Men självklart var det alltid något som skulle komma i vägen. Jag hörde den pipiga rösten som alltid fick kalla kårar att åka längst min ryggrad från ett långt håll men jag slår vad på allt jag äger att hon inom kort skulle vara upp i mitt arsle än en gång. Och jag hade än en gång rätt om henne.

”Melinda var det inte du som sa att du dejtade Bieber. Varför står du då här och hånglar med någon av skolornas losers” skrattade Rachel fram och jag bet snabbt ihop käkarna. Jag hatade verkligen den där bitchen.

”Är det hon?” fråga Justin enkelt men jag visste vem det var han undrade efter. Fall det var hon som var ägg tjejen som lägger all sin existerande tid att plåga mig med sin existens. Jag nickade bara lite till svar och ett litet leende spreds på Justins läppar, ett leende jag inte riktigt förstod mig på.

 

---

---

 

 

”Kanske för att denna loser är hennes pojkvän” sa Justin och vred sig lite om så att han nu var halvt vänd mot dom med mig hårt pressade mot ena sidan med en arm lindad runt min midja.

”Omg det är Justin Bieber” for det genast ur Rachel och hon ryckte tag i Elenas arm som stod bredvid henne. Bådas ögon växte till den dubbla storleken och dom började smått hoppa på stället någon sekund innan dom lyckades samla sig och enligt mig såg det ut som att dom försökte spela coola och oberörd vilket dom redan hade sabbat genom att totalt freaka.

”Hej jag heter Rachel och det här är Elena” sa Rachel med ett stort leende på läpparna och sträckte fram en hand åt Justins håll.

”Jag vet vilka ni är” sa Justin bara kalt tillbaka och gjorde ingen ansats till att ta hennes hand, vilket hon inom kort fattade och drog tillbaka sin hand.

”Omg Rachel, Justin Bieber vet vilka vi är” tjöt Elena glatt fram och jag suckade. Tro mig, i det här tillfållet så skulle dom nog hellre ha att Justin inte visste vilka dom var. Då jag visste att Justin hatade dom nästintill lika mycket som jag på grund av det som hände.

”I alla fall så undrar vi i fall vi skulle kunna få din autograf och ta en bild med dig?”

”Hm jag vet inte, ska jag?” frågade Justin och vände sig  mot mig som snabbt skakade på huvudet.

”Nja, jag tycker nog att du ska spara dina autografer till dom som verkligen förkännar dom”

”Jag vet det tänkte jag också först men tänk om dom börjar kasta ägg på mig också då för att hon hatar mig” sa Justin och kliade sig lite fundersamt vid hakan vilket fick leendet på Rachels läppar att snabbt rinna av.

”Berättade du för honom att vi kastade ägg på dig?” brast hon ut och nu var det min tur att slå upp i ett leende.

”Såklart att jag gjorde, jag berättar allt som händer för honom”

”Som äggen och hur nu två sågs springa runt och sätta upp dom där lapparna där det stog att min tjej är en äcklig hora som bara utnyttjar mig” sa Justin och jag kollade en aning chokat upp på honom. Jag hade inte sagt att det var dom som hade satt upp lapparna då jag inte visste vem det var men med tanke på deras reaktion efter Justin sagt det så hade det Justin sagt stämt.

”Alltså vi menade aldrig att skada någon, speciellt inte dig Justin. Vi ville bara hjälpa dig för att vi trodde att hon utnyttjade dig för att bli känd och för att få pengar”

”Nehe, ni menade inte att skada någon. Nämen då är ju allting helt plötsligt okej igen eller?” frågade Justin och Rachel nickade snabbt till svar, antagligen fattade hon inte att Justin var sarkastisk.

”Är du efterbliven eller något? Hur kan det här inte skada någon hade du tänkt. Hur hade du känt om folk började kasta ägg på dig och började sätta upp lappar över hela skolan där det stod att du var en äcklig hora som bara utnyttjar folk. Inte så bra skulle jag tro. Eller så kanske det inte skulle göra någon skada då du inte verkar ha ett hjärta eller så stämmer allt det där in på dig så det är inget du inte blivit kallad förut”

”Justin” brast jag chokat ut över hans bettende och kollade upp på honom. Han hade nyss haft ett leende placerat på läpparna och retats med dom men nu var hans ögon svarta och han lätt ilskan ta bort det bästa ur honom.

”Nej Melinda, jag är trött på att folk behandlar dom jag älskar som skit. Dom behandlar dig som skit för att dom tror att du utnyttjar mig, men så fort sanningen kommer fram om att jag verklige är ihop med dig försöker dom istället att utnyttja dig för att komma åt mig. Jag är trött på det” sa han med blicken fäst på mig medans han pratade men vände sig sen mot Rachel och Elena som stod chokade.

”Och om ni tror att ni kommer att få autografer är ni helt ute och cyklar. Gå iväg och ät, skolka, vad ni än vill göra. Men jag vill aldrig se er runt Melinda igen eller höra att ni har gjort något mot henne för att såra henne igen. För jag lovar er att jag flyger hit och kastar ägg på er jag själv vilket inte lär bli en vacker syn då vi då lär få se vad det är som gömmer sig bakom allt det där sminket ni kletar på er varje dag ni ska ut. Men om ni ursäktar mig så vill jag gärna ha lite tid med min flickvän, vilket som var meningen med min den här lilla resan hit” sa Justin och avbröt dom snabbt igen när dom skulle protestera.

”Och varför är ni fortfarande kvar. Vi har pratat klart och inget ni säger kommer att ändra vad jag tycker om er eller mitt beslut om att ge er en autograf”

”Varför är du en sån bitch Justin” brast Rachel fram och kollade surt på Justin vilket bara fick ett roat leende att spridas på hans läppar.

”Ja man behandlar ju andra som man vill bli behandlad själv, är det inte så. Och eftersom du behandlar alla andra som skit måste det ju vara så du vill bli behandlad själv. Är det inte så?”

”Nej det är inte så jag vill bli behandlad, jag vill att du ska älska mig som du älskar Melinda.  Vi skulle kunna bli ett så vackert och mäktigt par”

”Synd för dig då, för den lilla drömmen som du har kommer aldrig att hända. Jag älskar Melinda och sen så är du är inte riktigt min typ av tjej som jag faller för” sa Justin och tog ett stadigare grep om min midja för att sen börja dra med mig bort från dom och bort mot den stora gräsplätten som låg en liten bit bort när Rachels fråga fick Justin att vände sig halvt mot henne igen med ett stort leende på läpparna.

”Och Melinda är din typ av tjej då eller?”

”Till punkt och pricka” sa han och pussade mig snabbt på kinden innan vi fortsatte bort mot gräset. Jag hörde hur Rachel frustrerat mumlade fram gud vet vad medans hon började med snabba steg gå tillbaka till skolan där hennes andra tre knähundar väntade på henne.

När vi kommit fram till gräset och jag vart totalt i mina egna tankar satte sig Justin ner helt plötsligt och drog ner mig framför honom så att jag nu satt med Justins ben på vardera sida om mig med ryggen vilandes mot Justins mage. Vi satt tysta ett tag under en ganska pinsam tystnad om jag fick säga så innan Justin äntligen bröt den.

”Är du sur på mig?” hans fråga chokade mig och jag vände mig lite om i hans grep så at jag nu mer låg på sidan och kollade upp på honom.

”Varför skulle jag vara sur på dig för att du försvarade mig Justin?”

”För att jag trodde att du tyckte att jag gick för långt, att det jag sa var allt för taskigt och att jag gick för långt” sa han och vred bort blicken från mig för att istället kolla ner på sin ena hand som höll på med att pilla lite på gräset under oss.

”Justin kolla på mig” bad jag, men när han inte gjorde som jag sa åt honom la jag min hand på hans kind istället för att vrida upp hans ansikte mot mitt vilket tvingade honom att möta min blick.

”Ja Justin jag tyckte att det kanske var lite över gränsen men hon förkännar det. Hon har alltid gjort det, hon behövde bara någon som hade mod nog att slänga det i ansiktet på henne som du gjorde. Jag har velat göra det i så många år men har inte vågat då jag har vart rädd att det bara skulle bli värre eller att en lärare råkar gå förbi precis då och jag får kvarsittning. Justin jag älskar att du stod upp för mig och jag kan lova dig att du just nu är en hjälte till typ hundra tjejer som har stått under Rachels hat lista” sa jag och ett litet skratt lämnade Justins läppar innan dom drogs ut till ett litet leende.

”Jag gjorde det inte för deras skull. Jag gjorde det för din”

”Jag vet och du vet att jag uppskatar det” sa jag och kysste honom lite snabbt innan jag lutade mig tillbaka igen .

”Du vet” började jag men vred snabbt ner blicken från honom och drog tillbaka min hand från hans kind för att istället pilla lite nervöst på kanten till Justins tröja.

”Du har aldrig satt att du älskar mig innan idag när du pratade med Rachel” nästan mumlade jag fram och kollade lite svagt upp på Justin mellan mina lätt sminkade ögonfransar för att inom kort möta hans blick som kollade nästan frågande på mig.

”Har jag inte?” frågade han chokat och jag skakade lite smått på huvudet.

”Du har bara sagt att du älskar dom sakerna jag gjort för dig eller jag är en av dom personerna som betyder mycket för dig. Men aldrig sagt att du älskar mig till mig, inte för att du sa det till mig där borta då då det var mer riktat mot Rachel men du förstår vad jag menar”

”Och så kan vi ju inte ha det eller hur, det får vi nog ändra på” sa Justin med ett litet leende innan han vred sig om med ett fast grep om mina höfter så att jag nu hamnade på rygg i gräset med Justin halvt liggandes över min överkropp. Hans ena arm fortfarande runt min midja medan den andra lätt smekte mitt vänstra lår som fort knottrade sig under hans beröring. Han lutade sin närmre med blicken flackande mellan mina ögon och läppar vilket drev mig totalt vansinnig. Jag lät min ena hand landa på hans kind medan jag med den andra flätade in den i Justins hår och drog honom lite snabbare mot mig vilket fick hans leende att bli om möjligt större.

 

 

”Någon är otålig” sa Justin lite roat och jag suckade inom bords.

”Jag har inte träffat dig på nästan en månad, jag har all rätt att vara otålig” sa jag och Justin skrattade svagt,

”Jag älskar dig Melinda, så mycket” sa han nu med läpparna snuddandes vid mina när han pratade och det kändes som att jag hade fjärilar i magen efter att dom tre orden nu lämnat Justins läppar.

”Jag älskar dig också”

Han pressade sina läppar först mjukt mot mina, men det höll inte särskilt läng innan han snabbt fördjupade den genom att trycka in sin tunga i min mun för att inom kort mötas av min.

 

---

---

 

 

Lång väntan på detta kapitel blev det och jag ber om ursäkt men jag har bara haft så mycket att göra dom senaste dagarna. Men jag har redan börjat på nästa kapitel och hoppas på att få upp det imorgon innan jag ska till min kompis för sen så ska jag vara med henne och sen på torsdag så kommer min kompis hit och sover över så vet inte om jag får så mycket gjort då. Kanske om hon somnar innan mig som hon brukar men vi får se.

Min dator strular lite nu också så texten vill inte lägga sig i mitten som den brukar ligga, men jag har fått en fråga om jag inte skulle kunna ha så istället då hon tyckte att det är lättare att läsa när texten ligger till vänster. Vad tycker ni? ska jag fortsätta med texten i mitten eller börja ha den som nu, med texten till vänster?

I alla fall så vad tyckte ni om det här kapitlet? Kommentera!! :D