”Det kommer att gå bra Melinda” sa jag och kysste henne på pannan.

”Men Justin” började hon men jag avbröt henne genom att snabbt pressa mina läppar mot hennes.

”Tänk inte på det nu, vi fixar det sen när vi kommer hem igen. Slappna bara av nu och fokusera på något annat. Okej?” frågade jag och hon nickade svagt till svar innan ett litet leende spreds på hennes läppar. Jag torkade bort en tår som lyckats falla ner för hennes kind och kysste hennes kind kort där efter.

Jag var också orolig, tro mig men jag kunde inte bryta ihop när jag hade Melinda bredvid mig. Hon behövde mitt stöd mer än någonsin nu och jag skulle stå vid hennes sida vad som än händer och jag hoppas att hon vet.

 

---

---

 

 

En gång idag har jag gått in på internet och tro mig, det misstaget kommer jag inte att göra igen på ett tag. Varenda liten hemsida som finns handlar om mig och Justin. Och just nu tror jag faktiskt att jag hellre tar den där nacken chockens artikeln som jag pratade in förut. Det hade helt klart vart mindre jobbigt för både mig och Justin. Visst Justin får ju inget hat på grund av det här men han kan inte göra nånting utan att det nu handlar om barnet.

Jag menar, han har vart på två intervjuer idag som hållit på i ungefär 8-10 minuter var och det enda som dom vill prata om är att Justin ska bli pappa. Inte ens när Justin försökte byta samtalsämnet med att säga att han ska släppa ett acustic album på Believe. Dom hade bara snabbt sagt något i still med, åt vad kul, dina beliebers kommer säkert bli väldigt glada. Sen så när han berättade att det skulle komma nya låtar på skivan sa dom bara att don såg framemot att få höra dom.

Så det är där vi är nu. Jag sitter på Justins varenda och stirrade ut i tomma intet. Justin var på väg hem från hans senaste intervju och Stella vet jag inte vad hon gör. Jag tror hon fortfarande ligger och sover eller något.

Det kunde verkligen inte bli sämre just nu. Dom i min klass och skola hade precis börjat behandla mig som vilken person som helst. Visst så frågar dom ju mig om Justin då och då. Men tänk er nu när dom får reda på att jag är gravid med hans barn. Hans beliebers kommer att äta mig levande.

 

Jag drog ut ännu en ananas ring ur burken och rev loss en liten bit innan jag kastade den i munnen. Fråga mig inte varför jag helt plötsligt åt ananas ringar av allt möjligt som fanns i Justins kök för jag vet själv inte riktigt varför just ananas. Men jag kan inte sluta äta det. Ända sedan jag blev gravid har jag haft det där suget efter ananas. Det är min gravid mat eller vad man ska säga. Alla gravida tjejer får jag ett speciellt sug efter något. Det kan vara allt från choklad, gurka, bröd eller som i mitt fall ananas.

Jag hörde hur dörren ut till verandan där jag satt öppnades och jag behövde inte ens vända mig om för att förstå att det var Stella som kom när jag hörde ett klickande ljud från klackskor.

"Hej" hälsade hon och slog sig ner bredvid mig på hammocken som stod ute vid gräset.

"Hej, vaknade du nyss eller?"

"Haha nej jag har vart vaken ett tag nu men jag har stått där inne och funderat på om jag skulle gå ut till dig eller inte"

"Varför skulle du inte komma ut hit för?" frågade jag och vände mig mot henne.

"Jag vet inte, jag var rädd att du är sur på mig för det som hände igår och att du ville vara ifred"

"Stella hur många gånger ska jag behöva säga att jag inte är sur på dig. Det som hände igår var bara en olycka okej. Det kan hände vem som helst, till och med dom största och mest vana kändisarna"

"Ja men det var ju inte bara klänningen som jag sabbade igår, hela världen vet nu att du är gravid för att vi pratade om det i klännings affären"

"Ja Stella för att vi pratade om det. Jag hade lika mycket ansvar för det som du, om inte mer"

"Ja men om jag inte hade följt med hit hade inget av det hänt. Jag hade inte trampat på din klänning och du skulle inte ha haft något bebissnack"

”Tro mig om du inte hade följt med mig hade det blivit ännu mer bebissnack. Justin hade då följt med mig och han hade då också försökt att övertala mig att ta på mig en av dom tajtare klänningarna som kanske var lite kortare för att det skulle se sexigare ut” sa jag och skrattade lite smått.

”Tro mig Melinda han tyckte att du var minst lika sexig och snygg i din långa klänning. Tror nog att jag såg hur hans byxor blev lite tajta när han såg dig, blev en liten bula på hans byxor. Tycker att det är lite konstigt att du inte märkte den när du var så nära honom” retades Stella och jag kände hur mina kinder blev lika röda som tomater.

”Oh du rodnar, du är för sött” sa hon och la en arm runt min midja så att hon sen kunde dra mig närmre henne.

”Varför rodnar du ens? Du måste ju veta att Justin tycker så om dig. Jag menar han kan ju inte ens slita blicken ifrån dig, han blev avundsjuk när du är med andra killar och igår när du satt och skämtade med Zayn att ni skulle gifta er kunde jag nästan se smärtan i hans ögon”

"Men han visste ju att vi skämtade"

"Ja men han kanske önskade att det var han du skämtade med att gifta sig. Han har ju trots allt sagt att han vill spendera en evighet med dig vilket innebär att han vill gifta sig med dig"

"Att gifta sig får nog vänta ett tag till. Vi är fortfarande unga båda två och jag vill inte gå fram för fort"

"Melinda gå fram för fort? Är du dum i hela huvudet eller. Att få ett barn är mycket mer bindande en att gifta mig senast jag kollade. Ett giftermål kan man bryta medans ett barn består. Det kommer alltid finnas där och ni kommet alltid att vara kopplade till varandra som föräldrar till barnet"

"Tror du inte jag vet det Stella. Jag vet att det är ett stort steg men det var inte planerat, inget av det här var det. Det bara hände okej, jag hade gärna väntat med att bli gravid tills jag är äldre. Det här kommer inte bli enkelt för någon av oss men vi försöker. Jag hade gärna vänta tills jag åtminstone gått ut skolan och kanske flyttat in i ett hus med Justin eller något men istället blev jag gravid nu och blev tvungen att lämna allting bakom mig och flytta till Justins morföräldrar" sa jag irriterat och vred mig ur hennes grepp.

"Melinda jag menade inte så, jag menar bara att du säger att du vill ta det lite långsamt. Men jag tror inte att det är en möjlighet för er att ta det lugnt. Ett barn är det största steget man kan ta i en relation"

”Jag vet att det är ett stort steg att få barn men det är som det är nu och på något konstigt vrickat sätt tror jag ändå att det var det bästa som kunde hända mig. Jag har kommit närmre Justin på ett sätt jag aldrig hade gjort annars. Och jag menade inte att fräsa åt dig. Jag har bara inte kunnat sova så bra på sistone och jag har fortfarande inte vant mig vid alla dom här hormonerna än”

”Jag vet det gumman” sa hon och drog in mig i en kram som jag snabbt besvarade.

”Ibland önskar jag bara att Justin inte var känd så att jag slapp allt det här” sa jag men ångrade mig så fort orden lämnade mina läppar när jag hörde fotsteg bakom oss.

 

Justins perspektiv

 

”Jag vet att det är ett stort steg att få barn men det är som det är nu och på något konstigt vrickat sätt tror jag ändå att det var det bästa som kunde hända mig. Jag har kommit närmre Justin på ett sätt jag aldrig hade gjort annars. Och jag menade inte att fräsa åt dig. Jag har bara inte kunnat sova så bra på sistone och jag har fortfarande inte vant mig vid alla dom här hormonerna än” hörde jag Melinda säga när jag kom ut på verandan och jag skrattade lågt för mig själv.

”Jag vet det gumman” sa Stella tillbaka och jag skulle precis säga att jag var hemma när Melindas nästa mening fick mig att frysa fast där jag stod.

”Ibland önskar jag bara att Justin inte var känd så att jag slapp allt det här” sa hon och jag skakade snabbt på huvudet innan jag började gå tillbaka in i huset. Jag hörde hur någon började följa efter mig men behövde inte vände mig om för att förstå att det var Melinda. Jag menar, vem skulle det annars vara

”Justin snälla stanna och lyssna på mig” bad Melinda och drog tag i min arm när jag nått vardagsrummet. Jag vände mig snabbt mot henne och hon log lite smått mot mig.

”Justin snälla bli inte sur, jag menade det inte så. Jag satt bara och pratade med Stella och det slapp bara ut. Justin jag menade det inte, jag” jag avbröt henne snabbt i meningen genom att pressa mina läppar mot hennes och hon stod chockad en kort stund innan hon besvarade kyssen. Hennes händer kupade snabbt mina som omfamnade hennes ansikte. Jag kysste henne en gång till innan jag drog min näsa längst hennes och vilade min panna mot hennes.

”Melinda jag är inte sur. Tro mig jag har önskat mig flera gånger att jag inte hade vart känd för att då hade jag kunnat ge dig det livet du förtjänar”

”Justin jag kan inte tänka mig något bättre sätt att leva. Justin jag älskar dig, hela dig. Vilket inkluderar allt det här som är runtomkring. Visst kanske det hade var skönare, lättare om du inte vart känd men du hade inte vart du då om du förstår vad jag menar? Och vi hade helt klart aldrig träffats om du inte hade blivit känd”

”Jag undrar hur mitt liv hade sett ut då?” sa jag och försökte tänka mig ett liv där jag inte var känd och jag inte träffat Melinda. Jag rös nästan av tanken på att förlora Melinda. Visst så hade jag inte vetat att jag missat världens mest fantastiska tjej men jag hade ju aldrig hittat kärlek som var så stark. Låter det lite smörigt, kanske men det är sanningen.

”Rätt tråkigt skulle jag vilja säga” sa Melinda med ett litet skratt och drog mig ut ur min lilla tankegång.

”Helt klart” sa jag och lutade mig framåt som att jag skulle kyssa henne men i sista sekund så drog jag undan och drog upp henne i min famn istället.

”Omg Justin vad håller du på med?” skratt/skrek hon när jag gick ut ur huset och bort till min bil. Jag släppte försiktigt ner henne och öppnade upp bildörren på passagerarsidan och gjorde en gest med handen att jag skulle hoppa in.

”Jag tänker inte hoppa in i bilen för än du berättar vart vi ska någonstans” sa Melinda bestämte och satte armarna i kors över bröstet.

”Melinda snälla, du kommer inte ångra dig. Bara snälla lite på mig” bad jag och Melinda kollade på mig ett tag innan hon gav in och suckade kort innan hon hoppade in i bilen.

”Tack så mycket, nu det här” sa jag och drog åt mig henens scarf. Hon kollade först frågandes på mig men när jag signalerade åt henne att kolla åt att andra hållet verkade hon förstå.

”Oh nej Bieber, tänk inte ens tanken på att sätta den där för ögonen på mig” sa hon och skakade smått på huvudet.

”Snälls babe bråka inte med mig nu”

”Justin jag bråkar inte, jag vill bara inte ha en sak framför ögonen medans du kör mig bara gud vet vart”

”Litar du på mig?” frågade jag och Melinda kollade chockat på mig.

”Ja varför skulle jag inte lite på dig?”

”Så om du litar på mig varför kan du inte bara sätta på dig den här. Jag vill ta dig någonstans men det blir ju ingen överraskning om du lyckas lista ut vart det är jag tar dig. För om jag känner dig rätt så kommer du lyckas lista ut vart vi är på väg så fort bi börjar närma oss, om inte ens innan det”

”Snälla” la jag till när hon öppnade munnen för att protestera.

”Visst men bara den här gången” sa hon och gav mig en menande blick innan hon kollade bort från mig så att jag lätt kunde knyta fast hennes scarf runt hennes ögon så att hon inte kunde se.
”Du kommer inte ångra dig jag lovar” sa jag och kysste hennes kind snabbt innan jag stängde igen bildörren på hennes sida och sprang runt till förarsidan.  

 

---

---

 

Så det här blev lite av ett mellan kapitel eller vad jag ska säga. Det händer inte så mycket i det. Bild löst blev det återigen men jag hoppas att ni klarar er utan. Mitt internet håller på att strula jätte mycket hemma så jag vill inte slössa någon tid på att hitta bilder för det kan göra så att jag inte hinner lägga upp kapitlet innan internet slaggar igen....

Hoppas att ni gillar det ändå och vart tror ni han kommer ta henne?  Snälla kommentera för mer, det hjälper mig verkligen att hitta viljan till att skriva