöm och dröm Bieber. Jag kommer bara skämma ut mig om jag sätter mig där ute. Plus alla hatar säkert mig så jag skulle säkert få en sko eller något slängt på mig när jag skulle gå upp på scenen”
  ”Nu är du ju bara löjlig. Det skulle gå jätte bra plus jag skulle gärna vilja ha dig vid min sida. Jag har inte gjort något sånt här på länge och om jag ska vara ärlig så är jag rätt nervös”

  ”Och att ha med mig skulle lugna ner dig?”

  ”Ja” sa Justin och ställde sig upp för nu var han tydligen klar. Han kom fram till mig och ställde sig bara någon centimeter ifrån mig så att han kunde kolla in i mina ögon ”Det skulle ge mig det stöd jag behöver för att inte bryta ihop där uppe”

  ”Justin jag vet inte. Jag gillar inte prata inför så mycket folk det vet du. Plus jag är inte ens fixad. Jag står just nu ett par enkla shorts, t-shirt och en kofta. Det är inte direkt passande för det här”

  ”Tiffany du har en hel väska borta i bilen med kläder som skulle kunna passa till sånt här. VI är i det här tillsammans om du kommer ihåg”

  ”Justin jag vet verkligen inte, det här är verkligen inte min grej”

  ”Snälla” bad han och plutade smått med underläppen åt mig. Jag skakade smått på huvudet och kollade bort från honom.

  ”Visst jag följer med men jag kommer inte att prata så mycket” sa jag och pekade menande åt honom.

  ”Du behöver inte prata så mycket. Du behöver bara sitta vid min sida och se söt ut”

  ”Haha det är ju lättare sagt än gjort”

 

Justins perspektiv

  Vi stod just nu och väntade på att Ellen skulle presentera oss så att vi kunde komma upp på scenen. Vi hade även meddelat henne att Tiffany skulle komma med upp så att det inte skulle bli en överraskning när hon kom upp. Men Ellen verkade inte klaga då jag visste att hon länge nu velat träffa Tiffany efter alla gånger jag nämnt henne. 

  ”Okej okej var tysta nu, ni låter för mycket” ropade Ellen och hela publiken skrattade kort innan dem tystnade ”Så nu när ni alla är tysta så kan jag med ära presentera en av mina nära vänner och hans flickvän. Justin Bieber och Tiffany Lingst” 

  Med det sagt öppnades dörrarna ut till scenen upp och jag kände hur Tiffany klämde åt min hand ordentligt när vi väll kunde se alla som satt i publiken.Jag klämde åt hennes tillbaka och gav henne ett kort leende innan jag började styra oss bort mot fåtöljerna och allt det där, där även Ellen stod. 

  När vi kom fram till henne släppte jag snabbt mitt grep om Tiffany för att kunna krama om Ellen innan jag satte mig ner i ena fåtöljen. Tiffany hälsade också lite kort på Ellen innan hon slog sig ner i fåtöljen bredvid mig. Jag såg att hennes hand skakade smått på armstödet och greppade tag om de, flätade ihop våra fingrar. Hon låg tacksamt mot mig innan vi vände oss mot Ellen i samband som att publikens skrik tystnade.

(Justin tjockt, Tiffany vanligt, Ellen kursivt) 

 ”Så Justin det var ett tag sen man såg dig i rampljuset nu” 

  ”Ja det var ju det. Först en liten paus från allt det här sen en ännu längre paus efter det som hände”

  ”Ja det är ju någon månad eller månader sen du stod på scen nu va?”

  ”Ja det är ju det. Är rätt ovant faktiskt. Jag har gått runt hemma dem senaste veckorna. Lagat mat, vart med kompisar och bara levt ett vanligt liv som vilken tonåring som helst för att sen snabbt bli inslängd i det här igen. Det är en rätt stor omväxling”

  ”Jag kan tänka mig det. För du tappade minnet va? Och kom inte ihåg något från att du var 12 år?”

  ”Ja precis, det var väldigt konstigt. Jag hade folk som satt och berättade saker om mitt liv och om jag ska vara ärlig så trodde jag att allt var ett skämt först. Om det inte var så att alla såg så mycket äldre ut hade jag nog trott det ett längre tag”

  ”Haha jag det är ju rätt stor skillnad mellan 12 och 18 år. Men hur påverkade det alla andra runt omkring dig. Din minnesförlust alltså?”

  ”Dem tog väll det rätt bra antar jag. Det var ju inget dem kunde göra åt. Dem kanske behandlade mig lite annorlunda då dem inte kunde göra allt med mig. Jag kunde ju tillexempel inte köra bil då jag inte kom ihåg hur man gjorde. Men dem var till jätte stor hjälp allihopa. Dem turades om att sitta och berätta om saker som hänt mig. Dem tog mig till olika platser som jag brukade vara på, visade mig en massa videor som när jag var på scen och sådant. Men självklart tror jag att det tog på dem. Dem fick alla ta hand om mig som ett barn igen. Chaz skämtade hela tiden om att det var som att vara barnvakt till mig efter som jag var så pass mycket yngre i sinnet”

  ”Ja skillnaden är ju rätt så stor. Men hur tyckte du om allt det här?” frågade Ellen och vände sig mot Tiffany som snabbt stelnade till bredvid mig.

  ”Eh till en början så var det rätt svårt. Man satt och prata om grejer så kom man inte på ett gammalt minne eller något och så sa man något i stil med ”åh kommer du ihåg när du hoppade” sen i mitten avbryter man sig själv för man kommer ihåg att han inte kunde komma ihåg det”

  ”Och hur ofta hände det där?”

  ”Oh det hände ett antal gånger och det var rätt frustrerande för mig. För jag ville minnas. Jag ville kunna delta när dem satt och pratade om något minne. Men jag kunde inte. Så jag satt bara och nickade, skrattade lite när dem berättade något roligt eller helt enkelt bara gjorde något annat”

  ”Men vad var det som triggade igång minnet igen då? För du har ju fått tillbaka minnet och det nu va?”

  ”Ja minnet är tillbaka och det kom tillbaka när jag kollade in den platsen som jag kraschade på. Jag åkte dit i hopp om att hitta något som kunde hjälpa mig att minnas något. Först hände inget och jag var på väg att gå hem igen när det var något jag såg. Jag kan inte komma på vad det var nu men det var något i alla fall. Och det nästa jag vet är att minnen börjar spelas upp som en film i mitt huvud. Sen vet jag inte hur länge jag satt där innan Tiffany hittade mig”

  ”Hm intressant. Jag hade nog tippat på att det var något i stil som med alla romantiska filmer man ser. Att minnet kommer tillbaka när någon man gillar säger en mening som betyder mycket eller man får en kyss av personen som man gillar”

  ”Det trodde nog alla. Speciellt mina kompisar”

  ”Jag vet att du kanske inte vill prata om det här men jag måste fråga. När ni trodde att ”kärlekens kyss” skulle få tillbaka ditt minne. Var det Tiffany eller Selena som ni tippade på?”   

 



 

Så nu är det här och snart så börjar deras konversation om Selena och allt. Hur tror ni att alla kommenr att reagera på vad dem säger? Och tror ni att dem kommer tro på Justin eller Selena?

 

I alla fall så sa har jag en hel del stora grejer planerade och dem kommer snart i dem kommande kapitlerna. Säger än en gång att det kommer hända en hel del grejer som jag inte tror att någon utav er väntar er heller. Eller det hoppas jag i alla fall. Men drama är i alla fall på väg :P

 


Kommentarer
Postat av: cawii

Ohh hahahah var du tvungen att avsluta kapitlet just där! :)

2013-07-21 @ 23:21:37
Postat av: Amanda

Sjuukt braa

2013-07-21 @ 23:24:23
Postat av: jasmina

skitbra meeeeeer, tror att beliebers kommer tro på Justin och selenator kommer tro på selena eller vad vet jag! när kommer nästa?

2013-07-21 @ 23:59:11
URL: http://justinnovell.devote.se
Postat av: Emelie

Jätte bra! :)

2013-07-22 @ 00:06:23
Postat av: Anonym

Awesome!! Längtar efter kapitlet!

2013-07-22 @ 08:43:37
Postat av: Maria :*

De måste ju tro på Justin! Sjukt bra förresten

2013-07-22 @ 16:14:11
Postat av: Vicky

OMGG VA BRAAA LÄNGTAAARRR!

2013-07-22 @ 21:46:36
Postat av: CelineBieber_Belieber

OMFB VAD DUKTIG DU ÄR!
MUCHLOVE <3

2013-07-23 @ 22:41:21
Postat av: JBIEBZNOVELL

sugen på ett länkbyte? :)

2013-07-25 @ 17:37:30
URL: http://jbiebznovell.blogg.se
Postat av: JBIEBZNOVELL

Åh vad kul att du vill göra länkbyte med oss! En länk i menyn och sen ett inlägg? :)

2013-07-26 @ 13:10:46
URL: http://jbiebznovell.blogg.se
Postat av: JBIEBZNOVELL

Sådär! Nu har jag länkat din blogg på vår blogg! :)<3

2013-07-26 @ 14:16:00
URL: http://jbiebznovell.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback