Game on kapitel 28 part 1
” Kom igen, du kan ju inte döma oss så mycket som ni har hängt på varandra när folk är runt omkring er ”
” Vi var tillsammans i fyra dagar innan jag behövde åka ”
” Så ni har inte haft det? ”
” Nej och nu när du fått ditt svar kan vi snälla gå och lägga oss nu ” sa jag och han nickade till svar. Jag la ner huvudet på kudden och somnade snabbt in.
Jag vaknade av att någon snarkade till och jag satte mig upp med ett ryck. Jag kollade bort mot Pattie som låg och snarkade ganska högt och Kenny som snarkade i rummet bredvid. Jag la mig ner igen för att försöka somna men det var omöjligt att somna om med det var omöjligt med allt snarkande. Jag satte mig upp och gick bort till min väska för att byta om till en stor t-shirt och ett par mjukis shorts. Jag tog min tablett innan jag gick ut till vardagsrummet där jag hittade Justin liggandes på soffan halvt sovande.
" Hej snygging " viskade jag i hans öra och han ryckte till lite. Han kollade upp på mig och ett brett leende spred sig på hans läppar.
" Hej hotie " sa han och jag skrattade. Han klappade på soffan framför sig och jag gick snabbt runt för att sätta mig framför honom.
" Kan du heller inte sova? " frågade jag och han drog mig närmre sig så att jag nu låg med ansiktet bara någon centimeter ifrån hans.
" Jag vaknar alltid tidigt på helger. Du då, är det ryggen som gör att du inte kan sova? "
" Nej, jag har faktiskt inte känt av ryggen på ett tag. Det var din mammas och Kennys snarkande som väckte mig " sa jag och han skrattade.
" Vilken tur att jag inte snarkar då, så att jag slipper väcka dig "
" Visst jätte bra, synd bara att jag är fast med din mamma och de med Alfredo och Kenny "
" Killarna är faktiskt på min sida, så det är bara mamma vi behöver övertyga "
" Och hur skulle vi kunna göra det. Din mamma låter mig knappt röra dig och speciellt inte vara i ett rum ensam med dig "
" Det är lite skillnad mellan våra mammor kan man ju säga " sa han och jag skrattade.
" Det kan man ju säga. Min mamma har ju redan börjat prata om att bli mormor till The Biebers bebis " sa jag och han kollade chockat på mig.
" Jag antar att det är skönt att veta att vi åtminstone har din mammas stöd "
" Eller hur, jag lovar att den ända anledning till att min mamma är så här är för att vi på något sätt vill bli släkt med dig. On du hade vart någon annan kille hade hon slängt ut dig nästan på direkten "
" Finns fördelar med att vara mig ibland "
" Det finns en hel del nackdelar också skulle jag nog också säga "
" Vad är nackdelarna med att var ihop med mig? "
" Låt oss. Inget privatliv, man kan bli blind, kan bli döv, övertrampet och låt mig se, man måste smyga runt med dig och hålla det hemligt att vi är tillsammans " sa jag och han suckade.
" Vi behöver inte gömma oss om vi inte vill, utan det är vad Scooter tror är bäst för oss. Men om vi båda vill skulle vi inte behöva göra oss "
" Jag vet inte riktigt vad jag vill. Jag menar, jag skulle göra vad som helst för att slippa smita runt med dig. Men jag vet bara inte om jag kommer orka med allt hat som dina tjejer tydligen får "
" Jag kommer inte låta någon skada dig, jag lovar "
" Jag vet " sa jag och la en min hand på han kind för att dra min tumme längst han kindben. Jag drog mig närmre honom och pressade mina läppar försiktigt mot hans. Han besvarade snabbt kyssen och la en hand bakom min nacke för att pressa sina läppar hårdare mot mina, men jag drog mig undan då jag var rädd att någon skulle komma.
" Vi väntar ett tag innan vi kommer ur med att vi är tillsammans, tills du är helt hundra på att du vill ge bort ditt privatliv "
" Jag tror aldrig man riktigt är beredd att ge bort sitt privatliv "
" Nej men så beredd du kan bli "
" Du vet att det inte bara är jag som ska bestämma det här "
" Jag vet, men jag har knappt något privatliv i vilket fall som helst och jag vill inte behöva veta att jag tog ifrån dig det " sa han och ett stort leende spred sig på mina läppar.
" Du är bara för gullig, vet du det "
" Jag försöker så bra jag kan "
" Jag kan väll bara säga då att allt ditt försökande är inte förgäves. Då du är den mest fantastiska killen jag känner "
" Det är väll inte så svårt om man genomför med killarna från ditt gammal lag "
" Kanske inte, men ut har aldrig känt så här för någon förut "
" Jag älskar dig " sa han och jag kände hur hela min kropp värmdes av dom tre små orden han just sagt.
" Jag älskar dig " sa jag utan att egentligen tänka och hade inte tänkt på hur sant det var förrän dom orden lämnat min mun.
" Jag älskar dig också " sa hon och ett stort leende spred sig på mina läppar.
Jag la en han bakom hennes nacke för att dra hennes ansikte mot mitt och pressade mina läppar hårt mot mina. Hennes hand flätades in i mitt hår och hon drog sig närmre mig. Jag kände hennes tunga mot mina läppar och särade snabbt på dom för att möta hennes tunga med min. Vi låg där tätt sammanflätade ett tag innan Naila drog sig undan. Jag kollade hennes djupt i ögonen och kunde höra att hon var lika andfådd som jag.
" Din mamma kan komma " stammande hon fram som ursäkt att hon dragit sig undan och jag skrattade. Hon pussade mig snabbt på kinden innan hon vände sig i mitt grep så att hon nu låg med ryggen mot min mage och ansiktet mot tv.
*
Naila hade vart här i lite över en vecka nu och jag vet inte hur många prank vi gjort mot varandra. Mina har inte lika elaka, men nu skulle jag få min hämnd. Speciellt sen hon prankade mig med bilarna. Jag vet att Ryan var med då också men Naila är roligare att pranka.
Jag gick bort till badrummet vid min loge där Naila duschade och när jag kände på hand taget kände jag att det inte var låst.
Ett leende spred sig på mina läppar, nu jäklar ska hon få.
Förlåt för den alldeles för långa väntan men nu är den äntligen uppe och jag ska verkligen försöka få upp part 2 imorgon.
OMG! bäst för dig ja! annars... jag bara säger, jag vet vart du bor Emelie! jag vet vart du bor.
thihiiihihihihihihihi,
I know what's gonna' happen! Thihihi.
(Linn oxå nu ;PpPpPpPpP)
braaaaa
jättebra!
jättebra!