”Haha som att jag skulle kunna sabba ditt självförtroende Justin. Jag har aldrig träffat en kille med lika mycket självförtroende i sig själv innan jag träffade dig. Jag menar missförstå mig inte nu, jag menar alla killar skulle nog vara det om dom hade nästan alla världens tjejer skrikande efter dig. Allt jag säger är bara att det lär nog behövas lite mer än en skämtsam kommentar för att dra ner ditt självförtroende” sa Justin och skrattade till lite.

”Jag skulle nog vilja påstå något annat. För jag kommer alltid att ta till mig saker du säger, vare sig det är bra eller dåligt. Jag lyssnar alltid på dom personer som betyder mycket för mig” sa han och ännu en rodnad spreds på mina kinder vilket fick Justin att skratta.

”Jag älskar att du rodnar för varje liten komplimang jag ger dig, jag gillar den effekten jag har på dig” ja då är de en av oss i alla fall. För mig var det bara pinsamt.

 

---

---

 

 

Det hade gått två veckor sen Justin åkte och som jag gått i skolan. Dom i skolan hade börjat inse att jag inte skulle ge dom någon information in Justin och jag blev istället den mest hatade personen på skolan tillsammans med dom som var med mig då alla trodde att dom också hade information om Justin som dom ville ha. Fast jag hade egentligen inget emot det. Att vara jag innebär just nu att slippa allas irriterande frågor och framför allt slippa deras klängande i ett försök att bli min kompis.

Justin hade jag knappt pratat med under dom senaste dagarna då jag hat fult upp med skolan och läxor under dagen och Justin jobbar för det mesta på kvällarna med sina konserter, intervjuer och andra olika events. Självklart så skickade vi ju sms till varandra hela tiden men det är ju inte riktigt samma sak. Jag saknar att se hans leende, hans ögon, höra hans skratt och hans röst. Visst så är ju inte två veckor så mycket men efter att ha spenderar två månader tillsammans nonstop känns två veckor som månader och år. Mina kompisar sa att jag bara var fånig och om jag ville se honom eller höra hans skratt var det väll bara att koll på ett videoklipp från Youtube. Men det var inte samma sak som att träffa honom i verkligheten. Eller Skype är ju inte verkligheten men ni förstår väll vad jag menar. Långdistans förhållande är svårare än vad man tror och om ni tror att ni vet hur det känns så har ni helt fel. Det är inget som man har tänkt sig utan det är tusen gånger värre, enligt mig i alla fall. Allt jag gör får mig att tänka på justin och så fort jag pratar ned någon så försöker jag att fundera ut vad Justin skulle göra i det tillfället vilket inte går något bra då alla mina tankar och fantasier slutar med att vi hamnade på någon random plats kyssandes.

"Melinda lyssnar du ens på vad vi säger?" frågade Stefanie och jag drogs ur min lilla koma som jag fastnat i.

"Jag behöver verkligen prata med Justin" sa jag istället för att svara på frågan.

"Okej men kan du göra det senare, vi sitter just nu mitt i ett projektarbete"

"Ja som jag typ har gjort allt i så jag tror att ni kan göra lite utan mig. Sen så behöver jag verkligen prata med Justin" sa jag och skull precis resa mig upp när någon greppade tag i min arm.

"Melinda det ska vara klart om en vecka annars får vi underkänt"

"Ja vi har gått om tid och om jag inte ringer honom nu kommer jag att bli galen" sa jag och gav dom ett litet leende innan jag drog mig undan och började gå bort längre in i korridoren i jakt efter ett ledigt klassrum. När jag gått en liten bit kom jag fram till ett ledigt klassrum som jag snabbt smet in i för att sen slå mig ner på lärarens bänk med fötterna på stolen.

Jag drog upp mobilen och började sen leta igenom min kontakt efter Justins numer som jag inom kort hittade och tryckte på ring. Några få signaler gick fram innan en allt för bekant röst fyllde luren.

”Hej babe jag har saknat dig. Vad gör du? Har inte du skola nu? Alltså inte för att jag har något emot att du ringer mig för det har jag inte, jag vet bara hur viktigt skolan är för dig” mumlade Justin snabbt fram på mindre än typ en minut och jag skrattade lite roat åt honom.

 

 

”Nej jag har en liten paus nu från skolan så jag tänkte att jag kunde prata med dig lite för tro det eller ej så har jag saknar dig också” sa jag skämtsamt vilket fick ett litet skratt att lämna hans läppar.

”Vad bra då, skulle vara lite jobbigt annars om jag hade saknat mig och du inte saknat mig”

”Haha kanske lite. Grejen är bara att jag har rätt svårt att inte sakna dig. Alla hänger och klänger på mig typ hela tiden och vart jag än går så hör jag ditt namn i någons konversation och blir återigen påmind om dig”

”Du sa det sista som att det vore något negativt”

”Bara ibland när man har annat att göra. Som när man har lektion eller en massa läxor som måste lämnas in, då kan det bli lite jobbigt om jag bara har dig flygandes runt i mina tankar”

”Låter inte så dumt enligt mig, jag skulle inte ha något emot att ha dig flygandes runt i mina tankar hela tiden. Skulle vara bättre än all denna huvudvärk i alla fall”

”Mycket just nu eller?” chansade jag på och hörde hur Justin suckade i andra sidan samtalet.

”Du har ingen aning. Det har vart så mycket att ta hand om den senaste veckan. Men förmodligen blir det bättre, jag älskar ju att åka runt på turné och träffa mina fans, saknar dig dock då men vi syns ju förmodligen snart”

”ja det gör vi, ganska snart också förhoppningsvis och för mina vänners skull så att dom slipper höra mitt eviga tjat om hur mycket jag saknar dig” sa jag och han skrattade lite svagt innan han tystnade och det lätt lite som att han tvekade lite innan han började prata igen.

”Melinda jag har tyvärr dåliga nyheter också som jag måste berätta. Jag ville berätta det igår men jag fick aldrig tag i dig då” sa Justin nästan försiktigt och jag hörde en liten ton av nervositet i hans röst.

”Okej vad är det? Det är säkert inget vi inte kan fixa”

”Eh du vet min andra mobil som jag använder mest för att vara ute på instagram, facebook, tar bilder med och sånt. Den som jag inte använder för samtal och jobb”

”Ja, du hade väll med den när du kom hit förut?”

”Ja det är den”

”Okej vad är det med den då?” frågade jag nu en aning tveksamt och Justin suckade högt till innan han svarade på min fråga.

”Den blev snodd igår under min M&G” babblade han snabbt fram och det var nästan så att jag nästan inte hörde honom när han pratade.

”Vad menar du att den blev snodd?”

”Jag vet inte okej. Jag hade min mobil under tiden jag hade M&G då jag ville kolla om du skulle ringa eller något. Jag la tillbaka den sen i min bakficka sen och när några till av mina fans hade kommit in skulle jag ta upp mobilen igen och då var den borta”

”Varför får jag en känsla att det där inte är det värsta i det som hände?”

”kanske för att det finns mycket mer”

”Vad menar du med mycket mer, än det fler saker som har blivit snodda?”

”Eh nej, men tydligen så har dom som tagit min mobil lyckats komma in på den och hann ladda över allt till en annan mobil eller något och stängt av min mobil så att vi inte kan spåra den så min mobil är officiellt borta” suckade han fram och det skulle inte förvåna mig om han drog en hand genom sitt hår vilket han gjorde varje gång han blev irriterade eller frustrerad.

”Jag är verkligen ledsen Melinda jag vill verkligen inte att det skulle bli så här”

”Varför ber du om förlåtelse för, det är ju din mobil inte min. Det borde vara jag som tycker synd om dig för att ha förlorat din mobil”

”Du förstår inte, alla mina bilder är på den mobilen. Bilder på dig” det tog ett tag innan jag förstod vad han menade med det sista och när jag väll gjorde det greps jag nästan av panik. Det här kunde inte sluta bra och med att inte sluta bra menar jag med att vi båda kommer få gå igenom ett helvete dom kommande veckorna med både fans och paparazzi efter oss hela tiden.

”Är dom bilderna vi tog medans du var här på den mobilen?” ville jag veta och höll tummarna att dom inte var det för då skulle i alla fall inte våran relation komma ut om det blev så.

”Ja dom är på den mobilen och dom har startat både ett twitter konto och facebook konto där dom säger att dom kommer gå ut med alla bilder och videor jag har på mobilen. Dom har redan släppt en video som fanns på min mobil men det var ingen fara med den. Problemet är dom som kommer efter det”

”Inga naken bilder där hoppas jag på” skämtade jag lite i ett försök att lätta stämingen en aning vilken fungerade någon sekund men gick återigen tillbaka till det normala när samtalet fortsatte.

”Nejdå, men bilder på dig och mig kommer komma ut. Våra sms till varandra finns på den mobilen och dom har en lista på alla samtal vi har haft med varandra. Så jag antar väll att det är så här vi kommer ut som par då, jag är verkligen ledsen. Jag vet att det inte var så här du ville att vi skulle komma ut med det, inte jag heller för den delen men nu blev det tyvärr så här. Jag är ledsen”

”Sluta säga det. Visste jag hade väll velat att det kom ut på ett annat sätt, att det kom från oss och att jag hade fått lite tid att vänja mig med ditt liv lite innan vi kom ut. Men det här är inte ditt fel och som jag sa innan så klarar vi oss igenom det. Jag är ju trots allt ganska van med hela kändis grejen. Inte att vara tillsammans med jordens mest efterfrågade kille då men jag har ju faktiskt levt som Selenas bästa kompis sen vi var små så jag har ju mer eller mindre växt upp med paparazzi och galna fans”

”Det är försäg men det är tyvärr en ganska stor skillnad att vara kompis med mig eller Selena och att vara ihop med mig. Du kommer att få mycket hat och en hel del hotbrev”

”Jag vet Justin, du vet inte hur många gånger Selena ringde gråtandes till mig efter att ha läst ett att breven som dina fans hade skickat”

”Selena berättade aldrig om det för mig”

”Förmodligen för att hon vill verka stark inför dig. Förresten har du pratat med Selena om det här? Hon har ju faktiskt väldigt stor del i allt det här också”

”Nej det har jag inte, jag tänkte faktiskt inte på det men jag antar att jag borde ringa henne och förvarna henne lite i alla fall”

”Det är nog bra, blir lite jobbigt kanske om en fråga om oss helt plötsligt kommer upp under en intervju eller något”

”Det lär det bli. Men hörru jag slår en signal till Selena senare och så får vi prata så fort vi båda har tid för Scooter ropar nu att jag måste sticka”

”Okej, men vi får höras snart. Riktigt snart”

”Självklart babe, jag kan inte hålla mig borta från för länge. Kliar redan ei fingranra fter två veckor att få hålla dig i min famn igen” sa han och jag skrattade.

”Du får väll komma hitt när du har en ledig dag eller något då”

”Mm jag får nog göra det. Men vet du vad jag måste verkligen lägga på nu men vi hörs sen”

”Det gör vi” sa jag innan vi båda sa ett snabbt hejdå till varandra och samtalet avbröts.

 

*

 

Jag bokstavligt talat darrade hela jag just nu. Jag satt i Stefanies bil på väg till skolan och jag har aldrig vart så här nervös i hela mitt liv om jag ska vara ärlig.

För som Justin hade trott kom bilderna på oss och alla våra sms upp på internet igår och allt hat kom direkt som på ett knapp tryck. Jag hade tussentals kommentarer om hur jävla vidrig och äcklig jag är på både min facebook och instagram. Folk hade kommit till min dörr och knackat på men mamma hade enkelt bara sagt att jag inte var hemma och efter en massa om och men så gick dom hem igen. Det var till och med någon som hade tagit sönder våran brevlåda och skrivit ”jävla hora” på den.

Jag rös bara av tanken att sätta min fot inne på den där skolan med över tussen elever där som flesta älskade Justin. Och om dom hade vart på mig innan skulle det nog inte vara någon match med hur mycket dom skulle hänga och klänga på mig nu.

Bilen stannade på skolans parkering och Stefanie stängde snabbt av motorn innan hon vände sig mot mig.

”Melinda det kommer bli bra” sa hon och la en hand över min som vilade i mitt knä ”Jag kommer att följa med dig hela dagen och Kasper sa också att han kommer att hjälpa till även om du inte vill det. Jag vet att det inte står så bra till mellan er två just nu men han gör verkligen allt för att göra det upp till dig. Han älskar dig och jag vet att du inte vill erkänna det just nu men du älskar honom också”

”Jag vet att jag älskar Kasper också men det gottgör inte allt för vad han gjorde den kvällen. Men idag så bryr jag mig faktiskt inte om det för jag kommer att ta emot all hjälp jag kan få för att inte bli mossad av alla galna människor där inne” sa jag och Stefanie skrattade kort innan hon vände sig bort från mig för att hoppa ur bilen.

”Kom nu, det kommer inte bli bättre bara för att du skjuter upp på det. Du kommer att behöva gå in ditt för eller senare”

”Jag väljer nog senare”

”Melinda det kommer bara bli värre om du väntar och det vet du” sa hon och jag suckade frustrerat då jag visste att hon hade rätt vilket fick ett belåtet leende att spridas på hennes läppar.

Jag greppade tag om min väska som låg nere vid fötterna innan jag hoppade ur bilen och började följa efter Stefanie upp mot skolans ingång. Jag kände hur allas blickar brände mot min hud medans jag gick upp för gången och kom för varje steg närmre skolan som nu redan var fylld med elever.

Jag slog upp dörrarna som ledde in i skolan och hörde direkt skrik och klampande som fyllde korridoren vi kommit in i. I nästa sekund stod jag och Stefanie i mitten av ett hav som säkert bestod av hundra elever. Frågorna flög hit och ditt och vad jag kunde höra så handlade dom alla om Justin vilket då inte var en så stor chock då jag hade väntat mig det.

Vi försökte klämma oss igenom den lilla folkmassan men lyckades inte röra oss ens en meter åt något håll utan att dom slet oss tillbaka. Jag kände hur folk drog i mig åt olika riktningar och dom försökte röra mig så mycket som möjligt då enligt dom så rörde man en del av Justin om man röde mig.

Efter ett tag fyllde ljudet av skolklockan skolan och signalerade att det var dags att gå till sin första lektion. Jag hörde hur folk mumlade något i still med ”vi letar upp henne vid lunch istället” innan dom tillsammans med sina kompisar började gå bort till sina egna lektioner.

Jag kände hur jag äntligen kunde andas ut ordentligt och med en ända liten blick på Stefanie började vi gå bort mot våra skåp för att hämta våra böcker innan vi kunde gå till våran lektion som i denna stund tyvärr var psykologi där vi just nu bara var tvungna att ha en belieber som lärare som tyckte att det skulle vara roligt om vi skrev en varsin uppsats om Justins liv och hur det var att vara kändis.

Jag slängde in min väska i skåpet innan jag drog ut min böcker och började tillsammans med Stefanie gå bort till våran klass. När vi kom for allas blickar snabbt upp mot oss och Miss Sterman vände sig ilsket mot oss och skulle förmodligen fräsa åt oss för att vi var sena men mjuknade snabbt och slog upp i ett stort leende när hon såg att det var.

”Förlåt att vi är försenade, det tog lite längre tid att vi trodde att komma till våra skåp”

”Eh det är lugnt jag förstår, det kan vara jobbigt att vara ihop med en kändis ibland” sa hon och jag ville egentligen komma med en spydig kommentar som ”Ja när man har irriterande personer som dig klängande efter sig” men valde att istället ge henne ett på klistrat leende innan vi gick bort till våra platser.

”Kanske är en fördel att vara tillsammans med Justin ibland va?” viskade Stefanie snabbt och jag skrattade. Självklart så finns det fördelar att dejta en kändis men enligt mig finns det fler nackdelar. Och störst av dom alla är att jag inte kan träffa Justin så ofta. 

 

---

---

 

 

Inte ett genom läst kapitel men blev dock ett dubbelt så lång från ett vanligt så hoppas att det inte är för ycket fel och att det här gör upp lite för den långa väntan på det här kapitlet. Men jag ska direkt börja på nästa och hoppas verkligen att jag får upp den imorgon.

Men tills dess så kommentera mycket för då är det störe chans att det kommer upp ett imorgon.