”Vad sa du nyss?” frågade Tomas och tog några steg mot oss. Om jag hade vart Justin hade jag backat undan, det hade vart det smartaste valet att göra. Men just nu tänkte inte Justin smart, han tänkte med sin ilska och det var hans misstag för tillfället. Han började gå Tomas till mötes jag ångrade nu att jag låtit Justin gå. Jag borde ha fortsatt att försöka övertala honom att inte göra det här. Jag litade på Justin, det gjorde jag. Men jag är inte korkad. Jag vet vem Tomas är och hur mycket det än tar emot så vet jag att Justin kommer att förlora. 

  ”Du hörde mig Tomas, du vet mycket väll väll vad jag sa . Du är ett monster, du är en sjuk jävel och du kommer aldrig att röra henne igen”

  ”Så det säger du?” frågade Tomas med ett stort leende på läpparna och tog det sista steget som behövdes för att dem nu skulle stå precis framför varandra. Jag kände hur oron spreds i mig när jag såg hur nära dem var. Haten i Tomas ögon och hans nävar som var hårt knutna. Jag visste att det här skulle slita illa, så varför lät jag honom gå. Jag borde ha hindrat honom. Jag borde ha stoppat honom. Hur vet jag inte men jag borde stoppat honom.

  ”Du vet, jag har stått ut med ditt skit ett tag nu och vet du vad. Jag har fått nog utav dig. Du tror att du är så himla perfekt eller hur. Du tror att allt du gör är okej och att du kan komma undan med det”

  ”Precis som du och våldta tjejer alltså. Säg mig, är det bara Adria du vart på eller är det andra hjälplösa tjejer som du gett dig på? Sårat och ärat för livet?”

  ”Du tror att du är så smart Justin. Men vett du vad? Du är precis som jag. Du hoppar från tjej till tjej och du vill bara ha en grej. Du vill ha sex precis som mig”

  ”Det kanske jag vill förut men det finns en skillnad mellan oss”

  ”Och vad är det?”

  ”Skillnaden mellan dig och mig är jag inte behövde tvinga mig på någon. Jag gjorde inget emot någons vilja och tvingade mig inte på dem. Dem gjorde det frivilligt medan du blev tvungen att binda fast dem så att du kunde ta dem. Du tvingade dem till det och det spelade ingen roll hur mycket dem bad dig att sluta. Du njöt utav deras motstånd vilket gör dig till en sjuk jävel”

  ”Och vad gör dig till en sådan mycket bättre människa? Tror du verkligen att alla dem där modellerna och kändisarna som du legat med skulle ha gjort det med dig om du inte vart känd? Dem vill bara ha uppmärksamheten och du använder det emot dem. Medan jag använder handbojor som mitt vapen använder du att du är känd. Du har inget annat att erbjuda dem än att dem kan få lite uppmärksamhet som ditt senaste ligg. Så varför åker du inte bara tillbaka till vart du kom ifrån och fortsätt att ligga runt med tjejer för här kommer du inte få något. Vi kan se dig för vem du egentligen är och om du hoppas att få ihop det med Adria så kan du glömma det. Du kommer aldrig att mäta dig med mig så varför ens försöka? Du är bara ett barn och du spelar i en liga med män. Plus Adria är ett jävla pris att få och en bortskämd, överskattad kille som du kommer aldrig att kunna mäta dig till det” skrattade Tomas fram och nu verkade Justin få nog för i nästa sekund gjorde hans knytnäve kontakt med Tomas kind och efter det bröt helvetet ut.

Justins perspektiv

  Efter Tomas var klar kunde jag inte längre hålla mig. Jag kokade redan utav ilska och höra Tomas jämföra mig med honom var det sista stråt. Jag var ingenting som honom. Jag kanske har vart med en hel del olika tjejer men jag har aldrig gjort något mot deras vilja, dem har alltid vart med på det. Det var den stora skillnaden mellan oss två. 

  Att smälla till honom fick adrenalin att rusa igenom min kropp och en viss glädje spreds inom mig också när jag hörde hur han stönade smått. Men glädjen försvann lika fort när han kontrade med ett slag som träffade mig i revben. Men innan han hann slå till mig igen gjorde min knytnäve än en gång kontakt med hans kind vilket fick honom att stapla bakåt en aning. Jag tog detta till min fördel och slog honom en gång till. Denna gång satt mitt slag vid hans revben men innan jag hann få in ännu ett slag kände jag ett slag mot min kind. Jag backade undan några steg för att kunna hitta balansen innan jag kollade upp på Tomas igen. 

  Hans blick var fylld med inget annat än hat och han skakade smått utav ilska. Precis som jag och jag visste att ingen utav oss skulle ge oss snart. Frågan var bara vem utav oss som skulle sluta som ‘vinnare’ i slutet.

  ”Kom igen då super star. Vad väntar du på? Jag trodde du skulle ge mig vad jag förtjänade och just nu känner jag inte mer smärta än jag känner när jag var med Adria andra gången. Hon lyckades då få in några slag på mig och helt ärligt så gjorde det mer skadad än det du gjort. Du slår som en tjej Bieber. Jag är besviken, jag hade hoppats på mer” sa Tomas och jag såg helt ärligt rött just nu. Sen utan att tänka slängde jag mig mot honom men jag antar att folk har rätt när dem säger att man inte ska tänka med sin ilska för helt ärligt så tänkte jag inte klart. 

  Jag lyckades bara få in något slag till innan Tomas på något sätt fått ner mig på marken. Han satt gränslande över min mage och måttade slag mot varje kroppsdel han kunde komma åt. Men hans slag mot mina revben var det som verkligen kändes och även fick mig att skrika högt utav smärta. Tomas skrattade smått och fortsatte att måtta slag. 

  Sen efter ännu ett slag mot mitt huvud svartnade allt en kort stund och när jag öppnade ögonen igen var Tomas inte längre över mig. Jag kollade frågandes runt mig men det var inte förs än ett högt skrik fyllde mina öron som jag fann honom. Han stod en liten bit bort med Adria uppressad mot husväggen. Hans hand låg runt henne hals och han såg ut att viska något i hennes öra innan hans läppar låg över hennes. Adrias händer försökte frenetiskt putta undan honom men det verkade inte göra någon skada. Han greppade bara tag om hennes händer för att sen hålla fast dem över hennes huvud innan han fortsatte att kyssa henne.

  Jag kände hur jag blev om möjligt argare och i nästa sekund så hade jag slängt mig på Tomas. Jag vet inte hur det hände men på något sätt lyckades jag få bort honom från Tomas och hade honom nu på marken. Det var nu min tur att gränsla honom och jag började slänga slag efter slag mot allt jag kunde komma åt. Hans mage, bröst och speciellt hans fula ansikte. 

  Jag kunde höra hur Adria försökte hämta andan då Tomas stängt av hennes luft vägar och allt jag kunde se framför mig var hans läppar över hennes. Han var så himla sjuk i huvudet och jag kan inte förstå hur Henrik kunde vara kompis med honom. Med mannen som har våldtagit hans dotter. Visserligen så visste han ju inte om den delan men uppenbarligen kände Henrik inte sin så kallade bästa kompis så bra som han trodde. För han har en hel del mörka sidor som han lyckats hålla bort.

  ”Hej hej hej, vad är det som händer här då?” hörde jag någon ropa vilket fick både mig och Tomas att sluta med det vi gjorde. Jag kollade upp på personen som nyss kommit och till min frukta fastnade min blick på Henrik som kom springandes från hans bil. Jag vände min blick till Adria som kollade panikslaget på mig men jag hann knappt tänka innan Tomas puttade av mig från honom. Jag tappade andan när jag ramlade med en duns till marken vilket gjorde mig en aning förlamad så när Tomas ställt sig upp för att sparka mig hade jag ingen chans att att försvara mig.

  ”Kom igen bara något steg till” sa Adria och jag fortsatte att släppa fötterna efter mig. Vi var nu på väg upp i ladan för att sen kunna sätta oss ner på min säng. Eller jag satt på min säng medan Adria hukade sig framför mig.

  ”Det här kommer bli en rejäl blåtira. Det är tur att det inte finns några paparazzi här runtomkring för det här skulle inte ha sett bra ut i tidningarna” sa hon och vände ner blicken från mitt öga till mina händer som förstörda. Men dem såg i alla fall bättre ut nu än dem gjorde tidigare. Adria hade lyckats få ut allt smuts så att det inte skulle bli infekterat.
  ”Jag bryr mig inte vad dem skulle skriva, vad folk skulle tycka. Han förtjänade det, jag ångrar inte att jag gav mig på honom. Jag skulle göra det om och om igen om jag kunde. Han förtjänar alla slag jag gav honom plus mer. Det enda jag ångrar är att jag lät honom komma åt dig. Jag lovade dig att han aldrig skulle komma nära dig igen och jag svek dig”

  ”Justin du behöver inte oroa dig för mig. Jag mår bra. Det är du som kommer ha blåmärken och sår över hela kroppen så du borde oroa dig mer för dig själv än mig”
  ”Jag kunde inte bry mig mindre om mig själv just nu. Jag bröt mitt löfte till dig, jag lät honom komma åt dig” sa jag och stängde ögonen hårt för att försöka få bort blicken av Tomas med händerna på henne. Med henne upptryckt mot väggen med hans läppar mot hennes ”Adria jag har aldrig vart så arg, känt sådant hat som jag kände när jag såg vad han gjorde mot dig. Jag skakade utav ilska och jag såg rött. Om inte din pappa hade kommit tror jag inte att jag hade stannat på ett bra tag. Jag ville se honom lida, jag ville se honom med sådana smärtor. Jag var så himla arg och det var ett tag där jag faktiskt vill döda honom. Adria jag hade tankar på att döda honom” sa jag, nu en aning rädd för mina egna tankar. Jag var vanligtvis inte en våldsam person men Tomas hade förtjänat det han fick. Men att döda honom? Det skrämde mig en aning att jag hade tankar på att gå så långt.

  ”Justin snälla lyssna på mig, det här är inte på något sätt ditt fel. Om du inte hade vart här hade saker kunnat vart så mycket värre. Du har skyddat mig mer än du inser och det är ju inte så att jag inte haft tankar på att jag velat döda honom också. Men det är skillnaden mellan oss och människor som han. Vi tänker det bara. Vi är inte som dem och gör de saker vi tänker på”

  ”Men Adria du förstår inte hur stark den känslan var. Jag ville inget annat än att se till att han aldrig skulle kunna skada någon igen” sa jag och kollade ner på mina händer. Adria suckade smått och pressade den ena ispåsen som hon fixat mot mitt öga medan hon gav mig den andra så att jag kunde lägga den över mitt skrev.

  ”Lyssna på mig Justin och snälla lyssna noggrant. Jag är tacksam för det du gjorde, du stod upp för mig. Vilket ingen någonsin gjort för mig. Och innan du säger något så nej ingen har haft chansen då jag inte berättat något om det här. Men ingen har haft min rygg lika mycket som du när det kommer till annat heller. Jag har alltid behövt vara stark och hjälpa alla runtomkring mig. Jag har aldrig kunnat falla för jag har vart rädd att ingen skulle kunna fånga mig. Jag vill inte börda min vänner med allt för jag vill inte få dem att må ännu sämre. Dem hade deras problem och jag ville inte lägga till på den högen. Så jag har hållit allt inom mig tills du kom och helt ärligt så kunde jag inte vara gladare. För Justin du har gjort allt så mycket bättre för mig”

  ”Adria jag” började jag men avbröt mig snabbt då jag inte riktigt visst vad jag skulle säga. Men det behövdes inte för i nästa sekund låg Adrias läppar över mina och jag kysste henne snabbt tillbaka utan att tveka. 

  Jag hoppade bak i sängen så att Adria också kunde komma upp och jag greppade tag om hennes höfter för att dra upp henne så att hon nu satt gränslande över mina lår. Hennes händer var i mitt hår och hennes tunga hittade sin väg in i min mun utan att fråga. Inte för att jag klagade då. Mina händer hittade sin väg ner till hennes lår som var bara och jag drog med tummarna över dem. Hon stönade smått in i min mun och drog sig närmre mig. Den här gången var det min tur att stöna för när hon kom närmre råkade hon rulla sina höfter så att hon pressade ner på mitt skrev. Vilket jag i vanliga fall inte haft något emot. Men nu så hade jag för ont för att kunna njuta utav det så mitt stön var utav smärta, vilket även Adria verkade märka då hon drog sig undan från mig.

  ”Omg Justin jag är ledsen. Jag menade inte, jag tänkte inte. Hur är det?” 

  "Det är inte bra. Jag menar vilken fegis sparkar en annan kille mellan benen. Det gör piss ont" sa jag vilket fick Adria att skratta smått men hon försökte hålla det diskret. Det hon inte visste var att jag gillade höra henne skratta. Jag blev själv alltid glad utav det. Efter att hon slutat skrattat, fnittrat eller vad hon nu gjort var det något annat som tog över hennes blick, av vad visste jag inte.

  "Stackars bebisen, vill du att jag ska massera och göra det bättre?" frågade hon och jag kollade chockat ner på henne. Menade hon det jag trodde att hon menade?

  ”Jag..Jag” var allt jag fick fram innan orden fastnade i min hals. Jag svalde högt för bara tanken utav det fick mina byxor att bli trängre. Men jag sa inget för jag visste inte om hon menade det jag trodde -och hoppades smått på- för jag ville inte lede henne till något som som hon inte ville. Plus jag vet vad hon har gått igenom så jag skulle aldrig försöka något. Om vi kommer att göra något måste hon vara den som leder in till det. Jag tänker inte pressa henne till något.

  "Justin problemet är inte att ge njutning utan det är att ta emot det" sa Adria som att hon läste  mina tankar och ett litet leende låg på hennes läppar. Hon skiftade smått så att hon nu satt bredvid mig och med en hand på mitt bröst fick hon mig att lägga mig ner. Hon la sig ner bredvid mig så att hon låg halvt över mig och kastade bort ispåsen som legat över mitt skrev. Hon bet sig löst i läppen och kollade nervöst upp på mig innan hennes hand började dras över mitt bröst, mage -min tröja var redan av, Henrik fick mig att ta av den då den hade blod på sig-  och vidare ner mot mina byxor. Hennes hand gjorde ett fort arbeta på mina byxor men innan hon hann göra något mer greppade jag tag om hennes hand för att kunna stoppa henne.

  ”Adria du behöver inte göra det här”

  ”Jag vet det Justin. Det är ingen fara, jag hade inte gjort det här om jag inte velat”

  ”Jag vet, jag vill bara inte att du ska göra något som du sen kommer sluta upp med att ångra” sa jag och kollade henne i ögonen för att visa henne att jag var seriös.

  ”Justin som jag sa, jag skulle inte göra det här om jag inte kände mig bekväm. Men jag behöver inte om du inte vill” sa hon och jag kollade chockat på henne. Trodde hon verkligen att jag inte ville att hon skulle göra. Got dammit jag blir ännu hårdare bara genom att tänka på det.

  ”Adria det är inget mer jag skulle vilja just nu” sa jag ärligt och jag stängde ögonen hårt gör att inte kasta mig över henne.

  ”Så stoppade mig inte då”

  Efter att tveka en aning i fall Adria skulle backa undan släppte jag hennes hand och hon fortsatte att jobba på mina byxor. Mina byxor som snabbt var nerdragna till knäna tillsammans med mina kalsonger som jag inte ens visste att hon greppat tag förs än hennes hand greppade tag om mig. Ett högt stön lämna mina läppar och jag öppnade ögonen för att kolla ner på Adria som redan kollade upp på mig. Hennes blick var intensiv och jag klarade det inte längre. Jag flätade in min ena hand i hennes hår så att jag kunde dra henne upp till mig. Våra läppar började röra sig tillsammans medan hon fortsatte att stryka mig på det mest underbara sätt. Sen i samband med att min tunga trängde in i hennes mun började hon röra sin hand snabbare. 

  Jag stönade högt mot hennes läppar och kände hur jag fort började närma mig min höjdpunkt. Jag hade inte gjort något sådant här på länge så det skulle inte kräva mycket mer för att få mig att komma. 

  ”Got dammit Adria. Vart fasiken lärde du dig att göra det där?” frågade jag när jag väll fått tillbaka andningen efter det som nyss hänt och jag dragit upp mina kläder så att dem nu satt på plats runt mina höfter.

  ”Jag vet inte. Jag har aldrig gjort det här förut, jag bara. Jag bara gjorde det jag trodde skulle kännas bra” sa hon en aning tvekande och jag antar att hon tvekade fall hon gjort ett bra jobb eller inte. Men hon hade ingen anledning att oroa sig. Det hade känt så bra och för att vara helt ärlig så har jag inte kommit så hårt på väldigt länge. Jag menar var inte mina höga stön bevis nog på att jag njöt utav det?

  ”Jag har svårt att tänka mig att det skulle vara din första, för herre min skapare Adria. Det kändes så bra” jag såg hur en rodnad spreds på henne kinder och jag kunde inte låta bli att le stort. Hon var bara för himla gullig. Jag kupade hennes ansikte i min ena hand så att jag kunde lyfta upp hennes ansikte mot mitt då hon kollat bort från mig. Jag pressade minna läppar mot hennes men det slutade inte där. Jag drog med tungan längst hennes underläpp i en fråga om tillträde in i hennes mun vilket hon snabbt gav mig.

  Jag stönade återigen för säkert hundrade gången bara idag när hennes tunga gjorde kontakt med min och hennes händer hittade sin väg in i mitt hår. Jag pressad mina läppar hårdare mot hennes men det räckte inte, jag ville vara närmre henne. Just nu krävde min kropp hennes. Med en enkel rörelse lyckades jag snurra runt oss så att Adria nu låg på rygg i sängen med mig över sig. Detta lyckades jag göra utan att avbryta vårat kyssande men Adria drog sig inom kort undan från mig för att hämta luft då vi hållit på ett tag. 

  Själv så vred jag huvudet åt sidan så att jag sen börja placera kyssar över hennes hals. Jag hittade enkelt hennes svagpunkt vilket fick ett högt stön att lämna henne perfekt läppar. Jag fortsatte att placera öppna mun kyssar över hennes hals och jag kunde höra hur hennes andetag blev djupare, stönen högre då hennes läppar var precis vid mitt öra. Men när jag kom ner till henne nyckelben kunde jag inte fortsätta längre, i alla fall inte utan godkännande från Adria. jag ville inte pressa henne till något.  

  Jag drog mig undan från henne och placerade mina händer på varsin sida utav hennes huvud så att jag kunde hålla min vikt utav henne. Jag öppnade ögonen och kollade ner på Adria som kollade en aning chockat på mig. Förmodligen chockad till varför jag drog mig undan från henne.

  "Jag vill testa en grej. Men du måste lova mig att säga till om jag går fram för fort. Be mig att sluta så slutar jag, jag lovar" sa jag och kollade henne djupt i ögonen så att hon skulle kunna se att jag menade det jag sa. Vilket jag gjorde, jag skulle aldrig göra något mot hennes vilja. Eller någon annan för den delen.

  Hon nickade till svar men det räckte inte, jag vill ha mer ”Du måste lova mig att säga till om jag går fram för fort. Om jag gör något som du inte gillar” sa jag och fortsatte att kolla in i hennes ögon. För jag måste veta att hon skulle säga till mig, jag behövde den bekräftelsen. För jag var rädd att jag skulle göra något hon inte var redo för annars.

  ”Jag lovar”

Så kapitlet är upp och kom kompesation för den hemska uppdateringen blev det lite längre så att ni har lite mer att läsa. Jag har redan börjat på nästa kapitel så förhoppningsvis så komme det inte att vara lika lång väntan på det.

Men vad tycker ni? Det hände en hel del i det här kapitlet!

1, Vad tycker ni om Justin och Tomas fajt? är väldigt osäker på den biten för är inte säker på fall jag fick till det bra eller inte :/

2, Vad tyckte ni om det som hände där efter då? Adria och Justin tog ett steg fram i deras relation :)

3, Vad tror ni det är Justin vill "testa" Adria?

Handling

  Noell Madison Butler är som vilken 16 åring som helst. Okej kanske inte, men det är i alla fall vad hon vill se sig själv som i alla fall. Hon är skolans största nörd tillsammans med hennes kompis Erica. Det är som på alla andra skolor där dem ‘populära’ hatar dem ‘töntiga’. Dock kan Noell inte förstå varför. Hon har inte gjort något fel, inte vad hon kan komma på i alla fall. Men sommar lovet som kommer nu kommer att  ändra hennes liv totalt. Hon åker till Kanada -Stratford för att vara mer exakt- för att hälsa på sin bror som är ingen mindre än Ryan Butler. Hon ska spendera hela sommar lovet där men det hon inte vet är att det ska även hennes stora idol Justin Bieber. Vilket blir en stor överraskning, men vad händer när hon får reda på att de tär 2 utav honom? Justin har en tvilling bror som heter Jason. Dock är det ingen som vet om honom så att dem kan hålla deras hemlighet. Hemligheten till hur Justin klarar av karriären så bra som han gör.

Prolog

  ”Noell kommer du? Vi måste gå nu om vi ska hinna i tid till avslutningen” ropade Erica -min bästa kompis- från bottenvåningen och jag suckade smått. Jag vill inte ens gå på avslutningen. Jag hatade våran skola och jag kunde inte vänta tills jag äntligen kom bort från det där stället -under sommaren i alla fall-. Det är väll egentligen inget fel på själva skolan. Jag gillade lärarna och personalen, det var inget fel på dem. Om man bortser från min idrottslärare då. Han var den enda läraren som inte älskade mig och det har förmodligen med att jag suger på all idrott. Jag är absolut inte en atlet, jag kan knappt springa två varv runt planen utan att dö.

  Men i alla fall. Anledningen till att jag hatar min skola är pågrund utav eleverna som går i den. Inte alla då men Ally och hennes gäng. Ally är skolans bitch/slampa. Tjejerna var rädda och avskydde henne medan killarna ville ha henne. Hon var huvud cheerleader och hänger då automatiskt med basketkillarna i skolan.

  Jag går i en utav dem där typiska skolorna som man ser i alla filmer. Där dem populära hade deras bästa tid i deras liv medan personer som jag gick igenom ett helvete varje gång jag kom in i skolan. Jag har hela tiden folk som hackar på mig så jag har en konstant klump i magen när jag ska till skolan. Jag fick hela tiden höra hur ful, äcklig jag var och att en kille aldrig skulle kunna älska mig. Och vill ni veta vad det värsta är? Jag börjar tro på dem.

  Jag menar hur kan jag inte göra det? Allt dem säger om mig stämmer ju. Jag var inte vacker, inte på något sätt. Jag hade inget som killarna ville ha. Vilket leder mig till min andra punkt. Killar. Jag har aldrig haft en pojkvän i hela mitt liv. Inte ens när jag var liten. Jag har vart för blyg enda sedan jag var liten och umgicks inte så mycket med dem andra barnen. Innan Erica hade jag faktiskt ingen riktig vän som jag kunde förlita mig på.

  Men vill ni veta en till sorglig grej? Jag har heller aldrig kysst någon. Alltså ALDRIG. Jag har aldrig var kompis med en kille eller vart på någon fest eller liknande där man körde lekar som lede till att man kysstes. Jag var aldrig med på snurra flaskan när klassen körde det då jag var för rädd att jag skulle få göra någon pinsamt.

  Så här är jag. 16 år och har gjort absolut ingenting. Skolan var min stora kärlek och jag höll mig till den. Skolan är viktig enligt mig och jag tycker att man ska ta skolan på allvar. För skolan är grunden till våran framtid ‘Bra betyg leder till bra framtid’ som mina lärare säger. Men jag...

  ”Noell” ropade någon och jag drogs ur mina tankar. Jag kollade chockat runt mig kort innan min blick föll på Erica som log roat mot mig ”Du zoomade ut lite. Men är du klar för att gå?”

  ”Ja, jag ska bara hämta min väska sen är jag klar”

  ”Bra. Skynda dig. Jag vill inte missa något”

  ”För det brukar ju alltid vara så himla intressanta grejer som dem pratar om”

  ”Kanske inte men jag vill fortfarande inte komma försent. Jag vill inte vara en utav dem där personerna som kommer in försent och får allas blickar på sig när man går för att sätta sig”

  ”Ta det lugnt vi hinner” skrattade jag fram och hon himlade med ögonen åt mig.

  ”Snälla döda mig, snälla Erica döda mig bara” viskade jag till henne och hon skrattade smått innan hon mumlade ett ”Sorry” tillbaka med ett stort flin på läpparna innan hon kollade tillbaka på scenen. Scenen som Ally just nu stod på och höll ett litet tal om hur nära och bra vänner vi alla var. Falska bitch muttrade jag tyst för mig själv i huvudet då jag aldrig skulle våga säga det högt. Men jag var bara så himla trött på henne. Hon har plågat mig enda sedan jag flyttade hit vilket var när vi gick i fjärde klass. Jag var den nya töntiga tjejen som hon direkt började picka på. Jag vet inte ens varför. Jag har aldrig gjort något mot henne för att få henne att hata mig. Jag har alltid vart snäll mot henne. Gjort hennes läxor. Inte frivilligt då men ändå.

  ”Så jag önskar er alla ett bra sommarlov så syns vi här nästa år igen. Dem flesta i alla fall. Vi har ju som sagt våra utgångs elever. Vi kommer att sakna er alla men vi önskar er alla lycka i världen” avslutade Ally hennes tal och alla klappade högt. Hon log sitt falska leende och tackade rektorn innan hon gick av scenen.

  Hon gick förbi killarna som gick i utgångsklassen och gav dem alla ett flörtigt leende. Den enda anledningen till att hon kommer att sakna dem är för att hon nu inte kommer kunna ha sex med dem längre. Den där bruden har haft sex med halva skolan. Man kan ibland höra henne inne på toaletten. Vilket är jävligt äckligt om ni frågar mig. Och jävligt jobbigt om man behöver gå på toa. Det är ju inte riktigt så att man vill gå in där medan hon har sex med någon. Det räcker med att höra dem ha sex, jag behöver inte se det också.

  ”Noell” skrattade Erica fram bredvid mig och jag vände mig snabbt mot henne ”Du måste sluta zooma ut Noell. Det här är andra gången bara idag”

  ”Åh sorry. Jag fastnade bara lite i mina tankar igen”

  ”Det gör du ofta nu för tiden vet du. Det är ofta jag får säga ditt namn flera gånger och skaka om dig för att få din uppmärksamhet”

 ”Jag är ledsen” sa jag och hon skrattade smått.

  ”Det är lugnt. Men vi har slutat nu och om du inte vill spendera ditt sommarlov instängd i skolan så tipsar jag att du reser dig upp så att vi kan gå innan vi blir inlåsta”

  ”Har vi slutat? När gjorde vi det?”

  ”För någon minut sen bara. Vi är dem enda kvar om man bortser från lärarna men dem räknas inte om du frågar mig” sa hon och jag nickade instämmande innan jag ställde mig upp.

  Vi gick ut ifrån skolan och började styra våra steg bort mot kafét som vi alltid brukade hänga på. Vi hade startat en tradition att alltid äta här tillsammans efter skolavslutningar. Vi har gjort det i 4 år nu. Kanske inte en jätte lång tradition men den var viktig för oss.

  Båda våra föräldrar jobbar mycket så vi förlitar oss på varandra. Eller för att vara mer exakt. Hennes föräldrar och min mamma. Jag bor bara med mamma eftersom hon lämnade min pappa när jag var ett år. Jag kommer inte ihåg särskilt mycket ifrån honom. Egentligen ingenting om jag ska vara ärlig. Men vad kan man förvänta sig, jag var bara ett år. Allt jag visst om honom var det mamma berättat. Jag har ju sett bilder på honom och pratat i telefon med honom men det är inte mycket mer än så.

  ”Okej så vad ska du ha?” frågade jag när vi kommit in till kafét som nästan var helt tomt. Vilket kanske inte var så konstigt när man tänker på vilken dag det är. Det är skolavslutning för nästan alla så dem flesta kommer vara ute och festa ikväll. Bli fulla och glömma bort allt imorgon. Låter super kul.

  Inte.

  ”Jag tror att jag ska ta”

  ”Nej vänta, låt mig gissa innan du säger något. Du kommer att ta en passionsdricka tillsammans med en choklad tårtbit. Precis som du alltid gör”

  ”Haha du känner mig så bra. Men nej inte den här gången, inte idag. Jag ska faktiskt testa något nytt. Vi lovade ju faktiskt oss själva att en förändring skulle ske det här sommarlovet”

  ”Åh ta det lugnt tiger. Gå inte fram för fort och se till att du skydda dig. Vi vill ju inte att du ska skada dig så fort du går fram” skrattade jag fram och jag såg hur Erica himlade med ögonen åt mig.

  ”Jag försöker i alla fall något nytt, tillskillnad från vissa andra här inne”

  ”Hej jag kommer också att göra förändringar i sommar” försvarade jag mig själv och vände mig mot tjejen i kassan för att beställa mina grejer innan jag vände mig mot Erica igen.

  ”Vad ska du göra för förändringar? Att ta en extra kurs för att bli smartare räknas inte”

  ”Jag vet och det här har inget med skolan att göra. Jag har faktiskt något som jag måste berätta för dig”

  ”Vad då? Ska du bort en vecka eller något? Ska du överge mig en vecka?”

  ”Det är tyvärr värre än så. Jag kommer att vara borta hela sommaren”

  ”Va? Ska du bort hela sommarlovet? Sen när ska du bort hela sommarlovet?” frågade Erica nästan panikslaget och jag suckade högt.

  ”Sen igår kväll när mamma berättade för mig att jag åker bort”

Tillbaka blick

  ”Mamma jag är hemma” ropade jag när jag kom in i hallen och hörde hur mamma ropade att hon var inne i köket. Jag drog av mig mina skor och la väskan på det lilla bordet som stod här innan jag började styra mina steg in mot köket. När jag kom in i köket såg jag att mamma stod med två skålar i händerna som var fyllda med glass och ett leende spreds på mina läppar. Jag älskade glass, ÄLSKADE verkligen glass. Fast vem gör inte det.

  ”Hej gumman hur var det i skolan idag?” sa hon och räckte mig ena skålen så att jag kunde börja hugga in.

  ”Det var bra antar jag. Vi städade mest bara och planerade lite inför imorgon. Eller dem andra i klassen planerade vad dem skulle göra efter skolavslutningen. Men som vanligt så räknas jag och Erica inte in i klassen så vi satt och spelade på mobilen” sa jag och mamma suckade högt. Hon visste att jag och Erica var utanför vilket gjorde henne irriterad. Och inte för att jag mådde dåligt utan för att jag inte är populär som hon var när hon var i min ålder. Hon var en utav dem som fick ‘nördarna’ att göra läxorna åt henne då hon var rätt korkad. Precis som min pappa tydligen. Vilket får mig att fundera vart jag fått alla mina hjärnceller ifrån. Jag är väldigt smart om jag får säga så jag själv. Jag har A i alla ämnen utan idrott men jag ser inte riktigt det som ett riktigt skolämne så det är okej. Jag nöjer mig mig med ett E i idrott. Skulle jag få högre skulle jag bli överlycklig. Fast det kommer ju aldrig att hända så jag kan sluta tänka på det. 

  ”Noell du måste försöka mer. Du kommer aldrig att kunna skaffa fler kompisar om du inte försöker eller anstränger dig”

  ”Mamma jag behöver inga fler kompisar än Erica. Jag klarar mig fint”

  ”Älskling man behöver mer än en kompis. Vad händer när hon är sjuk då? Vad gör du då? Du sitter då ensam i matsalen eller så skippar du att äta helt och hållet. Det kan inte vara bra för dig gumman”

  ”Mamma allt är bra okej. Plus den här sommaren kommer att bli annorlunda. Jag och Erica lovade oss själva att att testa nya grejer, träffa nya personer och åka till nya platser”

  ”Åh vad bra att vi kom in på det här ämnet och jag är glad att höra att du vill åka till nya ställen i sommar för du kommer att göra just det”

  ”Va? Vart ska vi någonstans? Ska du äntligen ta mig till Paris?” frågade jag och kollade nu hoppfullt på henne. Men mitt leende försvann lika fort som det kom när jag såg hur hon skakade på huvudet.

  ”Tyvärr inte gumman. Jag ska dit tillsammans med mina kompisar. Du där emot kommer att åka upp till din pappa i Kanada”

  ”Kanada? Va? När ska jag dit?”

  ”Du åker om tre dagar sen så stannar du där under hela sommarlovet”

  ”Va? Nej du kan inte göra så här emot mig. Jag har egna planer, planer med Erica. Mamma du kan inte skicka mig till Kanada. Jag kan sova hos Erica under sommaren, jag kan till och med sova här ensam. Bara snälla skicka mig inte till Kanada. Jag gör vad som helst”

  ”Jag är ledsen gumman med du kommer att åka till Kanada. Jag har redan bokat din biljett och pratat med din pappa. Du ska bo där tillsammans med honom och din bror”
  ”Mamma du kan inte göra så här emot mig. Jag känner inte ens någon utav dem”
  ”Då är det väll ett utmärkt tillfälle att lära känna dem. Ryan blev tydligen väldigt glad när han hörde att du skulle komma dit” sa mamma och ett stort leende spreds på hennes läppar när hon nämnde Ryan.

  Ingen utav oss har sett honom den min födelsedag när jag var 10 år. Han var då 13 år och mamma hade fått pappa att skicka hit Ryan. Men det var senaste gången jag såg honom och hörde av honom. Mamma pratar fortfarande med honom ibland, när Ryan fyller år eller något stort har hänt. Jag har däremot har som sagt inte pratat med honom på över 6 år. Så jag antar att det skulle vara kul att träffa honom igen. Lära känna honom. 

  Däremot vet jag mycket mer om honom än han vet om mig. Ryan är ju halv känd, okej inte känd men han är kompis med den store Justin Bieber. Alla beliebers vet vem han är och eftersom jag också är ett stort fan utav Justin så kunde jag hålla koll på Ryan. Han har förändrats mycket sen jag såg honom senast, vilket inte är något konstig med tanke på att det var sex år sen jag senast träffade honom. Jag undrar hur han skulle vara mot mig? Skulle vi ha något att prata om? Har vi ens något gemensamt?”

  ”Visste jag åker dit då” sa jag efter ett tag och mamma tjöt utav glädje. Hon klappade smått med händerna innan hon började putta mig upp för trappan så att jag kunde börja packa mina saker.

Tillbaka till nutid

  När jag berättat klart allt kollade Erica på mig med stora ögon. Vi hade nu fått våra saker och satt oss vid en av dem tomma bordet som stod vid fönstret. Det var inte många här så det var inte särskilt svårt att få platser att sitta på.

  ”Du ska åka till Kanada?” frågade hon och jag nickade smått till svar, rädd för hur hon skulle reagera ”Och du klagar för att?” fortsatte hon och nu var det min tur att kolla chockat på henne.

  ”Problemet är att jag kommer vara borta i Kanada istället för här med dig”

  ”Ja det förstår jag också och visst jag kommer att sakna dig jätte mycket men kom igen Noell. Du kan ju inte klaga på att du får åka upp till Kanada. Jag skulle dö om jag fick åka upp dit. Vi lovade ju trotts allt oss själva att testa något nytt i sommar så här har du”

  ”Jag vet men” började jag men Erica avbröt mig snabbt innan jag hann avsluta min mening.

  ”Inga men Noell. Du ska åka upp dit och du ska träffa din bror som du inte träffat på över 6 år. Plus jag har läst att Justin Bieber har en paus just nu så han kanske åker tillbaka till Kanada för att vara med sin familj och hans vänner. Ryan är en kompis till Justin”

  ”Haha jag har också läst det. Men det är ju inte riktigt så att jag kommer att hänga runt med honom. För det första så är han ju den han är. Sen för det andra så vet vi ju båda att jag inte kan prata med killar. Jag börjar rodna jätte mycket, börjar fnissa och tappar talförmågan. Om jag gör så här runt vanliga killar kan du ens tänka dig hur jag skulle reagera runt honom. Jag skulle ju totalt tappa allt”

  ”Omg du skulle så skämma bort dig själv” skrattade Erica fram och jag kollade förolämpat på henne,

  ”Åh tack för stödet, jag verkligen känner kärleken här. Den bara strömmar över mig”

  ”Haha du vet att jag älskar dig men jag vill fortfarande se din reaktion om du träffar honom. Dock tror jag inte att det skulle bli en så stor grej. Jag menar Justin måste ju vara van med att folk beter sig konstigt runt honom. Det måsta ju hända nästan varje dag med massa olika fans som han stöter på”
  ”Problemet är ju att jag inte blir hysterisk som alla dem där tjejerna. Jag skulle säkert bli stum, som jag alltid blir”

  ”Haha jag det skulle du säkert” skrattade hon fram än en gång och jag skakade smått på huvudet åt min bästa kompis.

  ”Så du är okej med att jag åker?” 

  ”Okej? Jag är avundsjuk på dig. Medan du är uppe i Kanada och träffar Justin Bieber kommer jag att vara ensam kvar här och ha det tråkigt”
  ”Jag är ledsen, jag önskar att jag kunde ta med dig men mamma sa nej när jag frågade om det”
  ”Det är lugnt. Jag kommer på något att göra här nere”
  ”Det tror jag säkert” skrattade jag fram och Erica log smått mot mig innan hon tog en klunk utav sin dricka.

  Jag själv satt fast i mina egna tankar och jag kunde inte sluta tänka på det som Erica sa. Jag visste ju att Justin hade en paus nu och att det fanns stor möjlighet att han skulle åka tillbaka till Kanada. Men skulle jag verkligen kunna träffa honom? Och i sådana fall, hur skulle jag reagera? Vad skulle jag säga? Vad skulle han ens tycka om mig? 

  Gud jag skulle säkert göra bort mig helt och hållet. Han skulle tro att jag var galen.

Okej så jag tänker klar göra en grej direkt. OOTG är inte slut. Jag kommer att fortsätta på den. Det här är bara en kommande novell som kommer efter och jag ville lägga upp det här för att fråga fall ni ens är intresserade utav att läsa den. Fall den ens är värd att skriva på.

Så vad tycker ni om novellen? Skulle ni kunna tänka er att läsa den?

Snälla kommentera!! Skulle betyda jätte mycket och vara till stor hjälp<3

UPPDATERING: av någon anledning så funkar det inte att se min trailer på mobilen. Så om ni vill se trailern till Switch Brothers så får ni gå in på datorna eller testa med den här länken https://www.youtube.com/watch?v=R_jLEdkTAlA

UPPDATERING 2: jag tror att jag har löst det. Jag kan i alla fall se vidon på min mobil nu. Det tar bara lite tid för den att komma upp. Men om det inte funkar på mobilen för er och ni vill se trailern till den här novellen kolla på datorn. Där ska det funka utan problem. Det kan även hjälpa om man går in på själva inlägget. Alltså att man klickar på kommentera. Det är dem gångerna som jag har gjort det som jag har kunnat se videon i alla fall.

  Om inte. Ja då får ni säga till så får jag försöka fixa det

Fast tipsar er att kolla på datorn, blir inte alls lika mycket strul :P

Adrias perspektiv

  Min värsta rädsla har blivit besvarad. Reaktionen som jag väntat mig kom och det skrämde mig mer än jag trott. Justins ansikte var frånvarande, förvånat. Äcklat? 

  ”Vad sa du nyss?” spottade Justin fram och jag kände hur mitt hjärta sjönk när jag kände hur hans armar tappade sitt grepp om mig. Han höll inte längre om mig och jag kände mig tom, rädd och ensam. Jag hade inte känt så här på länge. Jag brukar försöka undvika att tänka på det här. Visst jag tänker på det ibland men det har aldrig vart så här starkt som jag har reagerat. Jag antar att berätta för någon annan verkligen fick mig att inse att det hade hänt. Jag har blivit våldtagen utan Tomas. Min pappas bästa kompis och min gudfar. Jag litade på honom, han brukade sitta barnvakt till mig när jag var mindre. Han var som min andra förälder. Min mamma försvann när jag var liten så Tomas fanns där för mig. Jag kunde lita på honom, eller det var i alla fall vad jag trodde.

  ”Han våldtog mig” viskade jag i låg röst, osäker på fall Justin ens kunde höra vad jag sa men jag kunde få för mig att prata högre. Det var som att min hals slagit knut på sig själv. Jag kunde inte få ut orden ordentligt.

  ”När? Var? Hur?”

  ”Justin snälla jag vill inte prata om det”

  ”När Adria? När gjorde han det här mot dig? Snälla svara mig” sa Justin och jag kunde höra avskyn och ilskan i hans röst. Han var arg och helt ärligt så skrämde han mig en aning just nu. Hans ögon var svarta, händerna knutna och käkarna lika så. Men vill ni veta vad det värsta är? Han kollar inte ens på mig. Enda sen jag sa dem få orden har han inte kunnat kollat på mig. Precis vad jag förutsåg skulle hände om jag berättade för någon. Dem skulle se hur smutsig jag var, hur äcklig jag var. Jag skulle förlora Justin, han skulle inte längre kunna kolla på mig efter det här. När han visste allt. Hur skulle han ens kunna göra det? Jag är äcklig och helt ärligt så förtjänar jag honom inte. Inte på något sätt. Visst Justin kanske har haft sin player period där han var med olika tjejer men det var alltid med deras vilja. Han har aldrig skadat någon och jag kan slå vad att han aldrig kommer att göra det heller. Hans hjärta är gott och han har hjälpt så många personer.

  Jag har ingen ting att ge honom, erbjuda honom. Justin har allt och jag, jag har inget. Det finns inget jag kan ge honom som han inte redan har.

  Så jag kunde väll lika gärna berätta sanningen för honom. Sanningen bakom varför jag är som jag är. Han förtjänar i alla fall det. Det och mycket mer. Men just nu är det allt jag kan ge honom.

Tillbaka blick (varning för jobbiga scener)

  ”Adria kan du komma hit ett litet tag?” ropade Tomas och jag kollade snabbt upp från min bok som jag sen la ifrån mig. Ett leende spreds på mina läppar och jag ropade ett snabb ”Jag kommer” innan jag halvsprang upp för trappan och in i gästrummet där Tomas sov. Han hade ett stort leende på läpparna när jag kom in och jag besvarade det med ett minst lika stort leende.

  ”Okej så du vet att jag har planerat en överraskning till dig ett tag nu va?” frågade han och jag nickade glatt på huvudet. Jag älskade Tomas överraskningar. Han visste alltid vad jag ville ha och presenterna brukade oftast vara från olika storstäder som han har vart i. Han reste runt mycket så därför köpte han alltid olika souvenirer till mig som jag kunde samla på. Jag har själv inte vart någon annanstans än här och i den lilla staden som ligger en bit bort. Men det räknas inte. Anledningen till att jag vart där är bara för att köpa mat eller sälja det som vi fått ihop på gården. Det är aldrig för nöjes skull.

  ”Den här överraskningen är lite annorlunda så jag måste be dig att sätta dig på sängen och blunda. Du måste även lova mig att inte tjuvkika för det kommer sabba allt. Okej?”

  ”Okej jag lovar” sa jag glatt och satte mig på hans säng. Jag slöt mina ögon precis som han bett mig och hörde hur han flyttade runt i sovrummet. 

  Jag hörde hur han rörde sig runt i rummet innan jag hörde ett visst rasslande från någon slags kedja. Men jag la inget vikt på det, det tillhörde säkert bara överraskning. 

  ”Kom ihåg, tjuvkika inte. Det kommer att förstöra överraskningen” hörde jag Tomas mumlade fram och jag nickade smått till svar, för exalterad för att kunna prata just nu. 

  Jag kände hur något kalt och hårt lindades runt mina handleder och rynkade smått på ögonbrynen. Men det var inte förs än jag rycktes bakåt så att jag nu låg ner i sängen som jag började fundera på vad han gjorde.

  Jag försökte dra åt mig mina armar men det gick inte, grejerna runt mina handleder höll dem på plats och det spelade ingen roll hur mycket jag försökte. Jag kunde inte få ut mina armar ur vad det än nu var. Jag öppnade ögonen för att kolla vad det var som höll fast mig och jag kände hur oron steg i mig när jag såg att det var handbojor. En varsin runt varje handled som sen satt fast i en varsin ände utav sängen. 

  ”Tomas vad är det här? Varför har du satt fast mig?” frågade jag och jag kunde höra rädslan i min röst. Och jag är säker på att han hörde det också för han skrattade högt åt mig. Jag kollade runt i rummet men kunde inte se honom någon stans. Vilket bara fick mig ännu mer orolig. Vad planerade han att göra med mig? Vad var det här för överraskning som gör att han behöver sätta fast mig i?

  ”Åh Adria, du vet inte hur länge jag har väntat på det här. Jag har alltid vetat att du skulle bli så här, din mamma var snygg och din pappa ser ju inte helt fel ut heller så att du skulle sluta så här snygg var bara ödet” sa Tomas och i nästa sekund kunde jag se honom göra sin väg in i rummet. Han höll något litet folie paket i handen och det tog ett tag för mig att inse vad det var han höll i. I hans hand låg en kondom och just i det ögonblicket så insåg jag vad hans avsikter var. 

  ”Tomas snälla gör inte det här, snälla säg att du inte ska göra det jag tror att du ska göra”

  Tomas svarade mig inte utan log bara belåtet åt mig. Han la ner paketet på nattygsbordet på högra sidan utav sängen innan han började klä av sig själv. Först hans tröja, sen hans t-shirt och sen hans jeans så att han nu bara stod i underkläder. Han drog en hand genom hans hår innan han placerade båda händerna på varsin av mina lår och för första gången kände jag mig obekväm runt honom. Jag kände hur mitt hjärta stannade och hur mina ögon började vattnas. 

  Tårar började rinna längst mina kinder och jag bad honom ett antal gånger att inte göra det här. Att släppa mig, jag lovade honom till och med att inte berätta för någon. Men då hotade han mig bara om att ingen skulle tro mig och om folk fick reda på vad vi hade gjort så skulle dem dra sig undan. Dem skulle tycka att jag var smutsig och äcklig.

  Jag förstod vad han menade med det men jag kunde inte sluta vädja honom för det. Även fast inget utav det här verkade påverkade honom. Hans leende växte bara mer och mer om jag strävade emot.

  Han hade nu lyckats få av mig allt förutom mina underkläder och han började placera kyssar längst min nacke, ner mot mina bröst. Jag kände hur mitt hjärta stannade när jag även kände hur hans händer började fixa med spännet på min bh vilket han enkelt fick upp. Han drog snabbt upp den så att den inte längre täckte mig men han kunde inte dra av den helt pågrund utav handbojorna som satt fast runt mina handleder.

  ”Du vet inte hur länge jag har väntat på det här Adria. Enda sedan du fyllde 14 har jag velat göra det här med dig men din pappa har alltid vart runtomkring. Sabbat allt det roliga. Men nu är din pappa långt borta och nu är det ingen som kan sabba det här för oss”

  ”Tomas snälla gör inte det här. Snälla jag vill inte. Jag gör vad som helst, bara snälla gör inte det här”

  ”Jag är ledsen Adria. Eller egentligen så är jag inte det men i alla fall. Jag har väntat på det här ett långt tag nu och jag tänker inte låta dig gå nu. Inte när jag har dig så här fastbunden och sexig” mumlade han fram tyst för sig själv innan ett stön lämnade hans läppar ”Got dammit du vet inte hur kåt jag är för dig just nu Adria. Jag har inte vart så här hård på hur länge som helst och jag har inte en gjort något än”

  Han lutade sig framåt för att började placera kyssar över mina bröst samtidigt som hans fingrar började jobba på mina trosor som inom kort var borta tillsammans med den lilla styrka jag hade kvar. Jag kunde inte längre stå emot honom, kämpa emot honom. Utan jag brast ihop i tårar och bad honom att släppa mig. Men ingen ting funkade, inte ens mina höga skrik ihop om att någon skulle komma när dem hörde mina skrik. Mina skrik tillsammans med mina försök att komma loss gav mig bara smärta då han örfilade mig eller slog mig på låret varje gång jag gjorde något som han inte gillade. 

  Sen efter ett tag kunde jag inte skrika mer heller. Jag blev bara helt stum. Jag orkade itne kämpa emot längre, jag hade inte kraften längre. Hjärnan sa åt mig att kämpa, att försöka få bort honom men jag kunde och det insåg min kropp också. Jag låg bara där stelt, fast i mina tankar medan han gjorde vad han ville med min kropp.

  Jag försökte att inte tänka på det, att lossas som att ingen ting hände men jag visste att det inte funkade så.  Jag visste att det här skulle sabba för mig ett långt tag, om inte för alltid.

  ”Det här kan göra ont lite med tanke på att du inte är vad med det” sa Tomas efter att även han dragit av sig kläderna och positionerat sig in i mellan mina ben som han tvingat isär då jag försökt att hålla dem ihop. Han gav mig ett leende och jag skull precis be honom än en gång att sluta när han trängde in i mig.

  Han stönade högt utav känslan som han fick men mitt skrik som lämnade mina läppar var av någon helt annan anledning. Smärtan som spred sig i mitt underliv var obeskrivligt och jag kunde inte göra något annat än att skrika utav smärta men Tomas verkade inte bry sig. Han fortsatte bara och det var inget jag kunde göra åt det. Mina händer började leta efter något att hålla i sig i medan han började röra sig i mig snabbare. Lakanen fick bli mitt handtag eller vad man skulle säga och jag bet mig hårt i läppen. Min hals började göra ont och jag kunde inte längre skrika. Det gjorde ändå ingen nytta.

  Jag försökte tänkt på annat men de enda som jag kunde tänka på var smärtan som jag kände.

Tillbaka nutid

  När jag berättat klart för Justin kände jag hur tårarna rann ner för mina kinder. Hela min kropp skakade och jag kunde inte sluta. Allt det här var för mycket och allt kom nu störtandes ner på mig. Alla minnen, Tomas återkomst hit, Justin och hans reaktion.

  ”Adria varför har du inte berättat om det här för någon. Han behöver sättas in i fängelset, få sitt straff. Adria det här är så fel av så många anledningar”

  ”Justin du kan inte säga något till någon. Speciellt inte polisen. Jag kan inte ha alla vetande om vad som hände”
  ”Varför? Adria du har inte gjort något fel. Han gjorde felet. Du hade ingen chans mot honom. Så varför kan du inte berätta för någon? Du skulle göra så många en tjänst om du satte in honom. Tänk på hur många tjejer du skulle rädda från att gå igenom samma sak som dig”

  ”Justin jag kan inte berätta för någon och det kan inte du heller. Jag borde inte ens ha berättat för dig om det här”
  ”Varför?” frågade Justin frustrerat och jag skakade smått på huvudet innan jag kollade upp på Justin. Hans låg på mig fast inte riktigt mig. Det var som att han såg igenom mig, som att han kollade på något bakom mig.

  ”Pågrund utav det här”

  ”Pågrund utav vad?”

  ”Den här reaktionen som jag fick. Jag ville inte ha det från andra personer, jag ville inte att andra ska se på mig så här”

  ”Vilken reaktion? Och vad då se dig så här? Hur ser jag på dig?”

  ”Äcklig, smutsig”

Justins perspektiv

  ”Äcklig, smutsig” sa Adria kort och kollade bort från mig. Jag kollade chockat på henne, varför skulle jag någon sin tycka att hon var det. Det spelar ingen roll vad hon sa till mig, hon kommer alltid att vara lika vacker i mina ögon.

  ”Adria jag tycker inte att du är smutsig och absolut inte äcklig”

  ”Hur kan du inte efter det jag berättade för dig. Han våldtog mig Justin”

  ”Och? Det gör inte dig till äcklig för det. Han kanske, eller snarare ja han blir äcklig. Men inte du Adria. Du kunde inte göra något åt det. Han band fast dig och det fanns inget du kunde göra åt det. Om det är något jag tycker mot dig så är det medlidande. Jag kan inte ens tänka mig hur det skulle kunna kännas”

  ”Så varför drog du dig undan från mig?” frågade hon och jag kollade frågandes på henne. Hon kollade nervöst upp på mig och pillade smått med händerna framför sig ”Så fort jag sa att han våldtog mig drog du dig undan. Du drog bort dina händer, bakade undan med överkroppen så jag antar att du backat undan från mig helt också om det inte borde så att jag suttit på dina ben”

  Förs än Adria påpekade det hade jag inte tänkt tanken på det. Jag hade inte menat att dra mig undan från henne, jag hade inte ens tänkt på det. Men när hon sa det så hade jag blivit chockad. Jag visste att det Tomas hade gjort mot henne var illa och jag visste att det var mer än vad hon sagt till mig tidigare. Men jag hade inte trott det här. Eller kanske så hade jag det men jag hade hoppats att det inte vore det.

  ”Adria du oroar dig för mycket, jag lovar dig att det krävs mycket mer än ett stort kräk för att få mig att lämna dig. Jag sa det förut och jag säger det igen. Jag är här för dig och jag kommer alltid att vara det”

  Jag såg hur tårar än en gång spreds i hennes ögon och lindade snabbt mina armar runt henne för att sen kunna pressa henne närmre mig. Hennes ansikte begravdes i min hals och hennes händer letade sin in runt min nacke som hon kramade åt hårt. I vanliga fall skulle jag ha bett henne att lossa greppet men inte idag. Jag visste att hon behövde det här och jag skulle inte bråka med henne nu.

  ”Snälla gråt inte, Adria jag hatar att se dig gråta. Den där skitstöveln är inte värd dina tårar. Snälla baby du är alldeles för vacker för att gråta”

  ”Jag är bara rädd” sa Adria och skakade smått på huvudet. Hon var så sårade, på så många sätt och jag visste inte riktigt hur jag kulle sköta det. Men jag skulle inte lämna henne, aldrig. Om hon behövde mig så skulle jag finnas här för henne.

  ”Adria du har ingen ting att vara rädd för. Jag är här för dig. jag lovar att skydda dig från honom. Han kommer inte att skada dig igen. Han kommer inte ens att komma nära dig för jag lovar dig att jag kommer att kapa av hans mest värdefulla juvel om han inte håller sig borta från dig” spottade jag fram och Adria skrattade kort åt det jag sa innan hon fortsatte att gråta in i min nacke. Och även om min avsikt inte var att få henne att skratta så var det ett magiskt läte. Jag älskade att höra Adria skratta, det fick en bara att känna sig glad. Det smittade av sig.

  ”Justin snälla gör inte det här. Sälla du kommer bara göra saker värre om du går till honom” vädjade Adria men jag skakade på huvudet. Jag skakade just nu av ilska och jag kunde se rött. Vi hade kommit in på vad Tomas gjort mot henne och det visade sig att han inte bara våldtog henne en gång utan två. Han fucking våldtog henne två gången och den jävel skulle få vad han förtjänade.

  ”Adria jag måste göra det här, jag är ledsen men jag kan inte låta det här gå. Jag lät det andra han gjorde mot dig gå. Jag kan inte låta honom komma undan med det här också”

  ”Justin snälla lyssna på mig. Du kommer bara att göra saker värre. Han kommer att bli arg och det är inte vackert Justin, tro mig. Jag har sett honom arg och jag kan lova dig att du inte vill se honom arg. Plus han är alltid med min pappa och Justin jag kan inte ha honom vetandes om det här”

  ”Jag lovar att hålla det borta från din pappa, han kommer inte få reda på det här. Men jag kan inte låta Tomas komma undan med det här. Adria han har sårat dig djupt och jag ska till att han får betala för det han har gjort. Han ska inte komma undan med det här” sa jag och böjde mig ner så att jag kunde placera en kyss på hennes panna innan jag vände om för att börja gå bort mot huset. Mina saker i campingen kunde jag hämta senare eller be John och Kenny att ta med det tillbaka. För just nu hade jag inte tid att slösa. Tomas skulle få betala och han ska få betala nu.

  ”Justin snälla gör inte det här. Det kommer inte sluta bra för någon utav oss. Justin snälla bara lyssna på mig, gör inte det här. För mig, bara snälla. Lyssna på mig”

  ”Adria jag gör det här för dig. Jag ska ge honom vad han förtjänar och se till att han aldrig skadar dig igen. Jag kommer att se till att han aldrig lägger sina ögon på dig igen” morrade jag fram och såg hur Adria ryckte till från min kalla ton. Jag menade inte att skrämma henne eller såra henne. Ingen utav min ilska var riktad emot henne. Det var bara att, att just nu var jag så himla arg på Tomas. Jag skakade utav ilska och om jag inte kunde ta ut det på honom NU, skulle det gå ut över Adria. Vilket jag absolut inte ville men jag har aldrig vart bra att hantera min ilska.

  ”Adria snälla låt mig göra det här. Det här har inte bara med dig att göra om jag ska vara ärlig. Eller ja det har väll med dig att göra. Jag vill ge igen för vad han gjorde mot dig men även få bort en del av skuldkänslorna som jag fick när han var på dig igen. Jag visste att du var rädd för honom och jag lät honom komma åt dig. Han fucking ströp dig Adria. Jag kommer aldrig glömma känslan jag fick när jag såg märkena på din hals och vetat att jag kunde ha gjort något åt det. Jag kunde ha stoppat honom, sett till att han inte skadat dig mer”

  ”Justin det fanns inget du kunde göra. Du kommer inte alltid kunna skydda mig från allt”

  ”Jag vet det. Men snälla låt mig i alla fall skydda dig från honom” bad jag nu henne fast jag vet inte varför jag bad. Jag skulle slå ner Tomas vare sig jag hade Adrias godkännande.

  Adria skakade smått på huvudet innan hon ställde sig upp på tå för att kyssa mig. Hennes läppar var desperata mot mina och jag besvarade kyssen fort. Jag lindade mina armar om henne och drog henne upp mot mig. Hennes händer låg i mitt hår och hon drog lätt i ändorna.

  ”Snälla var försiktig, jag ville gärna ha dig hel” suckade Adria fram när hon dragit sig undan och hon kollade vädjande på mig. Hon visste att hon inte skulle vinna det här, hon visste att jag skulle göra det här vare sig hon gillade det eller inte.

  ”Babe jag lovar, ingen ting kommer att hända mig”

Adrias perspektiv

  ”Du” spottade Justin äcklat fram när hans blick fastnade på Tomas som kom gåendes ut från huset. Pappas bil var borta så jag antog att han var iväg och jobbade. Det var i alla fall vad jag hoppades på. För jag kunde inte låta pappa få reda på det här, hur skulle han se på mig om han fick reda på allt. Hur skulle han kunna kolla på mig utan att känna avsky. Justin har sett förbi allt det här av någon konstig anledning som jag inte kunde förstå mig på. Han borde hata mig, avsky mig och bli äcklad utav mig. Men det var han inte, vilket jag självklart uppskattade då men jag kunde fortfarande inte förstå varför. Allt jag menar är att hur ska pappa någonsin kunna kolla på mig och känna sig stolt.

  ”Vad vill du Justin? Jag har lite bättre saker för mig än stå att slösa tid på dig”

  ”Viktiga saker som va då? Att våldta unga tjejer? Är det vad som får dig att känna dig stolt? Är det vad som är så himla viktigt så att du inte kan prata?” spottade Justin fram och jag såg hur Tomas stelnade till i sitt steg. Han stod fast frusen ett tag innan han vände sig mot oss och jag såg hur även hans blick hade svartnat. 

  Oh boy, det här kommer inte att sluta bra.

Hahah opsi klockan blev en del, men kapitlet blev längre än planerat. Det här är inte ens allt jag ville ha med och det är ändå nästan 4000 ord. Så det får komma i nästa istället :P

Kör bara en kort efter text nu då jag är trött. JUST FÖRLÅT OM DET ÄR MYCKET FEL: EJ IGENOM LÄST

1, Vad tycker ni om Justin reaktion till allt?

2, Vad tycker ni om henne tillbaka blick där med Tomas?

3, Vad tror ni kommer hände nu? Nu när Justin vill ge Toms vad han förtjänar?