Game on kapitel 45

” Jag är ledsen Ryan ”

” För vad? ”

” För att det blev så här. Du flög hela väggen hit för att vara med mig. Sen så åker vi tillbaka direkt för att jag ska lägga fokus på någon annan ”
” Det är lugnt, jag hoppas bara att ni två löser det här ” sa han och log lugnande mot mig.

 



 

Vi gick bort till rätt band för att hämta ut Ryans väskor och gick sen bort till Ryans bil som stod ute på parkeringen då Ryan inte planerat att stanna så länge hos mig.

Jag hoppade snabbt in i bilen och Ryan slängde snabbt in sina väska i bak innan han satte sig bredvid mig. Ryan började köra bort Nailas hus för att lämna av mig där då jag ville prata med henne så fort som möjligt. Vi satt tysta under hela bilturen hem till henne och jag sa bara ett snabbt hejdå till Ryan innan jag sprang upp till dörren.

Jag ringde snabbt på klockan och väntade otåligt på att någon skulle öppna dörren. När jag börjat tro att det inte var någon hemma och började gå ner för uppfarten öppnades dörren och jag vände mig förväntansfullt om. Men blev lite besviken när jag såg att det inte var Naila utan hennes bror Natan som kollade med en blick som visade på chock och hat.
” Justin ” sa han förvånat och jag gick snabbt upp till dörren igen.

” Natan är Naila hemma? ”

” Nej det är hon inte ”

” Kan du snälla säga vart hon är någonstans heller ”

” Nej, varför skulle jag ens göra det? Du har ju inte riktigt vart så snäll mot henne ”

” Snälla Natan du måste hjälpa mig med det här, jag måste få prata med henne så att jag kan lösa allt det här. För det här är bara ett stort misstag alltihopa ” sa jag och han skrattade.

” Ja, det var ett stort misstag att släppa in dig i hennes liv ” sa han och smällde hårt igen dörren framför mig. Jag kollade chokat på dörren och tänkte precis gå när dörren öppnades igen. Men den här gången var det Nailas mamma som stog där.

” Hon är bort vid hockeyrinken och tränar med resten av killarna ” sa hon snabbt innan hon stängde igen dörren framför mig. Men den här gången vände jag mig bara snabbt och började styra mina steg bort mot hockeyrinken.

Det tog ungefär tio minuter mig att komma bort till ishallen där dom brukade träna. Jag öppnade dörren och kollade ut över isen som dom tränade på. Dom verkade köra en match inom laget och jag lät min blick glida över alla. Jag såg Naila längst bort i hörnet med två killar imot sig. Hon försökte med en enkel kroppsfint som hon nästan kom förbi med men fick sen en armbåge rakt i ansiktet när en av dom skulle vända sig om. Hon backade bakåt för att försöka hålla balansen men ramlade istället hårt på rumpan. Jag kollade oroligt bort mot henne men hon skrattade bara och jag lugnade ner mig lite. Ena killen hjälpte henne upp och Stefan ropade år henne att åka av då det börjat rinna blod från hennes näsa.

Hon åkte bort mot där man brukade fylla på sina vattenflaskor och lutade sig mot väggen.

Jag gick bort mot henne och ställde mig i en liten bit mer bort från henne än jag brukar.

” Naila ” sa jag och ryckte till lite så att hon slog i huvudet på väggen framför sig.

” Justin vad gör du här? ” frågade hon och satte upp en hand på huvudet där hon slagit i.

” Naila jag behöver prata med dig öga mot öga ”

” Det är lite sent att komma och prata nu ” sa hon och började gå tillbaka till isen men jag tog ett fast grep om hennes handled.   

” Justin släpp mig ” sa hon men jag höll fortfarande kvar mitt grep om hennes handled.

” Naila du måste lyssna på mig ” sa jag men hon bara skakade på huvudet.

” Om du kommer med din ursäkt att mitt nummer helt plötsligt hade elva siffror istället för tio så vill jag inte höra ”

” Naila jag pratade sanning när jag sa det men nu vet jag varför ditt numer hade ändrats ” började jag men hon avbröt mig.

” Justin som jag sa när vi pratade i telefon igår. Jag har seriöst väntat i tre veckor på ett svar om varför du inte vill prata med mig och då hade jag hoppats att du skulle komma med en bättre ursäkt eller åtminstone en lögn som var bättre än den ” sa hon och jag suckade.

” Jag talar sanning och om du kan lyssna så kan du få höra hela förklaringen ”

” Nej jag vill inte lyssna. Det jag vill är att du släpper min arm så att jag kan återvända till min träning som pågår just nu och som jag missar ”

” Naila snälla bara ge mig en chans att prata ”

” Justin jag gav dig en chans, nej jag gav faktiskt dig typ hundra med alla samtal och sms som jag skickat till dig utan att du svarat ”

” Men jag har ju skickat och ringt till dig också men ” började jag men hon avbröt mig igen.

” Men mitt numer hade ändrats, du sa det ”

” Naila du måste tro på mig ”

” Nej det måste jag inte, det jag måste är att gå bort till min träning så att jag kan öva lite till innan våran träningsmatch som är om tre dagar ” sa hon och försökte dra sig loss men jag släppte inte mitt tag om hennes handled.

 ” Naila du måste tro på mig ”

” Nej det måste jag inte, det jag måste är att gå bort till min träning så att jag kan öva lite till innan våran träningsmatch som är om tre dagar ” sa jag och försökte dra mig loss men han släppte inte mitt tag om min handled.

” Justin släpp mig nu ” sa jag nu lite högre och Stefan måste ha hört för han kom nu gåendes.

” Är det något problem här? ” frågade han och jag kunde höra hur Justin suckade.

” Nej det är inget problem, jag försöker bara prata med Naila lite ” sa han och jag fnös.

” Naila är det ett problem ” frågade han igen fast vände sig mot mig den här gången.

” Jag försöker komma tillbaka till min träning men Justin vägrar släppa min handled. Så om han inte släpper den snart smäller jag nog till honom som första gången vi träffades ”

” Det är ingen som ska smälla till någon. Så Justin släpp Nailas arm nu så att hon kan komma tillbaka till träningen ”

” Stefan men ”

” Inga men Justin. Jag bryr mig inte vad det är du har för problem just nu, men du får helt enkelt lösa dom efter vår träning. För varje lite träning just nu är viktigt för mina spelare ”

” Men ”

” Men inga men sa jag ju. Så Justin jag måste be dig gå ut ur min ishall ” sa han och Justin suckade. Han släppte min arm och jag gick snabbt bort till isen.

Chaz kollade oroligt på mig när jag kom åkandes men jag gav honom bara ett litet leende innan jag fortsatte med spelet. Men hade väldigt svårt att håla tankarna på spelet då Justin kom upp i mitt huvud hela tiden. Jag började få svårt att se vart jag åkte någonstans då tårar börjat bildas i mina ögon. Jag åkte snabbt bort mot båset för att byta och slog handen hårt i sargen när jag kommit in i båset. Jag tog upp en av vattenflaskorna som stog där och kastade även den hårt i sargen så att det skvätte ut vatten över hela golvet och alla spelarna som satt på bänken. Jag log ursäktande mot dom innan jag gick bort till omklädningsrummet och gled ner på golvet med ryggen mot väggen bredvid dörren. Jag drog av mig både handskarna och hjälmen så att jag nu kunde begrava mitt ansikte i händerna. Jag kände hur tårarna började rinna längst mina kinder och skakade lätt på huvudet.

Jag hade äntligen börjat försöka inse att Justin inte ville ha mig och sen så kommer han tillbaka med en sån lam ursäkt att hans mobil helt plötsligt bytt mitt nummer. Jag menar han hade tre fucking veckor på sig, han borde i alla fall kunnat komma på en bättre lögn än det. Jag hörde hur Stefan avbröt matchen och torkade snabbt bort tårarna innan jag ställde mig upp.

Men jag antar att Chaz såg att jag gråtit för han drog snabbt in mig i en kram som jag besvarade. Jag trodde att resten av laget skulle skratta när jag grät som mitt gamla lag alltid gjorde om någon grät, men nu kollade dom bara medlidande på mig och vissa gav mig en liten klapp på axeln.

Jag lyckades få tillbaka andan och gav Chaz ett tacksamt leende innan jag gick bort och satte mig på min plats för att börja byta om.

” Naila förresten ” sa Chaz och satte sig ner bredvid mig

” Vad är det? ”

” Jag ville prata med dig, för vi ska ju hem till Nicklas imorgon igen för att slappa lite och vi vill gärna bjuda in Justin nu när han är hemma. För det händer ju inte så ofta ” började han men jag avbröt honom.

” Det är klart att ni ska bjuda in honom. Han är eran bästa kompis och jag kommer inte låta er behöva välja mellan oss ”

” Vi ville bara dubbel kolla med dig innan, så att det inte kommer som en överraskning heller att han är där när du kommer ” sa han och jag log lite tacksamt mor honom.

” Då syns vi imorgon då ” sa han och gav mig en snabb kram innan han gick ut ur omklädningsrummet.

 



Så kapitel 45 uppe pch jag tror nog det bara kommer bli ett kapitel till, kanske två och sen en epilog.
Så vad tror ni? kommer det lösa sig mellan dom eller kommer dom sluta som vänner?

Snälla kommenera, vill veta vad ni tror och tycker.

 

 


Kommentarer
Postat av: Amanda

Det va asbra!!! Längtar tills nästa!!

2012-07-10 @ 23:13:07
Postat av: Anonym

GRRRRRRÖMT! ;)
meeeeeer!

2012-07-11 @ 00:13:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback