This was never planed - Epilog

Previous
 

”Allt möjligt, du har bokstavligt talat tagit över mina tankar och drömmar totalt”

”Och det är en dålig sak?”

”Fuck no, jag har inget emot att ha dig i mina tankar. Det kan vara lite distraherande ibland men jag klagar inte. När jag inte har dig vid mig är det allt jag har” sa han och jag kollade lite sorgset ner mot honom. Jag kände mig som världens sämsta flickvän när han sa det där. Jag menar han ger mig en massa oliks resor och presenter hit och dit men jag ger honom aldrig något tillbaka. Grejen är ju det att jag vill ge honom något men jag vet inte vad. Vad ger man en person som har allt redan.

Det är som han säger. När vi är ifrån varandra så har han bara minerna, medan jag har olika smycken och kläder som tillhör honom som jag kan klänga mig fast vid. Men han har inget.

 



 

 

10 år senare, ingens perspektiv

(Melinda tjockt, Justin kursivt, Ellen vanligt, Paris inom ( ) och Michael inom * *)

"Så det här är första intervjun ni har alla fyra tillsammans eller hur?”

"Ja, vi har vart tre och tre på intervjuerna men aldrig alla fyra samtidigt. Det är alltid någon som inte kan eller är sjuk" sa Justin med ett litet skratt.

"Det blir lätt så när man är en familj med två barn och två jobbande föräldrar. Men jag måste bara fråga för jag har hört rykten om det. Melinda jobbar du för Justin nu va?"

"Haha ja, eller jag tar hand om ekonomin och hjälper Scooter med all planering inför konserter, turné, intervjuer och annat lite smått och gott" sa Melinda och alla skrattade smått

"Är inte det jobbigt? Jag menar hur hände det egentligen?"

 

(Melindas minne, ett år tidigare *Jobb*)

"Justin kommer det här att ta långtid. Jag måste tillbaka till datorn och leta jobb så att jag har något när jag kommer tillbaka. Jag fick sparken från mitt förra jobb om du inte kommer ihåg det"

"Jo jag kommer ihåg det, men snälla lyssna bara på vad vi har att säga"

"Vi?" frågade jag och kollade frågande på Justin.

"Ja jag och Scooter satte oss ner och pratade om en massa grejer. Dig bland annat"

"Vad är det med mig?"

"Scooter och jag pratade förra veckan och vi kom på ett litet förslag till oss båda” sa Justin och log stort ner mot mig. Jag suckade bara och lät honom styra mig bort till slutet av parkeringen där en buss stod som jag inte sätt tidigare. Jag kollade oförstående upp på Justin som bara flinade ner mot mig. Jag hörde fotsteg bakom oss och vände mig om för att se att det var Scooter som kom gåendes mot oss med en mapp i handen och ett stort leende placerat på hans läppar.

”Hej Melinda” hälsade han när han kom upp till oss och jag hälsade med ett enkelt hej tillbaka

"Du har inte berättat något än eller?" frågan var denna gång riktad mot Justin som skakade smått på huvudet.

"Okej då börjar jag från början då" sa Scooter och vände sig mot mig igen "Okej vi vet att du har fått sparken från ditt jobb, vi vet också att det är jobbigt för dig att ta hand om barnen själv och att ni alla tycker det är jobbigt att vara ifrån varandra så mycket som ni är"

"Åh tack Scooter för att du trycker upp det i ansiktet på mig" sa jag sarkastiskt och korsade armarna irriterat över bröstet. Inte ett dugg intresserade av att stå och små prata med dom när jag egentligen borde sitta vid datorn och söka jobb. Kanske jag var lite hård mot dom men dom måste ju förstå att jag inte är på jätte bra humör efter att förlorat ett jobb. Det var ju min enda chans att kunna hjälpa till att betala hyra, kläder till barnen och mat. Jag ville inte vara en av alla dom där hemmafruarna som bara får pengar från sin man.

"Jag säger det inte för att vara taskig mot dig Melinda, vi säger det här för att vi har ett förslag till dig"

"Visst vad är det" sa jag och Justin log belåtet bredvid mig.

”Okej så vi kollade runt lite bland dom olika anställda vi har här och det visar sig tydligen att vi inte har någon ekonomi chef för turnén och Justins budget. Och eftersom det är mycket pengar vi pratar om vågar vi inte anställa vem som helst”

”Det är förståligt” sa jag och nickade lite för mig själv.

”Så då tänkte vi så här. Det behöver inte vara något permanent eller något, kanske bara tills du hittar något annat jobb. Vi undrar alltså om du vill vara med och jobba som en i Justins crew. Det skulle då leda till att ni får mer tid tillsammans och du kan vara med och betala olika avgifter”

”Genom att få betalt av Justin” sa jag och Scooter skrattade smått.

”Ja typ. Men tänk på det, du skulle få mer tid med Justin. Du behöver inte flyga hit hela tiden för att träffa honom och om du tycker att han beter sig illa kan du bara frysa hans konton” sa Scooter och blinkade smått mot mig vilket fick mig att skratta kort.

”Hm det kanske skulle vara bra, se till att du inte skulle kunna äta så mycket skräpmat” sa jag skämtsamt och vände mig mot Justin för att klappa honom smått på magen.

”Jag är i bättre form än jag någonsin vart, tack så mycket som frågar” sa Justin och försökte spela sur men jag kunde se leendet som ville sprida sig på hans läppar.

”Scooter det här låter verkligen jätte bra men det finns små problem med det” sa jag och vände mig mot honom igen ”Vart skulle våra barn ta vägen då? Jag kan inte bara lämna Michael och Paris ensamma hemma”

”Vi har redan tänkt på det” sa Scooter stolt och jag kollade nu frågandes på honom.

”VI tänkte så här, vi kollade igenom budgeten som vi har och såg att vi i år kommer att ha jätte mycket pengar över. Så då tänkte vi så här. Vi kommer att köpa in en till buss som då bara kommer att vara till er och barnen. Dom kan följa med vart dom vill. Men medan ni båda jobbar har vi en barnvakt som följer med oss och tar hand om barnen medan ni inte kan. Sen om ni skulle vilja gå ut någon kväll så har alla i crewet sagt att dom skulle kunna sitta barnvakt någon kväll så att ni kan få en ledig kväll tillsammans” sa Scooter och jag kände hur tårarna spreds i mina ögon.

Jag vet inte varför men det kändes bara som att några vikter har lyfts från mina axlar. Tanken att kunna få jobba så här nära Justin och kunna se honom varje dag är något som jag alltid har önskat mig. För jag vet hur jobbigt det är för oss båda att vara ifrån varandra och speciellt för våra barn som inte kan ha sin pappa runt sig vid en massa saker. Den här iden skulle lösa alla våra problem och jag kan inte vänta till att berätta det för Michael och Paris att vi ska följa med Justin på hans kommande turné.

 

”Alltså jag tycker inte att det är så jobbigt men Justin tycker nog att det är lite värre. Jag har ju koll på hans ekonomi och kan se varje lite köp han gör så han måste vara lite snicki när han ska köpa saker till mig” sa Melinda och publiken skrattade roat.

”Men hur är han som chef då?”

”Han är väll bra antar jag, han bestämmer inte så mycket över mig. Det är faktiskt jag som bestämmer över honom mest, det är ju jag som fixar hans bokningar, konserter, intervjuer. Det är jag som bestämmer vad han ska göra helt enkelt. Med lite önskemål från han då”

”Det kan jag förstå. Jag tänkte bara. Ni har ju en väldigt intressant historia tillsammans och det har hänt väldigt mycket mellan er under dom här 10 åren ni har vart tillsammans. Jag menar ni har redan två barn som är 9 och 7 år, ni är gifta sen ett tag tillbaka. Jag menar det är många par som inte har något av det där vid 10 år tillsammans. Så varför kan ni inte berätta lite vad som har hänt sen ni blev tillsammans. Vi vet ju att du Melinda blev gravid väldigt fort efter att ni blev tillsammans, du flyttade till hans morföräldrar efter att dina föräldrar sparkade ut dig och Justin friade till det på alla hjärtansdag. Det är typ det man vet helt klart, sen är det väldigt suddig. Varför kan ni inte berätta lite kortfattat om dom stora tillfällena i era liv som hände efter det?”

”Okej, vad vill du veta först?”

"Ja ni kan ju börja med att förklara bilderna på er när ni grov hånglar efter att ni vart på Jimmys show" sa Ellen och Melinda skrattade roat åt minnet.

 

(Melindas minne, 10 år tidigare *Jimmys Show*)

”Babe varför är du så sur på mig helt plötsligt, vad har jag gjort?” frågade Justin dumt när han kom av scenen och jag kollade bara kort på honom innan jag skakade lätt på huvudet.

”Oh jag vet inte, kanske för att jag nästan har stått på mina bara knän och bett om att du ska hålla om mig, kyssa mig som du brukar göra när jag precis kommit tillbaka till dig eller måste åka. Men det gör du inte och just ni får en docka mer action utav dig än din egen flickvän” muttrade jag surt fram och slängde ut med armarna vilket fick Justin att kolla chockat på mig.

”Babe skämtar du med mig just nu?” undrade han och tog ett steg närmre mig. Jag skakade smått på huvudet och han greppade tag om mitt ansikte för att sen kunna kolla mig djupt i ögonen när han vinklat upp mitt ansikte mot hans.

”Du vet att jag älskar dig mer än något annat och jag menade inte att såra dig. Jag tyckte det bara skulle vara lite roligt att retas lite med dig, men jag menade aldrig att du skulle ta illa upp av det”

”Jag vet och jag kanske överdriver också. Alla dom här hormonera håller på att ta kål på mig” sa jag och han skrattade.

”Kanske. Men jag tror nog mer att det är jag som har vart en dålig pojkvän och inte vart där och gett dig vad du behövde, som jag lovade att jag skulle göra” sa Justin och låg lite smått mot mig innan han böjde sig ner mot mig och pressade sina läppar mot mina.

Tumblr_mkpbmxzmie1qi33geo1_400_large

”Så mycket bättre än en docka” mumlade Justin mot mina läppar och jag skrattade lite smått innan jag besvarade kyssen som jag nu väntad på i vad som känns en evighet.

Jag placerade mina händer runt hans nacke och drog ner honom närmre mig. Jag fördjupade snabbt kyssen genom att pressa in min tunga i hans mun och hans händer föll ner till mina höfter istället som han tog ett fast grep om.

 

”Så du var en jobbig person under graviditeten?”

Helt klart, jag tror att alla runt omkring mig ville strypa mig minst en gång när jag var gravid med Micael. När jag var gravid med Paris sen så blev det en helt annan femma”

”Men varför kan ni inte berätta vad det var som hände när Michael kom? jag hörde att det blev rätt dramatiskt” sa Ellen vilket fick både Justin och Melinda att skratta år minnet.

”Ja Michael är rätt känd för att göra stora scener. Eh han kom faktiskt 3 veckor för tidigt än planerat och mitt vatten gick faktiskt under en stor presentation som hade inför alla lärare och  hela sista års eleverna. Man kan säga att det blev ganska jobbigt. Jag fick typ panik för jag hade ju inte räknat med att han skulle komma för än om tre veckor. Ja sen så åkte jag in till sjukhuset och därifrån gick allting väldigt smidigt. Jag kommer inte ihåg allt som hände faktiskt. Det nästa jag vet är att Justin kommer in springandes och vi bestämde namnet på honom"

"Det gick så enkelt alltså?"

"Ja egentligen inte men jag vill inte behöva gå in på några detaljer"

"Haha jag förstår. Men Justin vad jag förstår så blev det lite oväntat för dig också när barnet kom"

"Haha det kan man ju säga. Den konserten blev ju väldigt intressant”

 

(Justins minne, tio år tidigare *barnet kommer*)

Jag stod mitt uppe på scenen och fansen skrek högt runt omkring mig som dom alltid gör. Jag log lite smått mot dom och greppade tag om min tröja för att sen dra av den över huvudet. Fansen skrek högre och jag flinade stort mot dom, jag älskade effekten jag hade på dom.

"Jag har en sak till jag vill fråga er. Who want's to be my baby?" fansen skrek högre igen.

Jag log stort mot dom och sprang tillbaka till där mina dansare stod för att sen börja med låten. Låten började spelas i genom högtalarna men dem avbröts lika snabbt som den börjat. Jag kollade chockat bakom mig och såg hur mamma kom in springandes på scenen. Jag kollade frågande på henne medan hon gjorde sin väg över till mig och hela arenan tystnade.

 

Hon ställde sig bredvid mig och ställde sig på tå för att komma närmre mitt öra när hon pratade.

"Justin Melindas vatten gick nyss och dom är på väg till sjukhuset just nu"

"Är du seriös?" frågade jag och hon nickade till svar.

"Jag ska bli pappa" sa jag och släppte snabbt micken innan jag sprang tillbaka backstage. Jag kände allas frågande blickar efter mig men sket i dom och sprang bort mot mitt omklädningsrum för att hämta mina grejer.

 

"Hur reagerade dina fans då?"

"Eh jag vet faktiskt inte. Jag stack innan jag ens kunde se hur dom reagerade"

"Det är förtroligt. Du skulle ju bli pappa och du hade ju inte tid att stå och vänta på att se dina fans reaktioner”

”Precis, äntligen någon person som förstår. Jag har haft personer som kommer och klagar att jag borde ha gjort klart konserten innan jag åkte. Till och med pappor med egna barn. Jag menar, dom måste ju komma ihåg känslan och lyckan som man fick när man fick reda på nyheterna”

”Man tycker ju det. Men bara en fråga. Jag har hört att era barns namn står för betydelsefulla grejer i ert liv. Så kan ni berätta anledningen till att ni döpte dom till vad ni gjorde. Paris verkat ju rätt uppenbart  om man tänker efter men man kan ju ha fel”

”Namnet Paris var faktiskt redan bestämt att hon skulle döpas till så fort vi fick reda på att barnet var en tjej. Vi ville ha något gulligt och något som betydde mycket för oss. Var av det blev Paris. Det var där vi kysstes första gången, det var där var där Justin friade till mig. Michael var dock inte lika solklart för än vi faktiskt fick se honom första gången. Våran sköterska som vi hade sa något med att barnet kommer att bli våran nästa legend eller något och då typ kopplade vi. Så vi döpte honom till Michael efter Michael Jackson då MJ har haft en väldigt stor inflytande på Justin”

”Så han är döpt efter dom två största personerna inom pop?”

”Ja det har han, det roliga är bara att han är inget som sin pappa eller Michael”

”Så vem är han lik då? Jag menar man skulle ju vilja säga att han var Justins son då han ser exakt ut som honom”

”Haha nej. Paris är mer som jag, hon ska alltid göra som jag gör och hon ska alltid följa med överallt. Michael är dock mer som Melinda. Han har alltid vart väldigt smart och älskar skolan mer än allt annat. Och du borde verkligen höra dem dikter som han skriver, han är grym. Han hjälpte Ryan faktiskt att få tjejen som han gillar genom att hjälpa Ryan att skriva en dikt till henne. Han skrev även en bit i min senaste låt” sa Justin stolt och log stort mot Ellen som kollade smått chockat på honom.

”Så det säger du? Vilken del av låten är det som han har skrivit?”

”Den andra versen där jag sjunger om att familjen är starkare än allt annat på jorden. Till och med vackrare och starkare än diamant”

”Åh den delen, jag tycker att det stycket är så himla fint. Jag kan inte fatta att du skrev det, vad mer har du skrivit?” frågade Ellen och vände sig mot Michael

”*En massa olika grejer, för det meste s skriver jag bara om en massa olika random grejer som ploppar upp i mitt huvud. Jag var faktiskt på väg att slänga den dikten när pappa hittade den och frågade fall han kunde använda den*”

”Varför skulle du vilja slänga den för? Den är ju jätte vacker”

”*Kanske, men jag har hundra till där hemma som bara ligger och samlar damm*”

”Så du är en av dom där ’töntiga’ killarna som man kan se i filmer?” frågade Ellen och gav honom en snabb blick för att vissa att hon inte menade något illa.

”*Jag antar det*”

”Du har aldrig funderat att gå i pappas fotspår, börja sjunga och dansa?”

”*Haha nej jag överlåter det åt Paris. Jag har alltid velat vara lika smarta som mamma och att skriva bara kom senare och jag fastnade för det*”

”Så ingen ny ung heart breaker av dig inte?”

”*Haha nej, jag skriver hellre låtarna som får tjejerna att falla än sjunger dom. Alla vet ju ändå att det är dom smarta och töntiga killarna som får tjejerna i slutendan. Så jag kommer att få min tjej så småningom*” sa han vilket fick publiken att skratta och kolla bedårande ner på honom.

”Så sött. Men Paris hur är det med dig då? Är du pappas lilla flicka?”

”(Mhm, jag ska bli precis som pappa när jag blir stor)”

”Oh är inte det bedårande. Du ser ut som Melinda men är som Justin. Michael är som Melinda men ser ut som Justin” sa Ellen och dom alla fyra nickade konfermerande.

”Men berätta nu. Jag vill höra allt om erat bröllop. Jag har bara sett några bilder som ni har lagt upp men efter som att ni hade ett hemligt bröllop så vet man inte så mycket mer än att erat bröllop var på någon strand någonstans”

”Det kanske är för att det var planerat så. Vi bestämde oss helt plötslig för att åka till Hawaii för att gifta oss. Så vi åkte, tog med oss våra familjer och närmsta vänner för att sen gifta oss där”

”När var det egentligen? Alltså när är det ni gifte er?”

”Det blir för 8 år sen nästan lördag”

”Du menar alltså att ni vart gifta i snart 8 år?” frågade Ellen och både Justin och Melinda nickade till svar.

”Ja exakt 8 år nästa lördag”

”Gash det är coolt, jag menar allt gick ju så fort för er och ni två håller fortfarande”

”Jag antar att när man hittat den rätta så är det för evigt” sa han och flätade ihop sina fingrar med Melinda som log stort mot honom innan dom båda vände sig tillbaka mot Ellen.

”Men berätta nu, jag vill vet att allt om bröllopet”

 

(Justins minne, 8 år tidigare * innan/under Bröllopet*)

Jag stod tillsammans med Chaz och Ryan i det ena rummet som vette ut mot stranden och jag kollade ut mot stranden där allt var uppsatt och klart inför bröllopet. Jag kände hur nerverna började bubblas inom mig och jag kollade bort mot den andra lilla stugan som låg bara någon meter bort från den jag stod i just nu. Jag försökte att få en liten glim av Melinda för att kunna lugna mina nerver men kunde inte se något då det var gardiner fördragna för fönsterna. Förmodligen för att nyfikna personer som jag inte skulle kunna se henne. Det sägs ju att det ger otur att se bruden innan bröllopet. Men jag behövde inte se mycket av henne. Bara henne hår eller något, för att faktiskt se att hon är här. Att det här inte bara var någon dröm som jag hade.

Jag ska faktiskt gifta mig med Melinda idag och jag kan inte vara lyckligare just nu. Eller jo kanske om dom här nervösa nerverna kunde försvinna. Dom drar mig till vansinne och jag vet inte ens varför jag är nervös. Jag är mer beslutsam och redo att gifta mig med Melinda än jag vart inför något annat. Jag älskade Melinda och hon älskade mig lika mycket tillbaka. Så varför var jag så nervös? Var det för att jag inte för än nu inser att jag faktiskt kommer att spendera resten av mitt liv tillsammans med henne eller är det för att jag är rädd att göra bort mig. Glömma mitt tal eller helt enkelt bara bli helt stum när jag ser henne.  Vad det än är så hoppas jag att det går över snart för jag orkar inte med det här längre.

 

”Justin det är dags att gå ut nu, prästen sa att allting är fixat och att det är bara att gå ut för oss när vi är klara” ropade Chaz som nu stod vid öppningen ut mot stranden. Jag nickade smått till svar innan jag vände mig mot spegeln för att ge mig en sista blick innan jag vände om för att gå ut till stranden.

När jag kom ut på stranden såg jag att dom hade någon utsmyckad  någon slags båge liknande eller något som dom hade ställt upp bakom där prästen står, precis vid vattnet som slog upp mot stranden men inte tillräckligt högt för att kunna nå oss där vi skulle stå. Det var ljus utspridda över hela stranden, ut över vattnet och upp längst gången där vi skulle komma. Stollar var upprada på båda sidorna av gången med båda våra familjer och vänner sittandes där. Solen var på väg ner och snart så skulle himlen bli alla möjliga färger vilket var exakt vad vi båda ville. Eller Melinda tyckte att det skulle vara fint och jag hade inget emot det. Det som gjorde hennes glad gjorde även mig glad och jag kan ju inte direkt säga att jag klagar på ett strand bröllop heller. Det är väldigt vackert.

Jag gick tillsammans med Chaz och Ryan upp till prästen och hälsade på några jag kände på vägen upp och hälsade snabbt på prästen också innan jag ställde mig till rätta. Musik började spelas från någonstans och snart så såg jag hur Selena kom tillsammans med Stella uppför gången och jag log stort mot dem båda. Jag hörde hur folk drog efter andan och kollade snabbt upp från Selena och Stella för att snabbt mötas av Melindas vackra bruna ögon. Melinda hade precis kommit upp på gången med min morfar bredvid henne som skulle eskortera henne till mig. Melinda ville inte att hennes föräldrar skulle vara här så hon bad Bruce att leda henne upp till altaret istället då han har hjälpt henne mycket och hon älskade honom mer än sin egen far.  Vilket kan vara försåtligt efter det som hände senast dom sågs när som sparkade ut henne för att hon var gravid.

Jag kände hur ett stort leende spreds på mina läppar och jag lät min blick glida över Melindas kropp. Hon hade på sig en rätt enkel vit klänning som enligt mig passade henne perfekt. Hennes hår var fixat så att det främre håret var bakdraget och uppsatt i bak medan hennes bakre hår var lockat och föll ner över hennes högra axel.

Hon möte inom kort min blick och jag såg hur ett litet leende spreds på hennes läppar samtidigt som en bedårande rodnad spreds på hennes kinder. Folk ställde sig upp och kollade med stora ögon på henne medans min morfar började leda henne uppför alltargången. Chaz petade mig lite lätt i sidan och flinade stort mot mig. Jag skickade honom ett snabbt leende innan jag vände mig tillbaka mot Melinda nu som snart var upp vid mig.

 

(Melindas inne, 8 år tidigare *Bröllop*)

 

Jag stod tillsammans med Stella och Selena i ett av dom få husen här som låg vid stranden för att fixa oss i ordning. Dom hade precis hjälpt mig på med klänningen efter att redan hjälpt mig med mitt smink och hår. Dom stod nu och fixade det sista på sig själva medan jags stod och kollade mig tveksamt i spegeln.

 

 

Håret och sminkningen var jag nöjd medan jag nu började bli osäker på min klänning som jag hade på mig. Den var väldigt enkel i släppet medan uppe vid bysten var det små ”kristallbitar” utplacerade i ett mönster.

Var den för enkel? Jag menar man brukar ju ha rätt enkla klänningar på strandbröllop men var den här allt för enkel? Eller ser den för ungdomlig ut, alltså inte ungdomlig men alltså för mycket bal känsla över klänningen.

”Melinda sluta övertänka allt, klänningen är jätte vacker och det är du också” sa Selena och jag vände mig frågandes mot henne.

”Du tänkte högt” förklarade hon med ett litet skratt och gjorde sin väg över till mig.

”Melinda du är jätte vacker så sluta oroa dig. Om det är Justin du oroar dig för så kan jag med hundra procent trovärdighet säga att du inte har något att oroa dig för. Justin kommer att dö när han ser dig så här” sa Stella bakom henne och kom upp med oss vid spegeln.

 

Jag krockade ihop min arm med Bruces och han började leda mig ut till stranden och bort mot där alla stod. Jag kunde direkt se Justin bland dom alla och kunde inte låta bli att än en gång bli slagen av hur vacker han faktiskt är. Hans hår är som vanligt uppspikat i mitten och kortare snaggat på sidorna. På kroppen hade han bara en enkel vit skjorta tillsammans med ett par svarta fin byxor. Med andra ord, han var perfekt som alltid.

Vi kom upp till där gången började och allas blickar vändes mot oss. Jag vände lite generat ner blicken i marken och höll den där ett tag innan jag kollade upp för att snabbt fastna i Justins ögon som scannade mitt ansikte och kropp med ett stort leende på läpparna. Jag log lite smått mot honom och kände hur rodnaden spreds på mina kinder. När vi äntligen kommit fram till där Justin stod tillsammans med några till kramade jag snabbt om Bruce och tackade honom innan jag vände mig mot Justin. Han sträckte ut en hand mot mig och jag greppade snabbt tag i den för att låta honom styra mig bort mot prästen.

”Vi har samlats här idag för att bevittna kärlek mellan Melinda Waltson och Justin Bieber växa sig större och ta ett större steg in en relation som ska varas förevigt” började prästen men jag kunde inte riktigt fokusera mig på vad det var han sa då jag hade tusen olika tankar flygandes runt i mina tankar.

Jag skulle gifta mig idag, gifta mig med Justin Bieber. Förstår ni hur svårt det är att få in i ens hjärna. Det hade kommit så plötsligt iden att vi skulle gifta oss idag. VI hade bara suttit hemma i vårt hus där vi höll på med egentligen ingenting och kollade igenom en massa gamla bilder. VI hade börjat prata om framtiden och vi båda sa att inte ville vänta med att gifta oss. Så vi bestämde oss för att åka iväg till Hawaii och gifta oss på helgen två veckor senare. Vi tog med våra älskade och stack typ.

 

”Så tager du Melinda Waltson, Justin Bieber till att bli din äkta man?”

”Ja” sa jag och kollade in i Justins ögon som borrades in i mina.

”Och tager du Justin Bieber, Melinda Waltson till att bli din äkta maka?”

”Ja” sa han och stora leende spreds nu på bådas läppar.

”Då förklarar jag er nu äkta man och hustru” sa prästen och slog ihop sin lilla bok innan han tog ett litet kliv bak.

Justin släppte snabbt sitt grep om mina händer för att istället kupa mitt ansikte närmre hans och det nästa jag vet är att Justins läppar är pressade mot mina. Jag la mina armar runt hans nacke för att dra honom ytligare närmre mig och hörde hur folk busvisslade i bakgrunden. Jag ignorerade dom bara helt och fokuserade istället på Justins läppar som kysste mina på ett sätt som dom aldrig gjort förut. Missförstå mig inte, jag älskade det. Det var bara mer laddat eller hur jag nu ska beskriva det. Justin drog sig undan från mig någon millimeter bara så att hans läppar fortfarande snuddade vid mina när han började prata.

”Jag älskar dig” sa han och jag skulle precis säga samma sak när jag kände hur en kall våg sköljde över mina fötter och en liten upp på benen vilket fick min länning att klibba fast sig runt mina fotleder. Jag hörde hur alla ropade lite klagande och ställde sig upp för att springa upp till det större huset där det var planerat att vi skulle äta efter ceremonin. Jag greppade tag om min klänning och lyfte upp den lite så att jag enklare skulle kunna springa men blev stoppad av en arm som slingrades runt min midja.

”Och vart tror du att du är på väg Mrs. Bieber?” viskade Justin i mitt öra och jag kände hur en rysning gick längst hela min kropp.

”Jag ska gå upp till våra gäster och försöka rädda min klänning”

”Dom kan vänta” sa Justin och jag hann inte reagera förs än Justin lyft upp mig i sin famn och började stegra ut i vattnet med mig i famnen,

”Omg Justin vad tror du att du håller på med, släpp ner mig”

”Din önskan är min lag baby” sa han och släppte sitt grep om mig men efter som att han redan hunnit gå en bit ut föll jag ner i vattnet och kände hur hela klänningen nu satt slimmad efter min kropp. Jag kollade chockat upp på Justin när jag kommer upp över vatten ytan igen men han flinade bara stort ner mot mig.

”Du ser lite blött ut Melinda, vad har hänt?” frågade han roat och jag skakade smått på huvudet åt honom innan jag greppade tag i hans skjorta för att sen dra ner honom i vattnet bredvid mig.

Han hostade smått när han kom upp ur vattnet och jag log belåtet mot honom. Jag puttade till honom så att han ramlade åt sidan och ner i vattnet igen och ställde mig upp för att börja springa upp mot stranden. Vilket för eran information är väldigt svårt att göra med en klänning som den här. Den väger typ flera kilo när den är blött. Justin skulle få för det här alltså, ta mina ord för det.

”Vart tror du att du ska någonstans?” ropade Justin efter mig och jag hörde hur han kom närmre för varje steg som han tog. Precis när jag nått stranden kände jag hur en arm lindades runt min midja och det nästa jag vet är att både jag och Justin ligger skrattade på stranden. Då Justin snubblat på sina egna fötter när han snurrade runt oss båda.

”Din klant, nu sabbade du min klänning om möjligt mer” sa jag och smällde till Justin på bröstet vilket bara fick honom att skratta åt mig.

Love-kissing-couple_large

”Du ser ändå bättre ut utan den” sa Justin skämtsamt och flätade ihop sina fingrar med mina för att kunna dra mig närmre honom. Han placerade sina läppar över mina och jag kom på mig själv att snabbt besvara kyssen. Vi satt där ett tag innan Justin drog sig undan från mig. Men bara någon millimeter så att hans läppar fortfarande snuddade vid mina när han pratade.

”Så hur känns det nu då Melinda Bieber?” frågade han med ett stort flin på läpparna och jsg skrattade smått åt namnet.

”Det kommer nog ta ett tag för mig att vänja mig vid det namnet”

”Vi har all tid i världen babe. To infinity and beyond, remember”

 



 

Omg det blev fu***ng 5242 ord lång den här epilogen. Det är med hästlängder det längsta jag någonsin skrivigt men jag hoppas att ni gillar det.

Dom fick alltså två barn, gifte sig, hon jobbar för honom och dom lever lyckliga i alla sina dagar.

Haha nej men jag måste säga att det känns lite konsitigt att det här novellen tar slut nu, det här är nog faktiskt den novellen jag lagt mest tid åt att skriva och planera seker till. Jag hoppas att ni gillat att läsa den och jag hoppas även att ni kommer gilla novellen som kommer efter.

 

Den nya designen tillsammans med handlingen och prologen kommer upp imorgon på morgonen någon gång innan jag sticker till stan med min syster och kusiner för en mysig dag med dom.

 

Okej i alla fall så kommentera gärna vad ni tycket om slutet. Vilket kapitel som är eran favorit. Favorit moment och om ni kommer på något eget. 

 

 

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Ebba

Kommer faktiskt sakna denna novell! Den var väldigt bra! I alla fall JAG ÄLSKADE EPILOGEN!!!!

2013-04-06 @ 02:14:05
Postat av: JEN..<3

vad hände med stella?!!

Svar: Vad menar du hände med Stella?!?
Just Twitter

2013-04-06 @ 07:39:21
Postat av: Liv

Awesome kapitel!! jag älskar alla kapitel!

2013-04-06 @ 08:36:54
Postat av: Emelie

As bra! <3

2013-04-06 @ 09:32:06
Postat av: Linn

AWWWWWWWWWW! deras bröllop var hur gulligt som helst! LÖÖÖÖVE IT! kommer sakna Melinda o Justin. :/ but life goes on!

2013-04-06 @ 17:53:29
URL: http://juustanordinarygiirl.blogg.se
Postat av: Maddo <3

OMFG!!! Skiiiit bra, Kommer sakna Jelinda något enormt, och bröllopet det går inte att beskriva hur sött och gulligt det va!!
Jag måste säga att jag älskar alla dina berättelser och brukar sitta å läs dom 24/7 under loven eller helgerna!!

2013-04-28 @ 13:20:10
Postat av: Donna

Älskade den här novellen sjukt mycket ! Men skulle vilja veta vad som hände Stella och Chaz . Och hur Justins barn ser ut och om Paris blev känd trotts allt <3

2013-05-28 @ 11:54:35
Postat av: Emmy<3

Loooove it!! <3 Fjärde gången jag läser denna novellen och får aldrig nog!! Älskar det!! <3

Svar: haha och jag älskar dig<3 låter kanske konstigt då jag inte känner dig men älskar läsare som du:D <3
Just Twitter

2013-07-19 @ 13:22:09
Postat av: Emmy<3

haha känns konstigt att skriva här igen då jag var den senaste som kommenterade, men har läst denna novellen igen, haha 5 gången ;) Tröttnar allvarligt aldrig! Haha dina noveller såå bra, älskar verkligen ditt sätt att skriva, det kanske har gått 20 kapitel men det känns som att man har läst hur länge som helst samtidigt som det inte det inte har gått för fort fram! Hahah lite svårt att förklara men hoppas att du förstår!

Svar: Hahaha jag förstår vad du menar ;) och tack så mycket, den novellen är nog den jag är mest nöjd med också så jag är glad att du gillar den :) <3
Just Twitter

2013-11-03 @ 22:32:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback