"Okej vi hörs senare babe"

"Det gör vi. Jag älskar dig"

"Jag älskar dig också" sa jag och efter det bröts samtalet.

"Alfredo kom hit och hjälp mig"

"Med vad?" frågade han och gjorde sin väg över till mig för att sen slå sig ner bredvid mig i soffan.

"Du ska hjälpa mig att hitta Melindas julklapp"

"Jag trodde att ni bestämde att ni inte skulle köpa julklappar till varandra"

"Ja men det här hade jag redan planerat sen långt tillbaka. Plus så är det inte bara till henne. Det är som en julklapp till oss båda"

 

---

---

 

 

Melindas perspektiv: Onsdagen 19 december

Det var näst sista dagen innan jullovet och lärarna höll på att samla in alla skolböcker. Eller egentligen bara dom böcker som tillhör dom programen som bara är värda 50 poäng. Ett exempel på en sån kurs är ju då religion som vi bara har nu på hösten och när vi kommer tillbaka på vårterminen så kommer vi att ha psykologi istället som då också är ett 50 poängs program.

Tyvärr dock så får vi inte reda på våra betyg förs än efter jullovet någon gång då det är vissa som måste göra omprov på någon del som dom inte klarade av. Där bland annat Sam ligger, som för bara någon timme sen hade vart helt hundra på att ha klarat kursen. Där emot hade Chaz och Ryan klarat av kursen och ni skulle ha sett deras ansiktet efter att dom fått nyheterna. Det var obeskrivligt.

Jag hörde hur högtalarna brusade till utanför korridorerna innan rektorns pipiga röst fyllde hela skolan när hon sa sitt budskap eller vad man ska säga.

”Kan Melinda Waltson komma till rektorn kontor, Melinda Waltson till rektorns kontor” sa hon och jag kände hur hela jag stelnade till. Jag har aldrig blivit kallad till rektorns kontor förut. Aldrig.

”Ooooo någon är i trubbel” hörde jag någon skratta fram bakom mig men jag orkade inte bry mig om det. Det ända jag hade i tankarna just nu var min fråga om varför jag blir kallad till rektorns kontor.

Vad har jag gjort för fel. Jag har inte vart taskig mot någon, vad jag vet i alla fall. Kan det ha något med det som hände förra veckan. Nej det kan det väll inte vara, det känns som att dom borde ha gjort det här tidigare om dom ville göra något åt det.

Jag packade ihop mina saker och gav Chaz och Ryan ett snabbt leende innan jag började gå bort mot rektorns kontor med tusen olika frågor snurrande runt i mitt huvud. Den värsta av dom alla, tänk om jag faktiskt var i trubbel.

”Hallå, är det någon här?” frågade jag när jag kom in på kontoret. Jag hörde hur det gnisslade bakom mig och jag vände mig om för att se att det var någon som satt i den stora datorstolen fast med ryggen mot mig så jag kunde inte se vem det var.

”Så vad ska vi göra med dig då. You been a bad, bad girl” sa personen bakom stolen och jag kände hur mina ögon växte när jag insåg vem det var som satt på stolen. Den rösten jag precis hört skulle jag kunna urskilja i en stor folkmassa. Okej kanske inte bokstavligen men ni vet vad jag menar.

"Omg Justin jag kommer att döda dig. Vet du hur rädd jag blev när dom ropade hit mig. Jag har aldrig blivit kallad till rektorns kontor förut och jag hade bokstavligen hjärtat uppe i halsgropen just nu" sa jag och kastade ena suddet som låg på bänken på honom efter att han vänt sig om mot mig. Han skrattade bara åt mig och ställde sig upp för att sen komma fram till mig.

"Jag vill träffa dig" sa Justin och la armarna runt min midja. Han började gå med mig framför sig och inom kort kände jag hur min rygg kom i kontakt med ena väggen.

"Och du hade inte bara kunnat komma till klassrummet eller väntat på mig tills jag kom ut istället för att ge mig en hjärtattack genom att be rektorn att kalla på mig"

"Nej, det här var roligare. Plus om jag hade väntat tills du kommit ut från klassrummet eller kommit in dit hade jag ju inte haft dig för mig själv och kunnat gjort det här"

Han sammanlänkade våra läppar och hans grep om min midja släppte och hans händer hamnade istället på mina kinder för att hålla mig still. Inte för att jag skulle någonstans då.

”Justin någon kan komma” mumlade jag mot hans läppar och han skrattade kort.

”Låt dom komma” sa Justin och jag himlade snabbt med ögonen innan jag pressade samman våra läppar igen. Jag drog honom närmre mig genom att linda mina armar runt hans midja men Justin hoppade snabbt bort från mig när skolklockan gick och jag skrattade lite roat åt hans reaktion.

”Så det tyckte du var kul va?” frågade Justin och höjde ett ögonbryn mot mig medans han sakta började röra sig närmre mig med händerna utsträckta mot mig.

”Bara lite” sa jag och började backa bak mot dörren men när jag märkte att den var låst suckade jag frustrerat. Jag skulle aldrig hinna öppna upp dörren och hinna springa iväg innan Justin fick tag på mig. När Justin bara var någon meter ifrån mig stängde jag snabbt ögonen och var förberedde mig för den tortyr som Justin skulle utsätta mig för.

Men till min förvåning gjorde han inget ”Okej” sa han bara naturligt och pussade mig snabbt på kinden innan han flätade ihop sin ena hand med min.

”Vänta, vänta lite här nu. Vad håller du på med?”

”Vad menar du?” frågade Justin förvirrat och vände sig mot mig för att borra in blicken i min.

”Ja, ska du inte kittla mig, snurra runt mig eller något. Det gör du alltid om jag har skrattat åt dig”

”Inte idag baby. Jag orkar inte idag, men om du vill ha ditt straff så kan jag göra något åt det imorgon eller något när jag hunnit vila mig lite”

”Nej tack det är lugnt” sa jag nu snabbt och nu var det Justins tid att skratta åt mig.

”Vad gör du här förresten? Du skulle ju inte komma hem för än på fredag”

”Jag vet men jag flyttade den grejen jag skulle ha idag till igår istället så att jag kunde komma hem tidigare. Jag har vart så sliten och trött på senaste tiden så jag ville bara komma hem och villa. Vara med min tjej” sa Justin och la en arm runt mina axlar istället och drog mig tätt intill sin sida. Jag la min ena hand runt hans midja medans jag flätade ihop mina fingrar med hans hand som villade vid mina axlar.

”Om du är så stressad hela tiden kanske du borde börja överväga att ställa in något här och där. Du kommer slita ut dig annars. Du behöver vila ibland

”Det är det jag har dig för, jag kan slappna av när jag är nära dig”

”Aaaaww du är för sött” sa jag och ställde mig på tå för att snabbt kyssa honom på kinden innan vi fortsatte gå längst korridoren för att komma bort till mitt skåp.

Jag slängde snabbt in mina saker i skåpet och skulle precis börja gå bort mot Chaz och Ryans skåp för att möta upp dom på väg till matsalen när jag hörde ett högt tjut innan man hörde hur fotsteg kom springandes åt vårt håll.

”Justin” skrek Ryan högt och hoppade på honom samtidigt som Chaz vilket fick dom alla tre att skrattande ramla ner på marken i en stor hög.

”Hej mannen vad gör du här?” frågade Chaz när han klivit av Justin och ställde sig upp för att sen borsta bort lite smuts från hans byxor.

”Jag är här för att hälsa på er. Mamma hann knappt stanna bilen vid mormor och morfar innan jag nästan sprang hit” sa Justin och Ryan skrattade lite medans han hjälpte Justin att ställa sig upp.

”Det är skönt att se dig mannen, vi har inte sett dig på ett tag nu. Vi har faktiskt kommit överens om att det är bra att Melinda flyttade hit till Stratford för det betyder att vi kan träffa dig oftare”

”Oh tusan det hade jag inte tänkt på. Jag är ledsen Melinda men jag måste nog be dig att flytta igen”

”Haha jätte roligt Bieber. Men nu om ni inte har något emot det så måste jag gå bort till matsalen för jag kommer att dö av hunger om jag inte får i mig lite mat i magen” sa jag klagande och dom vände alla blicken mot mig.

”Haha det är det är lite roligt att du alltid skrattade åt oss förut när vi sa att vi var hungriga men just nu är det du som alltid klagar på att du är hungrig”

”Men jag har en ursäkt för det. Jag är gravid, ni är bara lata och jävligt glupska” sa jag och dom skrattade roat åt mig.

”Då ska du veta att det vara din lilla pojkvän här som var värst utav oss innan han blev känd och Scooter fick honom att börja äta lite nyttigt istället”

”Jaja men när var det? fem år sen nu. Du är fortfarande lika dan så du är ju då alltså värst”

”Kanske det kanske. Men det är inte jag som är beroende av ananas och äter det typ dygnet runt”

”Även det är inte mitt fel. Det är min gravid mat ditt pucko” sa jag och greppade tag om Justins arm för att styra oss bort mot matsalen.

”Förresten Justin eftersom du är här nu kan du ju lika gärna följa med och spela hockey idag. Melinda ska ju ändå dit så du kan väll vissa upp dig lite. Impa på din brud lite” sa Chaz och med ett flin på läpparna och petade Justin lite lekfullt i sidan.

”Det kan jag göra” sa Justin och vände sig mot mig ”Om du inte har något emot det så”

”Nejdå, det går bra för mig. Du kanske kan lära mig att åka då”

”Kan du inte åka skridskor?” frågade Ryan chockat och kollade storögt på mig.

”Nej så mobba inte mig” sa jag och dom alla skrattade åt mig.

”Nej varför skulle jag göra det. När har jag någonsin mobbat dig plutten” sa Chaz och jag försökte smälla till honom hårt på armen men han lyckades enkelt dansa undan.

 

Vi stod just nu i hockeyrinken. Eller jag och Stella stod utanför rinken medans killarna åkte runt och körde en liten match. Jag hade lovat Justin att jag skulle åka efter att dom var klara men började ångra mig nu. Dom alla var så duktiga och jag skulle se ut som Bambi på is. Alltså jag har ju kunnat åka skridskor förut när jag var typ åtta/nio men sen efter det tyckte mina föräldrar att det var slöseri med tid. Så ni kan ju bara tänka er hur pinsamt det var för mig när vi hade skridskor på idrotten. Jag ramlade hela tiden och jag tror aldrig att jag sett så mycket blåmärken på en och samma person. Det var hemsk. Mitt smeknamn var antingen Bambi eller smurf i flera veckor fram efter det. Tro mig det var inte lika roligt som det låter.

Deras match eller vad man ska säga hade gått ut på tiden och dom valde att avgöra matchen på straffar istället. Justin hade då bestämt sig för att göra ett litet vad med mig. Om han nu träffade skulle jag åka medans killarna fortfarande var här, medans om han missade skulle jag få vänta tills killarna åkt. Och som ni kanske förstår så står jag och håller tummarna just nu för det sist nämnda.

”Haha du missade” skrek jag glatt efter att han gjort sitt och han vände sig snabbt mot mig.

 

”Ett försök till” bad han och åkte fram till mig där jag stod.

”Nej, du hade din chans och du sumpade den”

”Vaddå är du rädd att jag ska träffa eller?”

”Det är exakt vad jag är. Så mitt svar är ett stort fett NEJ” sa jag och hängde mig lite över rinken för att pressa mina läppar kort mot hans innan jag puttade till honom lite lätt så att han började glida bort mot killarna som väntade på att han skulle göra sin andra straff.

 

”Kommer du då?” frågade Justin roat och sträckte fram en hand mot mig som just nu stod fast klistrad längst sargen. Jag ville inte släppa den, det var min trygghet just nu.

”Visst men om jag ramlar och slår mig är det ditt fel”

”Du kommer inte ramla babe, jag kommer inte låta dig” sa han och satte händerna på min midja istället när jag inte räckt honom min hand. Han började försöka dra bort mig från sargen men just nu hängde jag bara kvar i den och vägrade släppa taget. Det var inte så att jag inte litade på Justin, det är mig själv jag inte litar på. Mina ben skakar ju som jag vet inte vad, men stabilt är det ju inte. Som tur var hade ju dom andra åkt hem i alla fall så jag slapp förödmjuka mig inför dom i alla fall.

”Du vet att du måste släppa sargen om du ska kunna åka ut på isen” sa Justin med ett stort flin på läpparna och jag skakade smått på huvudet.

”Nejdå, jag kan bara åka runt i cirklar längst sargen så är jag nöjd. Du kan åka runt i mitten du om du vill”

”Babe kom nu, jag kommer inte låta dig falla” sa Justin och åkte in framför mig mellan mina armar istället så att hans ansikte bara var någon centimeter från mitt. Han lät sina händer glida längst mina armar, ner till mina handleder som han greppade tag om och lyfte bort mina händer från rinken.

Hans ögon lämnade aldrig mina medans han lyfte upp mina händer så att dom nu var placerade runt hans nacke. Han lämnade dom där och satte händerna på mina höfter istället.

”Att åka skridskor är som att dansa, allt du behöver göra är att lite på din partner” sa Justin och jag kollade bort från hans ögon för att istället kolla runt mig för att se att vi nu rörde på oss.

”Omg, jag har inte vart så här långt från rinken på år” sa jag nästan uppspelt och Justin skrattade roat åt mig.

”Det är för att du inte har haft en bra lärare som jag som kan hjälpa dig”

”Så du är min lärare nu?” frågade jag och höjde menande ögonbrynet mot honom.

”Japp. För om det är nånting jag faktiskt kan lära dig så är det att sjunga eller sporta. När det kommer till snille grejer måste jag nog säga att du skulle bli min lärare”

”Det skulle jag förmodligen bli. Du är faktiskt rätt korkad när det kommer till vissa saker” sa jag och flinade stort upp mot honom. Men mitt flin försvann lika snabbt som det kom när Justin släppte sitt grepp om mig och åkte någon meter bort ifrån mig.

”Justin snälla förlåt mig. Jag menade det inte, snälla kom tillbaka” bad jag och Justin skrattade lite åt mig innan han åkte upp till mig igen.

”Det är lugnt babe. För om jag är korkad så är du misslyckad när det kommer till skridskor”

”Det kan jag hålla med om”

”Vad bra” sa Justin och jag la mina armar runt hans nacke igen för att dra ner hans ansikte mot mitt. Han kysste mig snabbt innan han snurrade runt mig så att jag nu stod med ryggen mot honom. Han tog ett stadigt grepp om mina höfter och började åka framåt med mig framför sig.

 

Justins perspektiv

”Jag åker, Justin kolla jag åker själv” ropade Melinda glatt och jag log stort mot henne.

”Det är jätte bra babe. Vänta där ett tag, jag ska bara hämta min mobil så att jag kan filma det här” sa jag och hon gav mig snabbt tummen upp innan hon åter igen fäste blicken på isen framför sig.

Jag vände mig om och började åka bort mot omklädningsrummet där min mobil låg och skulle precis dra upp den när jag hörde ett högt skrik bakom mig. Jag vände mig snabbt om för att nu hitta Melinda liggandes på isen med händerna över ansiktet och magen.

 

---

---

 

 

Så nu är det uppe och vad tror ni hände där i slutet? Fick ideen att hon skulle ramla av en läsare men vad tror ni kommer hända med Melinda nu då? 

Kommentera mycket och ni kanske kan få kapitlet redan imorgon kväll. Det är upp till er!!

 

Och du som frågade vilken sport jag gick på. Jag går på fotboll och har gjort det i 11 år snart