Biljetter till den 24!! Snälla läs......
Instagram - LÄS!!!!
Svar till S. *Handling till Memories Can Come And Go....*
Memories Can Come And Go - Handling
Tiffany var en gång i tiden en av Justins absolut bästa vänner som när dom var små hade planer på att styra världen tillsammans. Men allt det där förändrades när Justin blev känd och allt annat som en gång var viktigt glömdes bort. Justin fick ingen tid att komma tillbaka att träffa hennes så ofta och det blev istället att dom tappa kontakten helt, eller det är i alla fall vad Justin tror att anledningen är. Men helt plötsligt när Justin har en paus från sin karriär bestämmer sig Justins mamma att det är dags att hälsa på hennes gamla kompis som är ingen mindre än Tiffanys mamma. Gamla känslor som en gång funnits där eller kanske aldrig försvann bubblas återigen upp till ytan och även om dom inte pratat på länge är det henne som han vänder till sig när det plötsligt händer något i hans liv och snart leder allting till en olycka. En olycka som ser till att allting förändras på mindre än bara en sekund och kommer förändra världen totalt.
Det här är då handlingen till novellen som kommer efter This Was Never Planed. Hoppat ni som inte läst det än gillar det.
Och till er som inte läst kapitel 62 än så ligger det under det här inlägget.
Sitter med kapitel 63 som är det sista kapitlet innan epilogen just nu och om inget annat kommer i vägen kommer det att komma upp senare idag. har faktiskt skrivet lite på epilogen också och jag kan bara säga er en sak. Att epilogen som kommer efter kapitel 63 kommer vara det längsta kapitlet jag någonsin skrivit.
Out Of Town Girl - handling och prolog
Kommer Adria lyckas få Justin att bli en bättre person igen efter uppbrottet med Selena som krossade honom totalt eller kommer Justin bara fortsätta vara den douchebag som han är?
Den här novellen handlar om kärlek, vänskap, svek, löften och förändringar.
Prolog - Adrias perspektiv
”Pappa du kan ju inte vara seriös. Du kan inte göra så här, om det här är mitt straff för att jag kom hem försent förra veckan så ber jag dig att ta något annat. Vad som helst, jag kan städa hela ranchen, åka och handla, få utegångs förbud. Vad som helst men inte det här pappa”
”Oh kom igen så illa är det inte. Du pratar som att hela jorden kommer gå under” sa pappa och vände ryggen åt mig för att sen gå upp mot huset där vi bodde.
”Pappa jag är seriös. Världen kanske inte går under men den här ranchen kommer helt klart att göra det. Vet du inte vilken idiot Justin Bieber är. Han ligger runt med en massa tjejer och festar varje kväll. Han tror att han är en gåva skickad från gud eller något och tror att han är världens snyggaste person”
”Oh kom igen Adria du kan ju inte säga att han inte ser bra ut. Han är en stilig ung man”
”Det kanske han är men det är inte poängen men det här. Pappa han festar och ligger runt bland tjejer och kastar bort dom så fort han är klara med dom som att dom vore skit eller något. Pappa han är världens största douchebag”
”Vilket är varför han ska komma hit. Vi ska hjälpa honom att komma tillbaka på fötterna igen”
”Pappa sådana ställen kallas rehab. Vad ska vi ens göra? Få honom att mocka stallen, ta hand om hästarna?”
”Precis” sa pappa och vände sig mot mig för att ge mig ett snabbt leende innan han gick in i hallen.
”Fuck no, han kommer inte ens nära mina hästar” skrek jag prostserande och pappa vände sig snabbt mot mig igen, nu med en irriterad blick som han fäste på mig.
”Tänk på språket Adria. Och du har inget val. Han kommer om två dagar och han kommer vara här ett tag vare sig du gillar det eller inte”
”Pappa snälla kan han inte vara någonannan stans. Det finns flera familjer här som han skulle kunna vara hos, där deras barn faktiskt vill ha honom där”
”Det är precis det som inte får hända. Han ska bo här hos oss och du ska ta hand om honom”
”Varför ska jag ta hand om honom för. Det finns säkert hundra tjejer här som skulle dö för att få ta hand om honom medans han är här”
”För att du är den ända som inte kommer avguda marken som han går på. Du kommer att vara den ända tjejen som inte kommer klänga på honom. Han har redan ett stort ego om att alla tjejer vill ha honom. Hans ego behöver inte bli större än det är, snarare tvärt om och du är den ända här som kan fixa det. Du kan neka honom och se till att han inser att han inte är någon slags gud. Se till att hans fötter kommer tillbaka på jorden och hans mänsklighet med det också”
”Men pappa jag förstår inte ens vad jag ska göra med honom när han är här och hur jag ska behandla honom”
”Du ska behandla honom som om han vore vilken kille som helst härifrån. Hålla honom borta från alla tjejer och fester så löser det sig”
”Vart ska jag han ens sova någonstans. Din kompis kommer ju över här så han kommer ju ta gäst rummet inne i huset så då finns det ju ingenstans som Justin kan sova”
”Klart att det finns. Ladans över våning är nog stor för er båda”
”Pappa du kan ju inte vara seriös med att jag ska behöva dela ladan med Justin. Vad hände om han försöker något på mig?” frågade jag och väntade på hans svar medans han gick ut i köket för att göra något.
”Då får du tillåtelse att slå honom” sa pappa och gav mig ett stort flin innan han slog sig ner i soffan i vardagsrummet efter att ha tagit av sig skorna och hämtat vatten.
”Du vet du hade kunnat börja med det när du sa att Justin Bieber skulle bo här med oss ett tag”
”Haha älskling du kommer inte att få slå honom. Jag skämtade bara, om han gör något kommer du till mig och jag får sköta det där ifrån”
”Visst. Men jag gillar fortfarande inte att Justin ska sova i ladan med mig”
”Ni kommer att få en varsin halva av ladan. Jag tror att du kommer att klara dig. Du brukar ändå inte vara där så mycket, du är alltid ute med hästarna eller John och vad är det den andra killen heter”
”Kenny heter han och det borde du veta eftersom jag vart kompisar med dom i fyra år nu pappa”
”Jaja jag vet med du vet att jag är dålig på namn. Men försök inte byta ämne här. Justin kommer hit om två dagar och du ska ta hand om honom vare sig du gillar det eller inte”
”Så om man ska sammanfatta det här vi just pratat om. Så kan man lika gärna beskriva det som att jag ska barnvakta Justin när han kommer hit. Hålla honom borta från dom sakerna som han inte får göra”
”Ja jag antar att man kan sammanfatta det så. Men kan du vara snäll och fixa en kopp café till mig. Fotbollsmatchen börjar nu och jag vill inte missa något” sa pappa och log stort upp mot mig. Jag suckade irriterat åt honom och gav honom ett snabbt okej till svar innan jag stampade ut i köket. Missnöjd med det jag precis diskuterat med pappa om. Jag vill inte ens behöva prata med den där jävla Justin Bieber killen, ännu mindre behöva umgås med honom. Men nu måste jag babysitta honom, se till att han inte gör något dumt.
Ja dom här kommande veckorna lär ju bli roliga, eller inte
”Jag fattar fortfarande inte varför du klagar bara. Justin är snygg, vältränad och ni skulle säkert ha ett bra sexliv” sa Kenny och jag kollade chockat på honom innan jag smällde till honom på bröstet. Jag satt just nu på ett café (vilket för eran information är den ända här i vår lilla stad/by vad man nu vill kalla det) tillsammans med Kenny och John och hade precis berättat för dom att Justin skulle komma och bo hos mig ett tag. Vilket i deras ögon inte var en dålig sak.
”Jag är seriös och du kan ju inte säga att han inte är snygg”
”Om du tycker att han är så snygg varför frågar du honom inte sen bara fall han vill ha en trekant med dig och John” sa jag vilket fick John att genast kolla upp på mig från sin mobil som han suttit med upptryckt i ansiktet ända sedan vi kom hit.
(Det här är då John)
”Kanske för att Justin inte är bög. Men om du kanske är med så” började han men jag avbröt honom snabbt i meningen
”Tänk inte ens tanken Kenny” sa jag och han skrattade.
”Lugna ner Adria. Jag skämtar bara med dig. Föresten så är du inte min typ”
”Men Justin Bieber är din typ?”
(Och det här är Kenny)
”Uh, Yeah. Han är snygg, han har talang och han har den här lilla bad boy stilen”
”Du gillar bad boys?” frågade jag roat och höjde ett menande ögonbryn mot honom.
”Vem gillar inte bad boys” sa John och la bort sin mobil för att sen kolla menande på mig ”Jag menar tjejer tände på det också”
”Ja kanske på bad boys som i gangster, men inte bad boy som i att ligga runt med varenda tjej som han lägger ögonen på. Jag menar, tänk bara på hur mycket sjukdomar och sånt han kan ha” sa jag och rynkade äcklat på näsan när jag tänkte på det.
”Du har en poäng i det men han är fortfarande snygg och jag skulle inte ha något emot en vild natt med honom” as Kenny och jag skakade smått på huvudet åt mina två bästa kompisar som om ni inte redan märkt det är bögar och ett par sen ett år tillbaka.
I alla fall så kanske jag borde presentera mig lite snabbt. Mitt namn är Adria Woods, jag är 17 år men fyller 18 om tre månader. Jag bor ensam tillsammans med min pappa på en liten ranch sen min mamma lämnade oss för fem år sen. Hon stack iväg med någon rik snubbe som skulle ge henne ett bättre liv, ett liv utan ett barn som förstörde hennes liv. Men om vi skippar att gå in på några detaljer så fortsätter vi till något lite roligare istället. Eh jag bor i en liten stad, om man ens kan kalla det de. Snarare en ort eller något då vi inte är mer än 600 personer som bor här. Så basically känner man typ alla som bor här.
Juste vi har en liten skola här som man kan gå i upp till nian också, men efter det om man vill fortsätta plugga måste man åka iväg till en annan stad då vi inte har något gymnasium som man kan gå på efter. Men det är väldigt få som väljer att fortsätta, dom flesta stannar kvar här och tar över familjeföretagen som i vårt fall är att träna hästar och sälja mjölk och ägg. Men sen pappa skadade knät kan han inte ta hand om hästarna så han får ta hand om korna och hönsen medans jag tar hand om hästarna. Inte för att jag klagar då, att rida och ta hand om hästarna är hundra gånger bättre att fixa med allt annat.
Min bästa kompisar är då Kenny och John som ni träffade lite tidigare. Dom är verkligen bäst men när det kommer till att prata om snygga killar eller skvallra är dem hundra gånger värre än mig. Visst det kan vara kul att prata om killar och skvallra ibland. Men dem gör det nästan hela tiden. Men trots det älskar jag dom och kan lite på dom till hundra procent.
Justins perspektiv
”Men Justin jag trodde att du sa att du skulle komma hem efter Sverige konserten” sa Ryan och sorgset och jag rullade snabbt ögonen åt honom.
”Jag vet Butler, jag hade planerat det också. Men mamma skickar iväg mig till någon slags by eller vad det är hon kallade det. Hon sa att jag skulle åka dit för att få mitt förnuft tillbaka och bli mitt gamla glada jag. Pff jag är glad nu som jag är. Jag lever det bästa livet man kan ha och om jag förlorar några fans, vem bryr sig. Jag har pengar så det räcker och blir över ändå”
”Justin vi vet att du tycker om det här livet men jag tror nog din mamma och Scooter menar att du gått lite över styr. Dom vill att du ska bli en bra person igen”
”Ryan bara för att jag festar och ligger runt med några tjejer betyder det inte att jag inte är en bra person. Det är inte så att jag våldtar några av tjejerna som jag är med. Alla gör det frivilligt”
”Justin jag vet men” började han men avbröt sig snabbt med en suck innan han började på ett annat spår istället ”Vi skiter i det. Vart är det ens du ska någonstans?”
”Jag vet faktiskt inte, men mamma säger att jag kommer vara fast där tills jag börjar uppföra mig igen. Det är tydligen någon tjej där som ska ’ta hand om mig’ medan jag är där för att se till att jag inte kommer dricka eller festa”
”Är hon snygg då?” frågade Ryan och flinade stort mot mig.
”Jag vet inte jag har inte sett henne. Men även fast hon inte är det så finns det andra tjejer där. Mamma sa att dom bor ungefär 600 personer där. Var av ungefär hälften borde vara tjejer, vilket blir ungefär 300 andra tjejer som bor där. Jag menar jag ska inte vara där så länge än då så jag klarar mig nog fint där”
”Det tror jag säkert mannen, men du får sköt om dig. Jag ska sticka över till Chaz ni för att tagga inför matchen ikväll. Men vi får höras senare när du kommit dit”
”Jag tror tyvärr inte det. Mamma sa att jag inte kommer ha något internet eller något. Jag kommer inte ha en egen bil heller så om jag vill komma till ett internetcafé eller något måste jag gå i flera timmar för att komma dit, om jag inte går vilse innan”
”Vad då som dom är typ riktiga bönder dom som bor där?”
”Typ, eller jag vet faktiskt inte hur dom är””
”Så då kanske dom inte ens vet vem du är” sa Ryan och kollade storögt på mig.
”Jag har inte tänkt på det men ja jag antar att det skulle kunna bli så. Men tror inte det, alla vet vem jag är” sa jag och Ryan himlade snabbt med ögonen mot mig.
”Jaja men vi får höras så fort då kan prata då. Ha kul och bli bättre” sa han med ett skratt vilket fick mig att himla med ögonen åt honom innan jag sa hejdå.
Jag la på samtalet och slängde mig ner på rygg i min säng med en suck, funderade på det som kommer vara dom närmsta kommande månaderna. Först hade jag bara vägrat och sagt att min mamma var dum i huvudet som trodde att jag skulle gå med på någon sån här resa där jag inte skulle kunna dricka och festa. Men när jag tänkte på det så kommer det ju bli rätt skönt, jag menar jag slipper allt hat från haters och paparazzi som är upp i min röv hälften av tiden. Jag kommer ju inte vara där särskilt länge, kanske 30 dagar eller något. Vilket resulterar i att jag skulle kunna ha 10 nya tjejer per dag att leka med om jag ville. Inte för att jag kommer göra något med alla då, bara dom snyggasta. Men ni förstår vad jag menar. Det är ju nästan paradiset förutom det faktum att jag inte får festa, eller det beror ju helt och hållet på hur vilda dom här ungdomarna som bor där är.
I alla fall, den här resan kommer nog inte vara så tråkig som min mamma tänkt sig att den ska vara.
Okej så det är den här novellen som jag har suttit med tusen olika ideer till. Om jag skulle lägga upp den här så kommer den ju inte komma på ett tag men jag undrar fall ni skulle vilja läsa den här novellen? Det kommer dock bli lite "fulare i mun" eller vad man ska säga när dom snackar och Justin kommer verkligen vara en stor DOUCHBAG i början av novellen och det kommer komma fram senare varför han är som han. Plus varför hon är som hon är. Det här novellen kommer jag heller inte ha en huvudperson för Adria då jag inte hittar någon bra skådespelare. Så kommer ha en massa olika bilder. Men hennes utseende kommer att bli beskrivet senare i novellen så att ni vet hur hon se ut på ett ungefär.
I alla fall så skulle jag verkligen uppskatta om alla läste det här och kommenterade vad ni tycker om den här iden som jag har.
PS. nej This Was Never Planed är inte slut om ni skulle tro det, det är en bit kvar i den och jag sitter just nu och skriver på kapitel 62. Så om många kommenterar på den här novell iden och det förra kapitlet så kanske det kommer senare ikväll.
Ljushav för Justin!!!!
Your going down bitch....
Har ett prov imorgon som jag ska plugga lite extra på nu och sen träning imorgon i det fina snöovädret men annars ska jag ta all min tid till att göra klart kapitel 58. Hoppas verkligen att jag lyckas få upp det imorgon men vi får se.
Är rätt mörbultad efter min match idag. Fick inte byta någon gång trots ont i knät då vi inte hade några hela spelare på bänken, stelfrusna fötter och snö som flög i ansiktet hela tiden, flera lårkakor efter att blockat en massa skott så måste nog säga att det här är den värsta matchen jag spelat. Eller en av dom, har skadat knän och vrickat fötter på andra matcher :/
Why is the world always against me?!?
Jusstin.blogg.se
You’ll remember me when the west wind moves
Sitter i alla fall och skriver nu och hoppas att jag får upp det senare idag. har skrivit lite över tussen ord och har en massa ideer så jag borde kunna få upp det idag.
Läs och kommentera, VIKTIGT!!!
JÄVLA SL SKIT!!!
Så till dom goda nyheterna, eh det är så att jag har haft väldigt lite att göra i skolan idag så jag har lyckats att skriva 5 hela A4 vilket är över 2000 ord så om inget annat kommer ivägen ska jag nu sitta och skriva över allt det här plus lägga till en del i slutet och förhoppningsvis så kommer det upp idag.
Kommer även ett oväntat perspektiv och kanske en liten oväntad relation i det här kapitlet.
Så håll tummarna och kommentera gärna på det förra kapitlet så kommer nog ett till kapitel upp senare ikväll.
Glad alla hjärtans dag förresten <3
You Want Me - Justin Bieber
Late day and night!!!
Because Because Because
Tänkte också passa på att säga att röstningen är slut nu och det blev Memories Can Come And Go som vann!!
Jag är jätte tacksam för alla dom som röstade, det betyder jätte mycket för mig. Och för er som röstade på In Every Girl There Is A Boy så kommer den ju som sagt att komma efter Memories Can Come And Go och jag hoppas att ni stannar kvar även om det inte blev den novellen ni röstade på.
I alla fall fortsätt att kommentera på kapitel 35 under och kapitel 36 kommer upp någon gång imorgon. PÖSS!!!!
I knew you were trouble!!
Vill bara säga nu också att jag är jätte glad att så många har kommenterat på vilken novell ni vill läsa det betyder jätte mycket och om ni inte redan gjort det så snälla gör det. Skulle betyda jätte mycket att veta vad ni tycker.
I alla fall så kommer minst ett kapitel imorgon och är lite inne på att göra ett kapitel med Justins perspektiv. Vad tycker ni?!?
Så äntligen dags.. RÖSTNINGEN!!!!!
In Every Girl There Is A Boy - handling
Mitt liv hade gått från alldeles perfekt till en mardröm på grund av ett litet beslut som jag inte ens fick vara med att bestämma.
Det fick mina två identiteter att krocka och jag blev hela tiden tvungen att välja mellan dom. Antingen kunde jag välja att vara Hiley Morns 17 år, dansare till Nicki Minaj eller den andra identitet som jag lånar av min skadade kusin och som jag är mest känd för. Simon Morns 18 år, dansare till ingen mindre än Justin Bieber som var min största idol. Som jag förmodligen skulle välja att dansa för om det så inte var att mitt riktiga jag Hiley har ett två års kontrakt med Nicki.
Så jag blev tvungen att försöka få det att funka. Vilket gick bra, i alla fall ända tills det där jäklar beslutet fatades och fick mina två identiteter att krocka.
Prolog
Att mitt liv var förvirrande och komplicerat nu var en stor underdrift. Mitt liv var just nu en riktigt mardröm samtidigt som det var en stor dröm som blev sann.
Det skulle ta en evighet för mig att förklara för någon vad som har hänt mig dom senaste månaderna. Jag vet knappt själv vad som har hänt, allt har gått så snabbt och det känns som att jag nästan aldrig är mig själv i allt det här. Mina liv har börjat ta allt för stora svängar åt olika håll och det börjar nu bli svårt att hålla kolla på dom båda. Jag hade trasslat in mig i något jag nu viste att jag aldrig skulle kunna ta mig ut ur utan att behöva sabba något eller skada någon. Jag borde ha berättat, jag borde bara ha sagt sanningen så fort jag fick ett ja från Justin eller åtminstone när turnén börjat och dom inte längre kunde sparka mig.
I alla fall så var mitt liv komplicerar och för att ni ska kunna förstå måste jag nog berätta från början. Eller i alla fall från den dagen som allt förändrades. Då en dom två stora besluten togs i mitt liv. Dagen innan jag fick ett dubbelliv.
Några månader tidigare
”Mamma snäll låt mig bara åka iväg en timme, det är allt jag behöver för att kunna göra min audition och komma hem. Kanske tre timmar då" bad jag för säkert tusende gången och mamma suckade frustrerat.
"Jag har redan sagt nej Hiley, plus du sa ju att han har auditions i fyra dagar så du kan gå imorgon istället. Sen så fatar jag inte ens varför du vill dansa för den här Bieber killen, du dansar ju för Nicki och jag vet att du älskar det”
”Jag vet det och ja jag älskar verkligen att dansa för Nicki men hon har ju ändå en paus från allt uppträdande nu så jag sitter ju bara hemma just nu. Sen så vet du att det har vart min dröm sen Justin blev känd att jag skulle få dansa för honom och det här är förmodligen min enda kanske”
”Vad bra för dig då, då kan du åka dit imorgon för just nu firar vi den pappa som fyller 50 år”
”Men mamma du förstår inte, det är sista dagen för tjejer att göra en audition”
”Det var ju två dagar till efter idag sa du ju”
”Ja det är två dagar till men dom två dagarna är till för killar att söka. Justin har gjort så att tjejer är där dom två första dagarna och killarna har dom sista dagarna”
”Ja med det var ju korkat” tyckte mamma och började gå bort mot köket.
“Mamma du fatar ju inte, om jag inte gör min audition idag så är min chans över. Jag kommer inte kunna dansa för Justin”
”Det kommer nya chanser ska du se gumman, du hittar något”
”Inget som det här mamma snälla” bad jag ännu en gång och nu vände sig mamma nästan ilsket mot mig.
”Nej Hiley för typ hundrade gången. Du stannar hemma idag för att fira din pappa som fyller 50 år och där med basta” brast hon ut innan hon stampande gick ut till köket för att hämta maten som stog i ugnen.
Jag mumladefrustrerat för mig själv och vände mig mot vardagsrummet där hela min släkt satt med blicken fäst på mig.
”Jag kommer strax tillbaka” sa jag och gav dom ett litet halv hjärtat leende innan jag sprang upp för trappan och in till mitt rum för att byta om till något mer passande än mina mjukisbyxor och t-shirt som jag vaknade i för bara någon minut sen. Jag tog snabbt av mig mina kläder för att sen dra på mig en svart vita klänningen som mammaköpt till mig för ett tag sen som jag än inte använt. Jag föredrog ett par shorts, jeans eller mjukis byxor. Det var så mycket skönare och bekvämare, sen så är det tussen gånger mer användbart när man ska göra saker.
Jag fluffad till mitt hår lite innan jag greppade tag om min mobil och skuttade ner till vardagsrummet där maten nu stog på bordet och skickades runt bland alla människor som satt runt det. Jag log stort mot pappa och räckte honom presenten som jag hade gömt i ena skåpet i hallen för att han inte skulle hitta den, för han hade en förmåga att rota igenom mitt rum då han var rädd att jag skulle bli som alla andra tonåringar i det här området och börja röka på.
Han log stort mot mig när han såg vad som var inuti och gav mig en snabb kram innan han fortsatte med sin mat och jag satte mig ner med en suck i den lediga fåtöljen.
*
”Jag kan inte fatta att din mamma inte låter dig åka, det här är din enda chans att få din dröm igenom” sa Emily via skype och kollade sorgset på mig.
”Jag vet Emily, det hjälper inte att du påminner mig om det var tredje minut heller”
”Åh sorry Hiley. Jag vet bara hur mycket du ville det här. Det finns ingen chans att du skulle kunna smitta iväg nu och för att åka ditt och göra en snabb audition?”
”Nej. Det tar två timmar att åka ditt och dom slutar för dagen om typ en halvtimme”
”Stackarns dig” sa Emily och jag nickade lite instämmande.
”Livet kan verkligen vara orättvist ibland”
”Men kan du inte åka ditt imorgon då och köra din audition. Berätta sanningen för Justin och hoppas att han tar dig ändå. Han lär ju inte ha tagit beslutet om vilka tjejer han ska ha ännu. Eller hur”
”Nej men mamma ska iväg imorgon och tar då bilen så det finns ingen möjlighet att jag kan komma ditt. Så länge du inte vill skjutsa mig” sa jag förhoppningsfult och kollade bedjande på henne igenom den lilla kameran på min dator.
”Hm jag vet inte. Åka med dig till LA för en audition där jag kan se en massa snygga killar. Det verkar rätt jobbigt enligt mig. Bara sitta och kolla på medans du dansar tillsammans med en massa killar. Det är ju rena ramma mardrömmen” sa Emily med ett litet flin på läpparna.
”Så du menar att du kommer”
”Så klart. Jag skulle ha kört dig till Canada om det var där hans audition var” sa hon och jag slog upp i ett stort leende.
”Omg Emily tack så mycket. Har jag sagt hur mycket jag älskar dig”
”Ja, bara typ tussen gånger då jag har skjutsat dig till dina andra dans grejer”
”Jag kommer att gott göra dig. Jag får ta med dig ut på en shopingrunda helt på mig eller något”
”Haha det skulle jag vilja se. Du skulle inte ens ha råd med hälften av dom grejerna jag vill ha”
”Kanske inte, men jag kommer att gott göra dig. Nån gång”
”Det tror jag säkert. Du kanske kan ta mig på en shopingrunda sen när du blir Justins dansare och tjänar in din första miljon” sa Emily och jag skrattade.
”Emily, jag vet inte ens hur mycket hans dansare tjänar. Så förvänta dig inget”
”Åh kom igen. Justin är så mycket större än Nicki och kom ihåg hur mycket du tjänar med henne när ni är under turné. Du kommer att bli rik Hiley, sten rik” sa Emily och jag skrattade åt henne.
”Ta det lugnt nu, jag måste bli tagen först innan vi börjar prata om vad jag ska köpa när jag för mina pengar, för det är inte ens säkert att jag blir tagen. Det finns sjukt många bra dansare där ute som bara skulle dö för att dansa för Justin
”Jag vet, men han skulle också vara sjukt korkad om han inte valde dig”
”Ja och jag kommer att bli sjukt trött om jag måste fortsätta höra på allt ditt babbel om mitt kanske kommande jobb”
”Jaja jag fattar. Drottningen måste få sin skönhetssömn om hon ska kunna dansa bra imorgon” sa hon och jag himlade snabbt med ögonen innan jag möte hennes blick.
”Tack igen”
”Ingen orsak, när ska jag hämta dig förresten?”
”Eh, halv tio?” frågade jag en aning tvekande då jag viste att Emily inte var en särskild morgonmänniska.
”Visst, men du får köpa kaffe till mig på vägen om du vill att jag ska lyckas hålla mig vaken”
”Det gör jag mer än gärna”
”Haha bra. Men se till att sova ordentligt nu så att du kan dansa bra imorgon och jag älskar dig”
”Jag älskar dig också Ems” sa jag med ett leende lekandes på mina läppar och vi avslutade samtalet.
Jag stängde av datorn och ställde bort det på mitt skrivbord innan jag med en liten duns slängde mig i min säng med tussen tankar flyggandes runt i mina tankar.
Tänk om jag inte blev antagen som en av Justins dansare, vad skulle jag göra då och vad skulle jag göra om jag faktiskt blev antagen.
I alla fall så kunde jag inte tänka på det något mer, det skulle bara få mig stressade och jag skulle inte kunna dansa mitt bästa på hans audition då. Så varför kan jag inte lite kortfattat berätta om mig själv.
Mitt namn var Hiley Morns och jag var 17 år och min största passion var att dansa. Enligt mamma dansade jag nästan förre jag kunde gå så man kan väll säga att jag har dansat nästan hela mitt liv. Jag bor tillsammans med min familj i ett hus som låg ungefär två timmar ifrån LA, om man kör fort då alltså. Annars tog det väll två och en halv timme. I alla fall så bor jag här med min mamma, pappa och sen så bodde även min kusin och hans mamma i gäststugan på bakgården som inte bestod av mer än ett sovrum, kök och toalett. Men dom behövde egentigen inte så mycket större. Hans mamma spenderade ändå nästan all tid här i huset medans min kusin Simon var sängliggandes och kunde knappt röra kroppen utan hjälp av någon. Han har knappt vart ute det här året, han ville inte. Han sa att vara ute påminde honom om olyckan han var med i. Han hade spelat fotboll med sina kompisar när en av hans kompisar tacklade honom och Simon hade landat på nacken som brutits och han hade blivit förlammade från nacken och ner. Jag var med honom så fort jag fick en stund över och berättade för honom vad som hänt den senaste tiden. Ibland brukade jag vissa videor på mig när jag dansade då han sa att han tyckte om det.
Emily som jag pratade med tidigare är min absolut bästa kompis i hela världen och jag gjorde nästan exakt allt med henne. Allt förutom dansa då hon sa att hon överlät det till oss folk som kunde dansa vilket alltid fick mig att skratta.
Min nästa bästa kompis var nog Nicki som jag dansat för i ett år nu och det blir minst ett år till på grund av ett kontrakt som jag skrev under. Hon hade hittat mig när jag deltog i en dans tävling nere i en av dom större centrumen i LA. Tyvärr så hade min ålder blivit ett litet hinder när det kom till att åka runt på turné med folk som är över 18 då dom gärna gick ut och festade och eftersom Nicki var rätt överbeskyddande över mig fick jag ofta sitta kvar i bussen med en massa godis och filmer.
Vilket jag var rätt trött på, jag kände mig fast och det var en av anledningarna till att jag vill söka som dansare till Justin. Visst så älskade jag verkligen att dansa för Nicki men jag var ung och jag behövde testa mig fram med olika saker. Sen så har det ju också vart min dröm sen nått år tillbaka att åtminsonde en gång få stå på samma scen som Justin.
Okej det här är den första novellen där Chachi kommer att spela huvudperson som ni kanske förstod med bilderna. Men i alla fall så heter den här som sagt I every girl there is a boy.
Memories Can Come And Go - handling
Tiffany var en gång i tiden en av Justins absolut bästa vänner som när dom var små hade planer på att styra världen tillsammans. Men allt det där förändrades när Justin blev känd och allt annat som en gång var viktigt glömdes bort. Justin fick ingen tid att komma tillbaka att träffa hennes så ofta och det blev istället att dom tappa kontakten helt, eller det är i alla fall vad Justin tror att anledningen är. Men helt plötsligt när Justin har en paus från sin karriär bestämmer sig Justins mamma att det är dags att hälsa på hennes gamla kompis som är ingen mindre än Tiffanys mamma. Gamla känslor som en gång funnits där eller kanske aldrig försvann bubblas återigen upp till ytan och även om dom inte pratat på länge är det henne som han vänder till sig när det plötsligt händer något i hans liv och snart leder allting till en olycka. En olycka som ser till att allting förändras på mindre än bara en sekund och kommer förändra världen totalt.
Prolog - våren 2012
Det var snart sommarlov och jag tror inte att jag har längtat så mycket efter något så mycket i hela mitt liv. Jag var trött på alla lärare och alla läxor som dom gav oss, på dom alldeles för långa korridorerna och speciellt alla bitchiga blickar som folk skickades efter mig när jag gick runt i skolan. I deras ögon var jag den patetiska flickan som levde på sitt rykte med att ha vart bästa kompis med Justin Bieber. Grejen var bara den att jag ville glömma bort den tiden. Jag vill glömma bort honom, dom känslor jag hade för honom men det var lite svårt när han var världens mest kända person som var exakt överallt vare sig det var i tidningen, på internet eller folk som hela tiden pratade om honom.
Jag vill komma över honom, jag ville inte vara den patetiska lilla flickan längre men jag hade svårt att gå vidare efter vad han gjorde. Han sårade mig och han sårade mig djupt.
Okej nu blev det dystert och väldigt tråkigt. Så låt mig berätta om mig som person istället.
Jag heter Tiffany Lingst och är 17 år men fyller 18 år nu i oktober. Jag gillar att både spela instrument och sjunga men gör det nu väldigt sällan och när folk inte är runt omkring då jag kopplade musik till Justin. Vi växte upp med det och vi vart minst lika intresserade i att bli stor och känd för att vi sen skulle kunna ta över världen. Vi skulle vinna alla priser som var möjliga och vi skulle ha vårt lilla egna hus som vi skulle ställa alla priserna vi vunnit i.
I alla fall, om jag skulle beskriva mig själv med tre ord skulle dom tre orden nog vara tillbakadragen, missförstod, trogen för jag var en person som gärna inte blandade sig med folk jag inte känner men om du väll är min kompis så gör jag allt för dig och du kan alltid lita på mig.
Jag går mitt näst sista år i skolan och efter det har jag planer på att ta ett ledigt år och bara resa runt i världen innan jag fortsätter med alla studier. Bara fara runt i Europa, Asien, Australien och kanske åka runt lite här Canada och USA också på dom ställena jag inte vart på. Som New York, Las Vegas och så mycket fler ställen som jag skulle dö för att se. Jag ville egentligen åka tillsammans med mina kompisar nu under sommaren men efter som jag inte hat fyllt 18 år än så låter mamma mig inte åka. Vilket är så typiskt min mamma. Hon är sten hård när det kommer till vissa saker men med andra saker brydde hon sig inte alls. Då var det pappa som fick ta hand om mig tillsammans med Peter som är min 22 åriga store bror som jag knappt ser så mycket av då han ofta stänger in sig på sitt rum men så fort jag kommer hem med en kille kommer hans beskyddande sida fram och han har nästan ett polisförhör med dom. Jag älskar verklige min bror men har nog skrämt iväg fler killar jag fått att stanna.
”Älskling skulle du kunna komma ner och ducka bordet inför middagen?” ropade mamma och jag suckade frustrerat. Varför kunde dom aldrig be Peter att göra något, han sitter ju faktiskt bara på sitt rum med sina tv spel medan jag faktiskt sitter med mina tussen olika läxor som måste in typ dagen efter.
”Visst mamma, jag ska bara avsluta ” ropade jag då jag visste att det inte var någon ide att bråka och fick ett kort okej tillbaka innan hon återgick till vad hon än höll på med.
Jag skrev en sista mening på min so uppsats innan jag stängde igen skärmen och slog igen alla böcker som begravde mig i min egen säng. Vi hade verkligen för mycket material, vi hade tre olika böcker och vår lärare har tappat bort typ två stycken så det räcker inte till en fjärde vilket leder till att hon kopierar upp sidorna istället och ger till oss. Vilket även resulteras med att jag hat tussentals papper liggandes över hela sängen, mig och nattygsbordet som stod bredvid mig.
Jag ställde mig upp och satte upp håret i en slarvig bulle innan jag tassade ner till köket för att hämta talrikar och sånt som jag skulle kunna ducka upp i matrummet.
”Förresten jag hörde att Justin kommer hem imorgon” sa mamma glatt bakom mig och jag tvingade fram ett litet leende.
”Åh kul för honom, du kan han väll hälsa på hans kompisar som han gillade tillräckligt för att inte hugga dom i ryggen” sa kyligt och ställde ner den sista talriken innan jag vände blicken mot mamma som kollade chockat på mig.
”Tiffany du måste sluta tänka på vad som hände för så många år sen. Jag vet inte vad det var Justin gjort för att få dig att hata honom så mycket som du gör men någon gång måste du komma över det och gå vidare med ditt liv”
”Mamma jag hatar honom inte. Inte längre i alla fall, nu är jag mer besviken bara” sa jag och mamma suckade högt innan hon spände blicken i min.
”Vare sig vad det är så får du komma över det och i alla fall prata med honom när han kommer på lördag” sa mamma och jag kollade chockat på henne.
”Ska Justin komma hit på lördag?”
”Ja. Jag bjöd över han och Pattie för middag på lördag vilket jag tror kan bli roligt. Lite som för i tiden. Din pappa ska ta med Peter på något i helgen så det blir en mysig tjej helg för oss”
”Tillsammans med Justin som jag inte pratat med på typ undra år” påminde jag henne och hon nickade lite svar.
”Ja och det kanske är dags för er att prata med varandra igen”
”Mamma vi har båda växt upp och växt ifrån varandra. Vi är inte dom två små barnen som man inte kunde separera på längre”
”Kanske inte, men jag tror faktiskt inte att en sån bra vänskap försvinner så enkelt. Plus sen så kommer jag ihåg att det var en liten ung dam som bara för typ tre år sen hade världens största crash på ingen mindre än lilla Justin Bieber” retades mamma och jag suckade högt.
”Visst, men om det blir pinsamt och obekvämt äter jag uppe på mitt rum” sa jag och mamma skrattade.
”Det gör du inte. Du ska vara här nere med resten av oss och hjälpa mig med maten” sa mamma och jag suckade för säkert hundrade gången bara idag.
”Visst, som du vill ers majestät” sa jag och mamma skrattade lite innan hon himlade med ögonen och gick tillbaka till köket för att hjälpa pappa med maten.
Justins perspektiv
Det var skönt att få två veckor ledigt från min karriär, åka hem till Stratford igen. För hur mycket jag än älskade det kunde jag inte sluta önska ibland att jag kunde spola tillbaka tiden och ha ett vanligt liv. Men oftast så brukade jag slå bort tanken lika fort som den kom för jag älskade det jag höll på med. Jag älskade alla personer jag möt på vägen, jag älskade mina fans och framför allt så älskade jag att få jobba med min musik.
Men att tänka på Stratford och på alla som jag kände här gjorde mig även ledsen då det alltid var en person som kom upp i mina tankar. Tiffany, jag hade inte träffat henne på över tre år eller haft någon kontakt med henne över huvudtaget. Mitt första år innan jag fick mitt skivkontrakt hade det gått bra och vi pratade nästan varje dag men sen hände något och vi hade längre ingen kontakt. När jag pratar med Chaz och Ryan säger som också att dom tappat kontakten med henne en aning men att dom fortfarande var rätt bra kompisar. Att dom fortfarande var med varandra men att Tiffany ofta drog sig undan till några tjejkompisar då hon inte gillade att varje gång dom var i stan alltid blev påhoppade av mina fans. Jag vet inte vad som hände mellan oss och varför vi tappat kontakten men om det är nånting som jag gjorde skulle jag göra vad som helst för att göra det ogjort.
Jag saknar henne mer än allt annat och så fort någon nämnde eller frågade någonting om min barndom kom Tiffany upp i mina tankar. Kanske för att hon är nästan halva min barndom, hon var som min andra halva. Vi var oskiljaktig, vi var med varandra hela tiden redan från födsel då båda våra mammor vart kompisar sen långt tillbaka, dom var nästan lika oskiljaktiga som vi var.
Jag drogs ur mina tankar när mamma parkerade bilen utanför min mormor och morfars hus. Jag gick lite trött ur bilen men slog snabbt upp i ett stort leende när min blick hamnade på mormor och morfar som kom gåendes ner för uppfarten. Mormor drog snabbt in mig i en kram innan hon lät mig hälsa på morfar. Jag kramade om honom hårt innan jag gick tillbaka till bilen för att hämta mina väskor som låg i backluckan. Morfar hjälpt mig med en av mina väskor då jag inte riktigt fick med mig alla väskor.
”Så hur mår du? Det har vart en jobbig tid nu förstår jag, en massa jobb med turnén och albumet” sa Morfar och kollade på mig. Jag nickade lite svagt till svar, alldeles för trött för att svara.
”Du jobbar för mycket Justin, du måste ta en paus eller ledigt en dag i veckan. Minst, du behöver ta några dagar som du bara sitter inne, äta skräpmat, spela spel eller sova längre än fem timmar på nätterna. Det är inte bra för dig kiddo” sa Morfar oroligt och jag nickade lite instämande.
”Jag vet, det sliter på än. Men det är ju därför jag är här eller hur, ta det lugnt. Äta skräpmat” sa jag med ett litet leende på läpparna och Morfar skrattade.
”Bra, jag är orolig för dig”
”Du behöver inte oroa dig morfar, Scooter och dom andra kommer aldrig låta mig gå in i väggen”
”Jag vet, allt jag menar är bara att ända sedan du började dejta Selena har du inte riktigt samma person som innan. Du är mer tillbaka dragen och enligt dina fans är du inte lika glada att träffa dom som innan” sa han och jag suckade.
”Jag vet, jag har bara haft det lite jobbigt på sistone. Senast jag träffade Selena bråkade vi och nu vägrar hon att svara när jag ringer henne så vi har inte lyckats reda ut allt det här ännu. Just nu känns det även som att hon inte vill lösa allt det, som att hon vill ha mig ut ur hennes liv” sa jag dystert och morfar nickade lite smått innan han fortsatte prata, men visst att jag inte vill prata något mer om det. Så han undvek det och jag log lite tacksamt mot honom.
”Det löser sig ska du se. Gå upp och sov en stund så att du kan gå till Chaz och Ryan efter när dom har slutat skolan. Jag har för mig att dom slutar fyra på torsdagar”
”Åh vad bra, då hinner jag få ungefär tre timmars sömn innan jag ska möte dom”
”Gör det, du kan låta väskorna vara också så kan vi fixa det ikväll sen så att du får din sömn nu”
”Okej tack morfar” sa jag och gav honom en kram till innan jag gick upp till mitt rum och min alldeles för lilla säng som jag knappt fick plats i längre.
Så det här är den andra novellen som heter Memories can come and go och i den här novellen kommer Miley att spela huvud rollen.
Så det här är då dom två novellerna som ni får rösta i mellan och jag hoppas verkligen att alla röstar på den som ni tycker är bäst. Jag skulle även bli glad om ni kommenterade vad ni tycker om båda novellerna men sen skriver vilken ni tycler bäst om.
Hoppas verkligen att ni röstar och jag håller nog röstningen öppen till någon gång mellan tisdag onsdag men kommer förhoppningsvis hinna lägga upp ett kapitel av This was never planed.
An ending should be good. If it's bad, it's not the end!!
Sitter och skriver nu men kan inte lova er att det kommer upp snart, men det jag kan lova er är att dom senast kommer upp imorgon förhoppningsvis innan min träning annars någon gång under kvällen.
I alla fall, hoppas att ni hade en bra fredag och håll tummarna nu att fantasin kommer flygandes till mig nu så kanske handlingarna och prologerna kommer upp inom någon timme!!!
