OOTG 17 - Är du säker på det här?

”Är du säker på det här?” frågade Justin och kollade tvekande på repet som jag höll i handen. Den andra änden på det här repet var fast knutet i ett utav träden här så man skulle kunna slunga sig ner i vattnet från klippan som vi just nu stod på.
Jag hade dragit hit Justin för att kunna vara ensam med honom ett tag. Detta på grund utav att vi inte har vart ensamma sen vi var i skogen den där gången som vi erkände våra känslor för varandra vilket nu är tre dagar sen nu. Det har hela tiden vart någon runtomkring oss. Vare sig det är killarna som vill fråga om råd när det kommer till tjejer eller tjejerna som klängde på honom och försökte få hans uppmärksamhet. Vilket irriterar mig jätte mycket.
Jag menar kom igen, dem vill bara ha honom för att han är känd. Dem är så ytliga och patetiska. Det värsta nu också är att Justin inte är singel längre och det vet dem. Han är min och jag skyddar vad som är mitt. Tjejerna har tur att Justin inte låter mig göra något mot dem. Det skulle inte sluta bra för dem annars..
Men nu var jag äntligen ensam med honom och jag skulle njuta utav varenda sekund för jag saknar våra stunder tillsammans.
”Ja det är säkert Justin. Jag har gjort det här flera gånger tidigare. Om du inte litar på mig kan jag hoppa först så att du kan se att det håller”
”Nej jag hoppar först. Men bara en fråga till. Borde vi inte ta av oss kläderna så att dem inte blir blöta?”
”Så länge du inte vill klättra upp här igen så får du hoppa med kläderna på” sa jag och gav honom en menande blick då jag visste att han inte skulle vilja klättra upp igen. Det var en rätt jobbig klättring för att komma upp hit.
”Okej så det tänker jag inte göra”
”Det var det jag tänkte. Så hoppa” sa jag och gjorde en gest med handen att han skulle hoppa också.
Vilket han gjorde efter en del tvekande. Men han gjorde det tillslut och ett glädjerop kom från honom också. Justins landning fick mig dock att skratta högt då han landade på något konstigt sätt. Jag vet inte hur jag ska förklara hur han landade för jag vet helt ärligt inte ens själv. Han landade snett på sidan på något sätt.
”Sluta skratta, det gör ont” skrek Justin när han kom upp över vatten ytan igen,
”Jag är ledsen Justin men du skulle ha sett dig själv. Hade du sett någon annan göra den där landningen hade du också skrattat.
”Förmodligen men det här gör ont så kom ner nu”
”Vad ska jag göra? Det är ju inte riktigt så att jag kan få bort din smärta.
”Tro mig baby du ska bara veta vad du kan göra med mig. Bara att ha dig runtomkring mig kan få mig att må bättre och glömma bort allt” Justins ord fick en rodnad att stiga på mina kinder och jag kunde inte låta att bli att le. Jag var inte van att höra någon säga sådana gulliga grejer till mig. Det är bara saker jag läst om i böcker eller sett i filmer.
Men helt ärligt så är Justin världens bästa pojkvän. Vi har visserligen bara vart tillsammans i tre dagar nu men jag är lyckligare med Justin nu än jag någonsin vart under en lång period. Han får mig att le, skratta och känna mig trygg vilket är viktigt för mig. Jag kanske verkar som att jag är orädd på utsidan på grund utav vissa grejer men helt ärligt så skakar jag inombords. Jag är alltid rädd om någon kommer för nära mig. Killar specifikt.

Justins perspektiv
Adria såg ut att fundera över något men jag kunde inte vara helt säker. Hon var en bit upp och det var svårt att se härifrån. Men efter ett tag verkade hon bestämma sig och bakade bak ett steg. Jag kollade frågandes på henne och hon gav mig ett litet leende innan hon gjorde ett språng framåt. Utan repet, utan hon bara slängde sig ut från klippan. Men innan hon hoppade vred hon på sig för att sen göra en backflip ner i vattnet. Helt klart mer graciöst än det jag gjorde. Jag skyller på att det här är första gången jag gör det här och hon sa att gjort det här flera gånger.
Efter ett tag kom hon upp över vatten ytan igen, nu med ett stort leende på läpparna "Haha såg du det där?" pep hon glatt när hennes blick föll på mig.
"Haha ja jag såg baby, det var lite svårt att missa"
"Jag har aldrig landat så där bra förut. Jag brukar landa okej men det här måste helt klart vara min bästa landning"
"Det såg väldigt bra ut om du frågar mig" sa jag och hon log stort. Hennes leende smittade snabbt av sig på mig och jag log lika stort tillbaka. Henne leende var bara så himla vackert och det skulle kunna få mig att känna mig bättre hur ledsen jag än är. Hon hade ett sådant där stålande leende som skulle kunna få vilken kille som helst att stanna. Hon skulle kunna få dem att göra vad som om hon bara trodde på sig själv. Det är ett under att hon inte har haft en pojkvän tidigare. Killarna måste ha stått köandes för att få henne. Jag har sett alla killarna här på campingen spanat in henne minst en gång var. Dock tror jag inte att hon märker det, hon har sådant dåligt självförtroende som förmodligen kommer från Tomas. Den där jäveln, han har sabbat för Adria på så många sätt. Jag ville slå sönder honom varje gång jag tänkte på vad han gjorde. Han har tur att Henrik alltid är runtomkring. Annars hade jag gett mig på honom. Utan att tveka. Egentligen så skulle det bara vara bättre om hon anmälde honom men jag tänker inte pressa henne. Det är hennes sak att berätta, inte min. Jag står bakom henne vad hon än väljer att göra.
"Haha omg jag kan inte få av mig min tröja" skrattade Adria fram som just nu stod och försökte dra av sig tröjan (vilket ni redan kanske har förstått men ja ja). Vi stod nu båda uppe på den lilla 'stranden' som var här. Der var väll egentligen inte en riktig strand, det var en liten gräsplätt med lite sand precis vid vattnet. Men jag klagade inte. För eftersom att vi inte har någon filt eller handduk med oss skulle våra kläder bli alldeles sandiga när vi la ner dem och om vi sätter oss här sen så skulle vi också bli alldeles sandiga. Och låt mig berätta en sak för er, jag hatar att bli sandig. Jag föredrar helt klart att ligga i gräset. Det är både bekvämare och mysigare.
"Justin hjälp mig. Den har klibbat fast sig runt min mage och mina armar”
”Visst” mumlade jag och svalde högt. Jag tog dem få stegen som behövdes för att jag skulle komma fram till henne. Det här skulle bli första gången som jag faktiskt såg henne i underkläder. Jag har fantiserat flera gånger på hur skulle se ut, hon är redan så himla sexig även med kläder på så jag har inte riktigt kunnat få upp en bild utav hur hon faktiskt ser ut. Men nu skulle jag få se henne.
När jag nu kollade in i hennes ögon såg jag en viss tvekan och rädsla. Hon ville verka stark och opåverkad utav det här. Men jag kunde se på henne att hon var rädd, rädd för att visa sig. Hon har berättat att hennes självförtroende ligger på noll. Tomas har framför allt lät fram till det här men även tjejerna här. Hon sa att hon jämför sig hela tiden med andra. Dock förstår jag inte hur hennes självförtroende kan vara så dåligt om hon jämförde sig med andra. Hon var så himla mycket vackrare än alla här. Om hon bara har kunnat se det själv.
Jag kollade henne djupt i ögonen och det enda som bröt våran ögonkontakt var när hennes tröja kom som en mur i mellan. Men det varade inte så länge för hennes tröja var nu av henne och låg slängd i gräset. Jag stod emot instinkten att kolla ner på hennes kropp efter att hon nu även tagit av sig shortsen hon hade på sig. Min blick låg i stället på hennes och ingen utav oss verkade vilja bryta det bandet just nu. Våran blick sa så mycket mer än vad ord kunde säga.
Adria ställde sig snabbt på tå för att ge mig en kort kyss innan hon räckte sig till änden utav min tröja. Hon började dra den uppåt. Upp över min mage, mitt bröst sen över mitt huvud vilket fick mina armar att flyga upp. Hon slängde den på marken efter att ha fått den av mig helt. Hennes blick låg fortfarande på min och det tog allt inom mig att inte slänga mig på henne. Bara tanken på hennes kropp i bara underkläder framför mig fick mig att bli galen. Jag ville kolla på henne, jag ville känna hennes kropp i mina händer. Känna hennes hud mot min.
”Vad är det?” frågade Adria efter att vi stått här ett tag, kollandes på varandra och jag kunde höra på henne att hon var orolig och osäker. Ingen bra kombination om du frågar mig.
”Inget” svarade jag enkelt och kollade in i hennes vackra ögon. Trotts att min instinkt sa åt mig att kolla ner på hennes kropp. Jag visste att jag inte skulle kunna hålla mig då och jag vet att Adria inte är redo att gå vidare. Att ta ett steg till i våran relation. Vi hat har bara vart tillsammans någon dag också så det skulle vara att gå fram allt för fort. Speciellt med tanke på att Adria bara för ett tag sen inte lät någon komma nära henne. Eller ingen kille i alla fall. Hon är rädd för att bli skadad och jag kommer att ta de lugnt med henne. Jag kommer inte pressa henne för jag vet att det bara kommer göra saker värre.
Men jag är en kille med behov och min flickvän är sexy as fuck så kan ni skylla mig för att vilja göra grejer med henne. Att kolla på henne. Jag vet ju dock inte hur hon ser ut i bara underkläder men jag har försökt att tänka mig hur hon skulle se ut. Fast det var innan jag lärde känna henne, precis i början när jag kom hit. Innan jag insåg vilken douchebag jag egentligen var. För innan jag kom hit så låg jag ju som sagt runt med en ny tjej varje kväll. Eller nästan i alla fall. Jag stack ut med killarna varje natt och det brukade sluta med att jag tog med någon hem. Jag hade mitt lilla roliga med dem och sen efter det var det över. Jag var inte ute efter en relation då, allt jag ville ha utav dem var sex. Och efter ett tag insåg dem det också.
”Så varför ser det ut som att du har smärtor eller något?” frågade Adria och jag drogs tillbaka till nuet.
”Adria det är inget. Jag fastnade bara lite i mina egna tankar”
”Det är min kropp eller hur?” frågade Adria sorgset och jag kollade frågande på henne ”Du ville inte kolla på mig. Jag menar varför skulle du”
”Adria vad tusan pratar du om för skit?”
”Allt jag menar är innan du kom hit så hade du alla klängandes efter dig. Du skulle kunna få vem som helst utav dem tjejerna. Jag har ingen chans emot vissa utav dem tjejerna. Dem är ju modeller vissa utav dem”
”Och det skulle spela någon till för att?”
”För att dem är perfekta Justin. Deras ansikten är perfekta, deras kroppar är perfekta. Got dammit allt med dem är perfekt.
”Det finns inget med dem som är perfekt. Dem gömmer alla fel bakom allt smink och med hjälp av phototshop och liknande program kan dem ta bort allt dem inte vill ha kvar. Det är knappt någon modell som är lika snygg i verkligheten som dem är på bilderna”
”Men dem är fortfarande snygga och jag, jag” började hon mumla men hon avslutade aldrig meningen. Hon började sig ner för att greppa tag i min tröja för att sen börja ta på sig den. Men innan hon hann sätta på sig den helt greppade jag tag om hennes handleder för att effektivt få henne att sluta med det hon gjorde.
”Adria du har ingenting att oroa dig för. Du är så himla vacker, tveka aldrig på dig själv”
”Så varför vill du inte kolla på mig. Enda sedan jag tog av mig mina kläder har du kollat på allt annat än mig. Det måste ju betyda att det är något fel med mig. Vad är det? Min mage? Mina ben? Mina bröst?” hon fortsatte att ställa en massa frågor om vad det var som var felet på henne och jag kollade sorgset på henne. Hon är så förstörd. Jag har aldrig träffat någon med så lite självförtroende.
”Justin snälla svara mig och sluta kolla på mig så där. Jag vill inte att du ska tycka synd om mig. Jag vill att du berättar vad det är som är felet eller felen så att jag kan bli bättre”
”Du vill bli snygg?” frågade jag och Adria nickade fort.
”Baby om du vill vara snygg stanna dig själv. Du är så himla vacker baby, varför kan du inte se det själv”
”För att det inte finns något att se Justin”
”För att” började jag men Adria avbröt mig genom att pressa sina läppar mot mina. Jag kysste henne kort tillbaka innan jag drog mig undan så att jag kunde kolla ner på henne. Hennes blick var fylld med sorg, plåga och rädsla. Det gjorde mig ledsen att se henne så här. Om man ser på henne från utsidan verkar hon som världens starkaste person men på insidan håller hon på att falla ihop. Men hon har aldrig låtit någon kommit så här nära henne förut så ingen har kunnat se det tidigare.
”Kan vi snälla inte prata om det här nu. Jag vill gärna ta ett dopp till och det vore väll bättre om vi gjorde det nu medan vi redan är blöta. Tar vi ett dopp till sen så kommer ju kläderna att bli blöta återigen”
”Det låter lite onödigt” sa jag och gav henne ett litet leende för jag visste att det här var ett svårt samtalsämne för henne. Hon ville inte prata om det och jag antar att jag bara måste acceptera det.
”Visst, kom här” sa jag och gjorde en gest med handen för att hon skulle komma över till mig men hon stannade kvar där hon stod. Hon kollade tvekande på mig och jag kom på mig själv. Du får ta det lugnt och försiktigt med henne Bieber.
”Är det okej om jag lyfter upp dig?”
Min frågade verkade chocka Adria för hon kolla på mig med stora ögon och jag skrattade smått. Jag tog ett försiktigt steg mot henne och jag var glad att märka att hon inte drog sig undan från mig. För jag hade vart rädd för det efter allt som hon sagt till mig. Sen utan att tveka en sekund böjde jag mig ner för att sen kunna lyfta upp henne i min famn. Detta verkade återigen förvåna Adria men den här gången för det bättre då ett fnitter lämnade hennes läppar.
God jag älskade hennes fnitter. Hon var så oskyldig och ovetande.
Jag började gå bort mot vattnet med Adria i mina armar och henne armar lades runt min nacke medan hennes huvud lutade mot min axel. Adria mumlade något mot min nacke innan hon placerade en kort kyss där efter. Jag kunde inte höra exakt vad hon sa men jag tror att hon sa tack. För vad vet jag inte men jag var glad att jag hjälpt henne med något. Även fast jag inte visste vad det var.
”Thomas sa alltid att jag aldrig skulle vara bra nog. Att ingen skulle vilja ha mig. Han sa att jag inte var värd någons tid och jag antar att han hade rätt. Jag är inte värd något, jag är inte värd någon” sa Adria när vi kommit upp på land igen och vi nu låg tillsammans i gräset. Hon låg i mina armar med huvudet på mitt bröst. Det är så här det skulle vara varje dag, jag älskade att ha Adria i mina famn. Det var vart hon hörde hemma.
”Jag spelar den opåverkade tjejen på utsidan. Jag får det att verka som att ingen kan såra mig. Men Justin jag faller ihop på insidan. Jag tror på vad alla andra säger istället för att lyssna på mig själv. Andras åsikter är mycket viktigare för mig och jag har hört så länge att jag inte är till någon nytta. Att jag bara är en börda för min pappa. Och hör man en sak för länge så början man tro dem. Justin du kan få så mycket bättre än mig. Det kommer alltid att finnas någon bättre som kommer att fånga ditt öga. Varför skulle du nöja dig med mig för?”
”För att du är den vackraste personen jag någonsin möt. Du är vacker på insidan och utsidan lika så. Du kanske är för blind för att se det själv men jag ser det och snälla tro mig baby. Du är vacker, så himla vacker” sa jag och placerade mina händer på hennes kinder för att vrida hennes ansikte mot mitt då hon vridit bort det från mig. Men jag kände hur det hög till i hjärtat när jag såg tårarna falla ner för hennes kinder. Adria var så sårad, sårad djupt. Hon är så blind för sin egen skönhet och jag skyller allt på Tomas. Han har gjort det här mot henne. Dock börjar jag tro att det hon berättat för mig inte är allt som har hänt. Att han har gjort mer grejer mot henne. Hon är så förstörd, det måste finnas något mer som hon inte vill att jag ska veta.
”Det finns mer grejer eller hur?” frågade jag och Adria kollade frågande på mig ”Jag menar det hände mer grejer än du har berättat för mig?”
Adria suckade kort innan hon nickade kort. Hennes blick var återigen sårad och jag såg tårar bildas i henne ögon. Men hon lät dem inte falla dem här gången utan försökte blinka bort dem vilket var något som hon inte lyckades med.
”Adria prata med mig? Vad är det han har gjort mot dig?” jag ville mer än någonsin veta vad det är som har hänt med Tomas och jag var besluten på att få fram svar på mina frågor. Adria skakade smått på huvudet och kollade ner i marken för att undvika min blick. Vilket hon har gjort en hel del dem senaste minuterna. Jag kollade plågat på henne och greppade tag om hennes höfter för att lyfta upp henne gränslande över mina lår. Därefter lindade jag mina armar runt hennes midja så att jag kunde hålla henne tätt intill mig. Jag vågade inte släppa henne i rädsla att hon skulle försvinna ifrån mig.
”Adria snälla prata med mig. Jag lovar att det kommer att hjälpa. Att hålla saker inne hjälper inte, tro mig. Jag vet själv hur det är. Bara snälla Adria, prata med mig. Jag finns här för dig vad som än händer”
”Justin Tomas har våldtagit mig” sa Adria i en låg viskning så att jag knappt kunde höra henne. Men hennes lilla viskning fick mitt hjärta att stanna, hela världen att stanna runt oss.
Okej så över två veckors väntat på det här kapitlet, jag är så himla ledsen. Jag har vart borta i en vecka nu och veckan innan det had ejag verkligen ingen tid. Det var så himla mycket grejer i skolan, verkligen helt smockat.
Men här har ni i alla fall kapitlet. Början kanske inte var något speciellt men här i slutat då? Hon berättade för Justin vad mer som har hänr. Jag vet att många redan gissat det men här kom det. Hon berättade för Justn vad som har tyngt henne och det här en bit som jag har väntat på sen jag började skriva novellen. Det här har vart planerat sen nästan helt början så jag hoppas at ni kommer att gilla det :)
1, Vad tycker ni om Adrias osäkerhet? (hon är ju som sagt väldigt osäker på sig själv) Är det bara Tomas som har något med det att göra eller finns det en annan hake?
2, Hur tror ni att Justin kommer att reagera nu när han fått reda att hon blivit våldtagen?
Snälla kommentera vad ni tycker, era kommentarer bertyder nämligen allt så snälla. Ta er en eller två minuter och lämna en liten kommentar, det underlättar så mycket för mig när jag skriver. Jag vet du vad ni tycker och tänker. Vad ni gillar och inte :)<3
HAPPY BIRTHDAY!!!!!!

OOTG 16 - Ja jag gillar dig

Men jag hade klantat mig. Den här gången hade jag verkligen klantat mig.
”Varför följde du efter mig Justin? Är det inte ganska uppenbart att jag ville vara ifred” skrek Adria åt mig när jag väll kommit ikapp henne. Jag hade stuckit efter henne så fort jag fått tillbaka kontrollen över min kropp och letat efter henne ett tag nu. Skogen var stor så det var mycket att kolla. Men jag hade äntligen hittat henne här. Jag var lättad då jag var rädd att något skulle hända henne. Jag vet att hon kan ta hand om sig själv, det tvivlar jag inte på. Men jag kan ju fortfarande oroa mig eller hur. För jag skulle få sådana skuldkänslor om det hände något med henne.
”Jo men jag ville vara ensam med dig”
”Varför? Du kommer inte att få något utav mig så du kan lika gärna gå tillbaka till dina två tjejer där borta. Dem verkade inte ha något problem med att ge dig vad du ville ha” spottade Adria äcklat fram och flängde ut med armarna.
”Adria det är inte vad du tror” började jag men hon avbröt mig snabbt.
”Inte vad jag tror huh? Så du hade inte dem två lindade runt dig, dina läppar på Amandas medan Lisas läppar låg mot din hals?”
”Jo men det var inget sådant. Jag ville inte kyssa henne, jag ville inte ens ha dem nära mig. Jag försökte komma bort från dem men dem följde efter mig”
”Ja det såg ju verkligen ut som att du inte ville vara med dem. Jag menar, dem ser bra ut och det vet alla. Jag skyller dig inte för att välja dem, allt killar skulle nog välja dem”
”Adria du måste tro mig. Jag ville inte kyssa henne, jag kysste henne aldrig tillbaka” skrek jag åt henne och såg hur hon tog ett steg tillbaka. Hon kollade med stora ögon på mig och jag förstod att jag återigen brutit mitt löfte. Fast den här gången så skrämde jag henne och inte på ett ha ha sätt. Utan hon hade faktiskt blivit rädd för mig.
”Kan jag fråga en sak?” frågade jag och Adria såg ut att tveka en liten stund innan hon nickade till svar ”Varför bryr du dig ens om jag faktiskt hade kysst dem. För helt ärligt så vill jag inte vara med dem. Men varför bryr du dig? Det kan ju inte bara ha med att du ska göra mig till en bättre människa. Eller?”
”Är det inte uppenbart Justin?” frågade hon och jag kollade med stora ögon på henne. Hade ingen aning om vad hon pratade om ”Jag har släppt in dig mer än jag släppt in någon. Jag har berättat saker för dig som ingen annan vet. Jag har låtit dig komma mig närmre än jag någonsin velat ha någon. Jag ville inte vara så här nära någon, det gör en svag och jag gjorde ett stort misstag som släppte in dig. Jag trodde att du hade förändrats Justin men uppenbarligen så är allt det här bara ett spel för dig så att du kan komma hem fortare”
”Adria det här är inget spel för mig. Jag har förändrats, du vet det bättre än någon annan”
”Jag är inte så säkert längre och jag skyller dig inget. Dem är snygga så jag förstod varför du valde att vara med dem. Det var bara jag som var idioten som trodde att du brydde dig, att det var något mellan oss efter alla kyssar och allt. Men det verkade som att jag gjorde ett stort misstag när jag föll för dig för det visade ju sig att det bara skulle komma tillbaka och bita mig i arslet”
”Du gillar mig?” sa jag och kollade med stora ögon på henne. Gillade hon mig? Var det de hon stod och sa?
”Ja jag gillar dig. Eller din fasad i alla fall” sa hon och skakade på huvudet innan hon fortsatte att prata ”Jag borde ha förstått att det bara var en fasad för att få mig att lita på dig och släppa på tyglarna. Så grattis Justin, du lyckades göra något som ingen annan gjort tidigare. Du fick mig att lita på dig och öppna upp mig. Du måste vara väldigt stolt över dig själv. Du förtjänar en Oscar eller vad tusan dem där jävla awarden heter för ditt skådespeleri”
Utan att säga något mer vände hon om och började gå bort från mig. Jag stod chockad kvar och kollade chockat efter henne. Oförmögen att röra på mig.
Adria hade erkänt att hon gillade mig. Det jag hade gått runt och hoppats och önskat hade nu äntligen hänt, Men det var tvunget att bli sabbat pågrund utav dem där två tjejerna som jag fortfarande inte vet namnet på.
Efter att bara stått här och kollat efter henne fick jag äntligen tillbaka kontrollen på min kropp. Jag kollade bort mot Adria som nu kommit en bit och satte av efter henne. Jag kunde inte låta henne gå nu, då skulle hon tro att det verkligen bara var en fasad. Vilket det verkligen inte var. Jag gillade Adria, mycket. Jag ville inte ha dem där två tjejerna som klängde på mig. Visst dem var snygg men fasiken vad dem var ytliga. Plus dem var inte Adria.
”Adria snälla vänta” ropade jag och såg hur hon stannade till en kort sekund innan hon fortsatte att gå vidare ”Adrias snälla stanna jag behöver prata med dig” Jag fortsatte att ropa efter henne men det är ganska uppenbart att hon inte vill prata om det. Så jag antar att jag måste få hennes uppmärksamhet på något annat sätt.
När jag väll kom ikapp henne greppade jag tag om hennes hand så att jag kunde vrida runt henne innan jag pressade upp henne mot ena trädet i närheten. Adria kollade chockat upp på mig och jag kunde se hur hennes blick flickade mellan mina ögon och läppar. Precis som mina gjorde mellan hennes. Så utan att vänta något mer lutade jag mig ner och pressade mina läppar mot hennes.
Hon stod där stel och orörlig ett tag innan jag kände hur hon slappnade av. I nästa sekund började hennes läppar röra sig med mina och jag kände återigen det där piret spridas i min kropp. Det känns som att det där piret aldrig försvinner när jag är runt Adria. Det minsta lilla kunde få det att vakna. Bara höra henne skratta eller röra mig fick mig att känna mig skakig. Jag hade inte känt så här sedan Selena och inte ens hon hade fått mig att känna så starkt.
Adrias perspektiv
Jag började kyssa Justin tillbaka även fast jag visste att det var ett stort misstag. Det skulle bara göra saker värre men det kändes så bra att kyssa Justin. Rätt nästan. Jag vet inte hur jag ska förklara det för jag har aldrig känt så här tidigare. Jag har aldrig gillat någon, inte ens kysst någon. Frivilligt då då. Men jag fick den känslan som alla får i dem där kärleksromanerna och filmerna som man egentligen tycker är jätte lama. Men jag kände likadant, kanske mer.
Justins händer greppade tag i mitt ansikte och drog med tummarna över mina kinder. Själv la jag mina händer över hans och jag kände hur Justin stelnade till smått. Han trodde säkert att jag skulle putta undan honom. Vilket jag borde göra men jag kunde inte hitta viljan till dit. Jag visste att det här skulle sluta illa för mig men det kändes för bra för att kunna vara något dåligt.
Efter ett tag drog Justin sig undan för att hämta luft och lutade sin panna mot min ”Vad gör du med mig?” frågade Justin andfått och öppnade ögonen för att möta min blick.
”Vad menar du?”
”Du gör mig galen, helt och hållet galen. Jag kan inte tänka klart runt dig. Du har någon sorts kraft eller något över mig” mumlade Justin fram och jag skratta smått. Det var inte meningen men det lät så fel när det kom ifrån Justin. Han var killen som inte trodde på kärlek och allt det där. Men här är han och bekänner sin kärlek för mig. Eller åtminstone så tror jag att det är vad han gör.
”Adria då måste lita på mig när jag säger att jag inte fejkade något. Visst kanske lite i början när jag kom hit då jag bara ville ha en sak utav dig. Men sen lärde jag känna dig och jag föll för dig. Hårt”
”Justin du erkände förut att du inte gör själva ‘relations grejen’ efter det som hände med Selena. Du sa att du aldrig skulle göra det då det var slöseri med tid”
”Men det var innan jag träffade dig. Alltså jag hade ju redan träffat dig när jag sa det men efter att jag lärde känna dig så fick du mig att bli den jag en gång var. Den jag var innan allt skit hände. Jag har vart så förvirrad dem senaste månaderna och det är därför jag har låtit mina kompisar bestämma vad jag skulle göra. Dem tog in mig i det här livet och gjorde mig till den jag var. Visst jag kan inte skylla allt på dem för jag är en egen person och jag borde kunnat ta mina egna beslut. Men jag lät min kompisar ta ratten och uppenbarligen gav jag det till fel personer till jobbet. Adria jag ångrar mycket av det jag gjort dem senaste månaderna, speciellt hur jag behandlade folk. Men på ett sätt kommer jag alltid vara tacksam för det för det var dom misstagen som lede mig hit. Till dig” sa Justin och jag kände hur jag fick tårar i ögonen. Jag skulle inte gråta, jag blev bara tårögd. Ingen killer eller tjej för den delen har någon sin sagt något sådant till mig.
Utan att säga något mer pressade jag mina läppar mot hans. Jag visste inte vad jag skulle säga så det här var min lösning. Och helst ärligt så gillar jag det här bättre än att prata. I alla fall just nu.
Justin började fort kyssa mig tillbaka och pressade mig hårdare upp mot trädet jag stod lutandes mot. Hans händer hitta mina höfter och mina hittade hans hår. Han pressade sig om möjligt närmre mig och han frågade om tillträde intill min mun genom att dra med tungan längst min underläpp vilket jag gav honom utan att tveka. Hans grep hårdnade om mina höfter och jag stönade smått när Justins tunga kom i kontakt med min. Damn det här kändes bra. Jag älskade att kyssa Justins, jag fick en sådan härlig känsla i magen. Som att fjärilar flög runt.
”Okej så du har aldrig vart på en konsert någonsin?” frågade Justin och kollade chockat på mig vilket fick mig att skratta. Vilket var något jag gjort mycket utav den senast timmen eller hur länge vi nu suttit här. Efter att vi kyssts ett tag hade vi slagit oss ner här i skogen med trädet vi kyssts mot som vårat ryggstöd. Eller egentligen använde jag väll Justin mer som mitt ryggstöd då jag lutade mig mot honom och vilade mitt huvud på hans bröst. Hans ena arm låg runt min midja medan han med den andra flätade ihop våra fingrar. Det här var annorlunda, men på ett bra sätt.
Vi har pratat om allt möjligt och jag vet inte hur men på något sätt kom vi in på konserter. Jag tror att vi pratade om att Justin inte njutit så mycket av dem senaste konserterna han hade och då nämnde jag att jag aldrig vart på en konsert i hela mitt liv.
”Nej jag har aldrig vart på en konsert. Vi har inte sådant här. Plus vi har inte haft ekonomin för det. Att åka på konserts skulle betyda att lägga ut en himla massa pengar som vi inte har.Jag skulle behöva lägga pengar för att åka fram och tillbaka, mat, hotellet och sen själva biljetterna till konserterna. Det skulle bli alldeles för mycket pengar så jag lyssnar bara musik hemma”
”Jag får ta dig någon gång. Jag kan kolla fall det är någon bra konsert här i närheten som jag kan fixa biljetter till”
”Verkligen?”
”Ja verkligen. Alla förtjänar att få gå på konsert någon gång under sitt liv. Det är något helt magiskt. Jag älskar att gå på konserter, ännu bättre att vara den som har konsert”
”Det skulle vara något att se”
”Vad då? Jag på scen?” frågade Justin med ett stort leende på läpparna och jag nickade smått ”Okej, jag får väll flyga ut dig till någon av mina konserter någon gång så att du kan se mig”
”Yay. Jag har bara sett videos på dig när du har konserter och det låter rätt bra måste jag erkänna”
”Rätt bra? Jag tycker att jag låter fantastisk varje konsert. Jag är bäst” detta fick mig att skratta för jag visste att han skämtade. Visst han var skit bra men han var inte så självgod. I alla fall inte längre.
”Vad skrattar du åt då?”
”Dig” fick jag knappt fram mellan skratten och Justins leende blev om mjöligt större.
”Jag älskar ditt skratt. Det klingar på något sätt. Jag vet inte hur jag ska förklara de med det är ett fantastiskt ljud att höra”
Detta fick mina kinder att heta till och jag kollade snabbt ner på våra sammanlänkade händer för att dölja det. Men jag har en känsla utav att Justin redan sätt det ”Du är sött när du rodnar. Vet du det? Det är inte så ofta det händer vilket gör det ännu bättre” och jag hade rätt. Vi satt där tysta ett tag, fast i våra egna tankar och jag lekte med Justins fingrar som var lindade runt mina. Men efter ett tag bröt Justin tystnaden och jag kan väll säga att det inte riktigt var vad jag hade tänkt mig att han skulle säga. Inte för att jag hade funderat då men i alla fall.
”Jag är ledsen att behöva sabba stämningen men skulle vi kunna gå tillbaka till camping platsen? Dem skulle börja med maten när jag stack efter dig så dem borde vara klara strax och jag är jätte hungrig” sa Justin och hans mage kurrade instämmande vilket fick mig att skratta återigen. Jag har märkt under tiden Justin har vart här att han är väldigt matglad. VÄLDIGT matglad.
”Visst men innan vi går” sa jag och satte mig upp för att sen kunna sätta mig gränslande över Justins lår. Han kollade chockat på mig pågrund utav min plötsliga rörelse. Jag log smått innan jag lutade mig framåt för att kyssa honom. Mina händer hittade återigen sin väg in i hans hår och drog smått i ändorna. Detta fick Justin att stöna lågt mot mina läppar och jag kunde inte låta bli att le smått då det var jag som fick honom att känna så här.
I vanliga fall hade det skrämt mig men allt var så himla enkelt med Justin, naturligt.
Mm jag skulle kunna vänja mig med det här.
Justins perspektiv
Adrias läppar låg över mina och hennes händer var inflätade i mitt hår vilket fick mig att stöna. Jag har aldrig gillat när någon håller på med mitt hår då det sabbar min frisyr. Men helt ärligt så var det jävligt sexig nu när Adria gjorde.
Mina händer placerade jag på hennes nakna lår och drog med tummarna över dem vilket fick Adria att rysa smått. Damn jag gillar den här påverkan som jag har på henne. Grejen var bara att hon hade samma effekt på mig. Förmodligen mer, okej mycket mer.
Jag kände hur jag började bli påverkade utav det hon gjorde mot mig så när Adria vinklade huvudet för att börja kyssa mig över halsen stoppade jag henne. Jag kunde inte låta henne fortsätta för jag vet att jag inte skulle kunna kontrollera mig själv då. Jag har inte haft sex på länge och jag är lite ‘krävande’ om ni förstår vad jag menar. Jag brukade ha det det rätt ofta innan jag kom hit och nu har jag inte haft det sen innan jag åkte vilket är ett tag sen. Jag är väldig lättpåverkad just nu och det hjälper väll inte direkt heller att det är Adria som jag var med. Hon hade en kropp att dö för och jag kände något mer när jag var med Adria. Jag vet inte vad det är men det sägs ju att det ska vara bättra att ha sex för att man gillar varandra än om man bara gör det för att ‘lätta på trycket’.
”Gjorde jag något fel?” frågade Adria, chockad till varför jag stoppade henne.
”Nej baby du gjorde inget fel. Men om du inte slutar nu så vet jag inte om jag kan kontrollera mig och jag tror inte att du är redo för något sådant än”
”Nej” sa hon nästan skamset och kollade ner på sina händer som nu låg vilade i mellan oss. Men det varade inte särskilt länge då jag greppade tag om henne ansikte för att tillta upp det så att hon möte min blick.
”Adria det är inget fel med att vara oskuld. Det är många som är det i våran ålder, fler än man tror. Plus, du har haft en jobbig uppväxt som gjort att du inte litar på killar. Så det är inte konstigt att du inte gjort det med någon” men jävligt sexigt måste jag säga. Att veta att ingen annan har rört henne på det sättet. Hon var min, bara min.
Adrias perspektiv
”Jag klarar inte av det här längre. Ni två är bara för söta” skrek John fram glatt och klappade smått med händerna. Han hade ett stort leende på läpparna och hans ögon glittrade smått utav elden som vi stod vid ”Min lilla bebis har äntligen skaffat sig en kille. Hennes första pojkvän. Jag är så stolt över dig bebisen” sa han och kramade om mig och Justin innan han stack iväg någonstans.
Justin skrattade bredvid mig och jag kunde inte låta bli att skratta jag själv. John lät som en stolt mamma eller något. Men han hade vart överlycklig när jag och Justin kom tillbaka hand i hand. Han hade direkt börjat intervjua oss och när vi berättade vad som hänt var han om möjligt ännu gladare. Han hade då börjat tjata om att det var på tiden att han visste att vi skulle sluta tillsammans för eller senare. Efter det började han bete sig som en mamma och nu var vi här.
Jag kände allas blickar på mig när vi satte oss ner på en utav stockarna runt elden. Justin la hans arm tillsammans med en filt runt mina axlar. Det hade svalnat en hel del sen jag stack. Justin la filten runt sig själv också och drog mig tätare intill sig. Han placerade en kort kyss på min panna innan han vände sig mot Alex som satt bredvid honom och började prata om något. Jag kunde inte höra vad för jag för glad för att ens försöka lista ut vad dem sa.
Allt det här hade ju slutat bättre än jag hoppats på. Justin och jag var ett par. Eller är det för tidigt att säga? Jag menar vi har ju båda erkänt att vi gillar varandra. Men måste man gå på några dejter innan man säger att man är ett par? Gud allt det här är förvirrande.
Okej så jag hoppas verkligen att kapitlet kommer upp nu. Åttonde gången gillt hoppas jag.
Okej så det blev en himla massa perspektiv bytande i det här kapitlet men jag är glad att kunna säga att det är lite längre än dem senaste. Mina kapitel har inte vart särskilt långa och jag är ledsen. Kanske inte händer jätt mycket i dem :/
MEN HALLÅ VAD TYCKER NI?!?! Jadria är äntligen tillsammans WOOP WOOP!!!!! Jag själv är jätte glad för jag har mycket planerat till nu när dem är tillsammans. Vet att många även längtat efter det så här har ni :)
Det var även Adria som erkände först :O Dem flesta utav er trodde Justin men det var några som även sa Adria så jag ni hade rätt :P Hehe men nu ska jag sluta innan jag helt flippar, händer mig rätt ofta.
1, Okej så nu när Adria är tillsamman, är det något speciellt ni vill ska hända?
2, Hur lång tid tror ni det tar innan dem"har det"? Justin är ju redan påverkad men det är ju en annan historia med Adria...
OOTG 15 - Jag hade klantat mig

”Sovgott Justin”
”Sovgott Adria”
Jag vaknade av att jag hörde hur folk mumlade runt mig men jag orkade inte öppna ögon. Jag var för trött och mina ögonlock var för tunga. Jag försökte att vrida på mig men kom inte särskilt lång då något låg på min arm. Eller snarare någon låg på min arm.
Jag gnuggade min fria hand i ögonen för att få ur sömnen ur dem och kikade smått upp för att se hur några kollade ner på mig. Dem hade stora leenden på läpparna och jag kollade frågandes på dem. Jag kände hur Adria skiftade smått i min famn och jag kollade fort ner på henne. Hon låg fortfarande djup i sömn. Huvudet på mitt bröst, min arm runt hennes midja och hennes armar runt min. Jag hade inte tänkt på vad hon hade på sig igår men jag kunde inte låta bli leendet som spreds på mina läppar när jag såg att hon hade på sig en av mina tröjor. Hon har snott ett antal av mina tröjor men helt ärligt så har jag inget emot det. Hon såg bra ut i mina tröjor, förmodligen bättre än mig. Hon mumlade något i sömnen men jag kunde inte höra vad.
”Så vad hände med att tjejer och killar sov för sig?” frågade Felix och jag drogs ur mina tankar. Jag kollade upp på killarna som stod över oss och som bestod utav Felix, Duke och någon annan kille som jag inte ens kände. Dem alla hade stora flin på läpparna och jag kunde se hur deras blickar gled över Adrias kropp. Hon hade min tröja och ett par shorts på sig men det stoppade dem inte från att spana in henne. Hennes långa slimade ben speciellt.
”Ingen utav oss kunde sova så hon kom in hit och vi pratade lite innan vi somnade”
”Och det var allt ni gjorde?”
”Ja vad skulle vi annars ha gjort?” frågade jag men jag behövde inte höra dem säga svaret då jag direkt efter min fråga insåg svaret. Dem trodde att något ‘sådant’ hade hänt igår. God dem här jävlarna kan inte tänka på något annat.
”Vi gjorde inget, jag menar ni tror inte att ni skulle ha hört om vi gjort något?”
”Damm du menar att du får tjejerna att skrika i sängen” skrattade Felix fram och jag skakade fort på huvudet. Den här killen är ju sjuk och det värsta är att han påminner mig om mig själv nu när jag tänker tillbaka. Jag insåg det inte förs än nu men jag var världens största idiot innan jag kom hit. Jag gick från tjej till tjej och kastade iväg dem lika fort. Visst jag gjorde inget mot någons vilja men jag måste tyvärr erkänna att jag använda att jag var känd när jag skulle hitta tjejer.
”Nej det var inte det jag menade. Jag och Adria är bara kompisar. Vi kunde inte sova igår, så vi pratade lite och råkade somna” okej så en liten lögn kunde ju inte skada men ja ja.
”Kom igen Bieber. Du är den första killen förutom bögparet som jag sett så här nära henne. Ingen utav oss har någonsin kunnat komma så här nära utan att hon smält till oss eller sprungit iväg. Uppenbarligen så har du ju någon hemlighet”
”Jag har ingen hemlighet förutom att jag faktiskt inte försökte komma innanför hennes byxor” eller självklar skulle jag inte ha något emot att ha sex med henne men jag skulle aldrig göra så mot henne. Speciellt inte med tanke på vad hon har gått igenom. Plus så gillade jag henne, mycket och jag ville ha mer med henne. Mer än bara sex, något riktigt.
Killen jag inte visste namnet på öppnade munnen för att säga något men blev avbruten när Adria stönade smått. Allas blickar for snabbt ner till Adria som nu försökte blinka sömnen i ögonen. Hon skiftade smått och i nästa sekund möte hennes ögon mina. Ett litet leende spreds på hennes läppar vilket snabbt smittade sig av.
”Hej” mumlade hon sömndrucket fram vilket fick mig att skratta smått.
”Hej sömntuta. Vi har åskodare bara så att du vet”
”Åskodare? Vad pratar du om?” frågade hon innan hon kollade runt i tältet men hennes blick stannade när den fastnade på killarna ”Åh hej. Kan jag hjälpa er med något?”
”Nej det är lugnt. Vi ska lämna er två ensamma så att ni kan få lite egentid”
Det var det sista dem sa innan dem gick ut ur tältet. Vi båda kollade efter dem ett tag innan jag kollade ner för att kolla på Adria som redan kollade upp på mig.
”Vad handlade allt det där om?”
”Inget, dem bara dummar sig. Tänk inte på det”
”Haha okej” skrattade hon smått fram och sträckte smått på sig. Vilket fick rysningar att spridas över hela min kropp då hennes hand drogs över mitt bröst. Mitt nakna bröst måste jag lägga till då jag inte hade någon tröja på mig. Men hon slutade inte där. Hon fortsatte att dra med handen över mitt bröst och ner mot min mage. Min hud knottrade sig under hennes fingrar och jag kunde se hur ett leende spreds på hennes läppar. Sen utan förvarning lutade hon sig ner och placerade sina läppar på min hals. Hennes läppar fick ett visst pirer att gå igenom min kropp och för att vara ärligt så är jag svag för när tjejer kysser min hals. Det har alltid vart en svaghet för mig.
Det enda problemet med det här var att jag inte kunde lista ut varför hon gjorde det. För enligt mig har hon gjort det ganska uppenbart att hon inte gillar mig. Jag menar hon kände ju inget när hon kysste mig, det sa hon ju själv.
Men jag kunde inte låta bli, jag kunde inte hålla tillbaka. Jag vred på huvudet och vinklade ner det så att mina läppar nu var sammanlänkade med henne. Hon besvarade snabbt kyssen men den här kyssen var ingenting som våra tidigare. Det var ingen tunga inblandad, ingen brådska. Den här kyssen var mjuk, full med känslor och jag kunde inte komma över hur bra hennes läppar kändes mot mina. Jag vill bara ha mer men just nu ville jag inte ta det längre. Jag ville njuta utav det här för jag visste inte om jag någonsin skulle få kyssa henne igen.
Efter ett tag drog jag mig undan i brist på luft. Vi båda andades lite fortare än vi gjort tidigare och jag lutade min panna mot hennes. Ingen utav oss sa något. Jag vet inte vad Adria tänkte på men jag vet vad jag funderade på. Jag funderade på fall det här var det rätta tillfället att berätta för Adria hur jag kände. Jag menar jag skulle väll inte få så många fler stunder som det här som jag kunde ta i akt. Så skulle jag berätta för henne? Tänk om hon sa att hon inte gillade mig tillbaka -vilket hon förmodligen inte gjorde- vad skulle jag göra då? Skulle vi fortsätta som vanligt då eller skulle vi bete oss annorlunda runt varandra? Jag vill ha Adria som mer än kompis men var det värt risken? Det här kunde sabba min vänskap med henne.
”Adria jag” började jag när jag äntligen bestämt mig för att berätta för henne vad jag kände men jag blev avbruten.
”Adria kan du komma hit ett tag. Jag fattar inte vad jag ska göra med den här saken” ropade vad jag tror var Kenny och jag suckade högt.
”Okej så jag borde gå. Var det något viktigt du ville säga?”
”Nej, jag kan ta det senare”
”Okej bra” sa hon och pussade mig snabbt på kinden innan hon skyndade sig ut ur tältet.
Jag suckade högt och drog en frustrerad hand igenom håret. Varför var folk alltid tvungna att avbryta när det hända viktiga grejer. Jag hade äntligen hittat modet att berätta för henne vad jag kände men det försvann lika fort som det kom.
Adrias perspektiv
Jag suckade frustrerat medan jag gjorde min över till Kenny som ropat på mig. Jag ville inte vara här, jag ville ligga kvar i Justin varma mysiga famn. Det kändes alltid så bra att vara i hans famn och något djupt inom mig sa åt mig att han försökte säga mig något viktigt innan han blev avbruten. Jag hoppades att det var för att erkänna hans känslor för mig för det är vad vad jag vart på väg att göra. Men jag visste bättre än så. Justin kunde få vem som helst så varför skulle han nöja sig med mig? Förstörda gamla Adria som det är så himla mycket fel, som är ett vandrande vrak? Men han kysste mig. Det måste väll ändå betyda något?
Förmodligen inte, han är förmodligen bara sugen. Han har inte fått något på länge så han tog väll första bästa chans till att få ligg. Nej Justin hade förändrats, han var inte så länge. Han brydde sig om mig och det är ju inte så att han inte haft chansen att försöka tidigare.
”Vad är det Kenny?” frågade jag när jag kom fram till honom och hon kollade chockat på mig. Förmodligen pågrund utav min ton som lät hård och irriterad. Precis om jag kände mig.
”Ta det lugnt, verkar som att någon vaknade på fel sida utav sängen. Eller snarare i fel tält om man ska vara ordagrant. Men jag behövde bara hjälp med vårat tält. Vi får det inte att sitta ordentligt i marken. Det vill bara flyga iväg hela tiden”
”Det är för att ni inte sätter i pinnarna i marken ordentligt”
”Oh, så hur gör man det då? Alltså så att dem sitter ordentligt?”
”Du kan antigen banka ner dem med en sten eller ställa dig lite på dem. Nästan hela pinnen ska vara nere i marken för att det ska vara säkrat”
”Okej tack Adri” sa Kenny med ett stort leende och jag kunde inte låta bli att le smått åt smeknamnet. Det var Justin som började kalla mig det och jag antar att dem andra bara tagit vidare på det. Dock var det inte samma sak när andra sa det.
Jag satt tillsammans med Hanna och Camil som satt och pratade om någon kille som dem träffat på något läger. Jag lyssnade bara med ena örat då min fokus egentligen låg på Justin som satt en liten bit bort. Han hade två tjejer som klängde på honom men han verkade inte klaga särskilt mycket. Dem båda såg bra ut så varför skulle han inte?
Jag undrar vad han såg hos dem? Vad dem hade som inte jag hade. Var det längden? Härfärgen? Jag har ju hört att han gillade bruneter, svart håriga och sen blondiner. Jag var rödhårig vilket betydde att jag låg sist på den listan. Eller dem men blått, grönt och alla dem där färgerna kanske låg under mig men i alla fall.
Dem två tjejerna som klängde på honom påminde rätt mycket om varandra. Båda hade långa smala kroppar, mörkhåriga med bruna stora ögon som nästan åt upp Justin med blicken. Dem hade former som framhävdes utav deras kläder som kramade deras sidor. Korta shorts som nästan visade rumpan och skjortor som dem knutit upp bara en liten bit under brösten. Det var vad dem hade på sig och det var väldigt uppenbart att dem hade på sig det för att få killars uppmärksamhet. Eller Justins rättare utsagt.
Min blick föll ner på mina händer kort innan jag kollade upp på Justin igen. Fast när min blick föll på honom ångrade jag mig direkt då min blick föll på något jag önskade att jag inte sett. Någonsin.
Justin kysste nu en utav tjejerna medan den andra kysste hans hals. Slampor, tänkte jag kort innan jag ställde mig för att göra min väg bort till skogen. Jag kunde höra hur någon ropade på mig men jag ignorerade personen. Jag fortsatte att gå och kände hur tårar spreds i mina ögon.
Jag ville inte gråta, jag ville inte gråta över honom. Men jag kunde inte stoppa det. Jag hade trott att han var annorlunda, att han inte var som alla andra idiotiska killar som fanns på den här planeten. Men jag antar att alla killar är detsamma. Jag borde inte ha släppt inom honom, jag borde ha hållit mitt avstånd som jag gjort till alla andra killar. Men Justin verkade så annorlunda.
Men jag antar att jag hade fel.
Justins perspektiv
Jag hade knappt hunnit ut ur tältet innan dem här två tjejerna hoppade på mig och det spelade ingen roll hur mycket jag försökte komma bort från dem. Dem vägrade att lämna. Dem klängde sig fast och jag börjar känna mig instängd. Jag hatar när folk klänger på mig vilket dem borde veta med tanke på att dem var mina ‘största fans’ som dem kallade sig själva.
Jag kollade bort mot Adria som satt en bit bort från mig tillsammans med några tjejer. Hennes blick möte min och hon kollade nästan äcklat hitåt. Fall hennes blick var riktad mot mig eller tjejerna visste jag inte. Kanske båda. Men det var inte mitt fel, jag har försökte gå bort från dem men dem följer bara efter mig.
”Justin” ropade den tjejen på min vänstra sida och jag vred huvudet åt hennes håll för att kolla på henne. Men det var ett stort misstag ifrån min sida för i nästa sekund låg hennes läppar över mina. Den andra tjejen började kyssa min hals och jag frös. Det här kändes fel, jag kände ingenting när dem kysste mig. Det var inget som att kyssa Adria där jag blev varm i hela kroppen.
Det här var bara fel.
Efter ett tag när jag lyckats få tillbaka kontrollen på min kropp drog jag mig undan från dem och kollade snabbt bort mot Adria. Men hon satt inte längre på sin plats och jag rynkade smått på pannan. Vart tog hon vägen?
Jag hörde hur någon ropade på henne och jag kollade åt det hållet som personen kollade åt. Min blick föll på min Adria som gjorde sin väg bort mot skogen. Hon sneglade smått tillbaka mot mig och jag kunde se tårar i hennes ögon och hur hennes underläpp skakade smått. Hon skakade på huvudet besviket innan hon slet bort blicken från mig. Hon försvann in i skogen och jag kände hur mitt hjärta sjönk.
Jag hade sårat henne, av någon anledning som jag inte kunde förstå mig på hade jag sårat henne. Jag hade lovat mig att jag aldrig skulle såra henne då hon redan gått igenom så mycket och hon förtjänar det bästa.
Men jag hade klantat mig. Den här gången hade jag verkligen klantat mig.
Här är det och här kom dramat som ni alla frågat efter :P Dock blev det tvärt om och det var Justin som kysste någon annan. Eller blev kysst av någon annan kanske man ska säga ;)
Men vad tycker ni? Var inte jätte långt kapitel men det hände en del i det precis som ni vill. Drama är här och hur tror ni att det här kommer att lösa sig?
1, Vad kommer Justin att göra nu?
2, Kanske har frågat det här tidigare men vem kommer att erkänna sina känslor först?