This was never planed - kapitel 27

 

Efter att i två timmar suttit och diskuterat med både mamma och Kasper hade jag kommit fram till två saker. Ett, jag kunde förlåta Kasper och ge honom en till chans. Vi skulle börja träffas igen men dock då bara när det var andra personer runtomkring oss till en början. Två, Min mamma var dum i huvudet och fortsatte att slänga en massa skit i ansiktet på mig om hur dålig Justin var för mig. Så det skulle nog ta ett långt tag innan jag skulle kunna förlåta henne och gå tillbaka till det normala som var innan hon fick reda på att jag var med Justin.

Med en suck damp jag ner i min allt för sköna säng och la huvudet i kudden som Justin lånat under denna vecka och slog upp i ett stort leende när jag kände hur den dragit åt sig lukten av Justin. Jag drog in den lite försiktigt, rädd att om jag skulle ta för mycket nu så skulle det ta slut och jag skulle inte ha något av Justin kvar hos mig.

 



 

 

Fjärde dagen i skolan och alla andra elever håller redan på att driva mig till vansinne. Dom var bokstavligt talat upp i min röv hela tiden om ni förstår vad jag menar. Dom har inte lämnat mig själv för en sekund. Personer som egentligen hatar mig och brukar ignorera mig ville nu vara min bästa kompis bara för en anledning. Jag hade spenderat en sommar med Selena Gomez och Justin Bieber. Jag hade därför fått följa med på olika award så att jag fick träffa andra stora kändisar som Taylor Lautner, Lady Gaga, Taylor Swift och många fler. Men det största enligt dom är fortfarande att jag spenderade två månader tillsammans med Justin.

Dom ville att jag skulle ge dom hans mobil nummer, skype namn så att dom skulle kunna kontakta honom. Dom ville att jag skulle berätta för dom om allt jag kunde om honom som paparazzi och fans inte lyckats ta reda på. Saker som vilket håll Justin ligger när han sover, fall han pratar när han sover, fall han snarkar när han sover. Vilket var löjligt enligt mig. Jag menar varför vill dom ens veta såna saker och det är ju inte direkt som jag tänkte på allt det där medans jag var med honom. Sen så brukade jag ju alltid somna innan honom och vakna efter honom så jag kunde egentligen inte tänka på det även om jag så ville det.

”Melinda” ropade våran klassmentor och jag rycktes genast ur mina tankar.

”Vad är det?” frågade jag och han skrattade.

”Ni har slutat så om du inte vill spendera din dag här inne skulle jag tipsa er om att gå nu”

”Åh förlåt det var inte meningen att hålla dig kvar efter att du slutat”

”Du behöver inte be om förlåtelse gumman, vi slutade bara för typ en minut sen. Jag tänkte bara kolla om du var okej, du ser lite nere ut bara. Har det hänt något?”

”Nejdå jag är nog bara lite trött. Men tack ändå” sa jag med ett litet leende innan jag ställde mig upp och började gå bort mot dörren som ledde ut till korridoren.

”Okej då, vi syns imorgon Melinda” sa hon och jag vinkade lite lätt till henne innan jag gick ut ur klasrummet och började gå bort mot mitt skåp som låg några korridorer bort. Jag kände hur allas blickar låg på mig och suckade högt. Men jag tog väll hellre deras blickar än deras frågor som drog mig till vansinne.
”Melinda vänta på mig” ropade någon bakom mig och jag kände igen rösten allt för väll. Den till hörde ingen mindre än Rachel som var skolan största bitch. Killarna älskade henne medans tjejerna fruktade henne. Hennes pappa var framgångrik inom vad det han än nu jobbar med och ända sedan hans fru lämnade honom har han gett Rachel allt hon pekar på. Vi har hattat varandra sen vi gick i sexan då hon började i den här skolan och med sitt allt för sminkade ansikte, tuperade hår och upptryckta bröst kom hon snabbt in bland dom populära

”Melinda vänta på mig jag vill prata med dig” ropade hon igen och jag suckade lite kort innan jag vände mig mot henne med ett falskt leende fast klistrat på läpparna.

 

 

”Hej Rachel hur är det, jag har inte sett dig sen skolavslutningen” rätt skönt enligt mig då.

”Jag vet, det var det jag tänkte prata med dig om. Jag menar jag vet faktiskt inte varför vi aldrig är med varandra, vi har ju faktiskt så mycket gemensamt” sa hon med ett litet leende innan och krockade ihop sin arm med min för att sen börja dra med mig bort mot korridoren där alla sista års elever hade sina skåp. Jag lät henne dra med mig en liten bit innan då jag var chokad av hennes handling men drog mig snabbt undan när jag väll insåg vad hon hade gjort.

”Melinda vad är det, vi kom ju så bra överens för en gångs skull”

”Om du menar att du avgudar Justin och du utnyttjar mig för information om honom komma bra överens kan jag helt klart hålla med dig”

”Varför tror du att jag någon sin skulle utnyttja dig?”

”Kanske för att du tycker jag är en dvärg utan stil och skulle behöva mer smink så att jag skulle se ut som perfekta lilla du” jag använda dom orden som hon brukade beskriva mig med och hon skrattade sitt falska bitchiga skratt som vill få mig att spy.

”Jag har aldrig kallat dig det silly”

”Jo det har du och jag är ganska säker på att det är rätt mycket mer skit till som du också kallar mig så om du ursäktar mig så ska jag träffa mina kompisar som inte är du” sa jag och gav henne ett på klistrat leende innan jag fortsatte min vandring bort mot mitt skåp men blev stoppad när Rachel tog ett fast grep om min överarm och slet tillbaka mig framför henne.

”Okej lyssna nu riktigt noga på mig Melinda. Jag hade tänkt vara snäll mot dig och tänkt ge dig chansen att ge mig Justins numer frivilligt men det verkar inte som att jag har något annat val att få tag på det den svåra vägen” väste hon fram med ansiktet bara någon centimeter från mitt ansikte.

”Visste ta numret bara” sa jag nu med ett litet leende på läpparna medans jag räckte fram min mobil mot henne. Hon kollade chokat på mig ett tag innan hennes ansikte slappnade av lite och hon lättade sitt grep om min arm.

”Det gick ju till och med lättare än jag trott” sa hon med ett nästa belåtet leende som snabbt försvann när hon knappat på min mobil ett tag.

”Vad är din kod?” frågade hon frustrerat och kollade upp på mig med ögon som nu var fyllda av frustration. Jag skrattade lite kort innan jag drog tillbaka min mobil.

”Jag sa bara att jag skulle ge dig hans numer, jag sa aldrig att jag skulle ge dig min kod så om du inte kommer in på min mobil kommer jag inte kunna ge dig koden. För jag tror att koden är något med att du aldrig kommer få hans nummer. Inte idag, inte imorgon, inte någon dag så om du vill fortsätta att slösa ditt liv med att fortsätta tjata på mig om ett numer du aldrig kommer att få så hoppas jag att du kommer få roligt” sa jag och gav henne en liten klapp på hennes axel innan jag återigen började gå bort mot mitt skåp.

”Jag kommer att få tag i Justins nummer Melinda”

”Inte från mig kommer du inte få”

 

*

 

”Melinda kom tillbaka hit, jag gillar inte att du äter upp på ditt rum” ropade pappa efter mig när jag med en tallrik pasta och köttbullar började gå upp mot mitt rum.

”Och jag gillar inte när ni håller på att bråka med mig så att jag inte kan prata med Justin. Så jag antar att vi båda får något som vi inte gillar idag” ropade jag tillbaka innan jag smällde igen dörren intill mitt rum och hoppade upp i min säng med datorn framför mig och maten i knät.

Den lilla skylten till höger poppade upp för att vissa att Justin precis loggat in på skype och jag skulle precis ringa honom men antar att han var snabbare då en videosamtals förfrågan från Justin poppade upp på min skärm som jag snabbt godkände.

”Hej babe” sa Justin snabbt när samtalet börjat och slog snabbt upp i ett leende när jag såg Justin som jag inte pratat med sen han åkt. Vi har väll båda haft för mycket att  ta itu med antar jag.

”Hej, jag har saknat dig”

”Jag har saknat dig också Melinda, dom senaste dagarna har vart så tråkiga, vi har bara suttit runt ett bord för att bestämma en massa saker inför min turne och självklart så måste det ju bara vara tråkiga personer över 30” sa Justin och jag skrattade lite roat vilket fick ett leende att spridas på Justins läppar.

”Jag har saknat ditt skratt” hans ord fick en rodnad att spridas på mina kinder och jag vred snabbt ner huvudet för att låt håret falla ner framför ansiktet så att Justin inte skulle se det då jag hatade att jag rodnade hela tiden när jag var runt honom.

”Låt mig gissa, du rodnar igen?” frågade Justin roat och jag suckade.

”Nej jag fick bara något i ögat”

” Vi säger det babe. Vad som än får dig att sova bra på nätterna”

”Apropå nätterna så kan jag inte sova längre utan att dina dumma beliebers från världen över ska ringa mig för att få tag på dig. För på något sätt så har mitt numer kommit ut och jag kan inte ens få en minut ifred”

”Ja mina fans kan vara lite klängiga och jobbiga ibland” sa han med ett litet skratt och jag himlade lite med  ögonen åt honom.

”Lite, jag kan inte gå i skolan längre. Vet du vad vi pratade om på psykologin? Dig, min lärare är tydligen ett stort fan av dig så hon tyckte att det skulle vara lite roligt om vi studerade livet som kändis lite. Så vi ska leta reda på all fakta vi kan hitta om dig och hitta alla för och nackdelar med att vara dig och något säger att jag inte behöver leta sp mycket efter nackdelar då jag redan kan en del jag själv”

”Så det säger du. Men skriva om mig måste väll vara rätt så roligt” sa han nästan självbelåtet och fick mig att återigen himla med ögonen.

”Nja jag kan nog komma på andra ämnen som är lite mer intressanta”

 

 

”Du sårar mitt självförtroende nu babe”

”Haha som att jag skulle kunna sabba ditt självförtroende Justin. Jag har aldrig träffat en kille med lika mycket självförtroende i sig själv innan jag träffade dig. Jag menar missförstå mig inte nu, jag menar alla killar skulle nog vara det om dom hade nästan alla världens tjejer skrikande efter dig. Allt jag säger är bara att det lär nog behövas lite mer än en skämtsam kommentar för att dra ner ditt självförtroende” sa Justin och skrattade till lite.

”Jag skulle nog vilja påstå något annat. För jag kommer alltid att ta till mig saker du säger, vare sig det är bra eller dåligt. Jag lyssnar alltid på dom personer som betyder mycket för mig” sa han och ännu en rodnad spreds på mina kinder vilket fick Justin att skratta.

”Jag älskar att du rodnar för varje liten komplimang jag ger dig, jag gillar den effekten jag har på dig” ja då är de en av oss i alla fall. För mig var det bara pinsamt.

 



 

 
 

Kommentarer
Postat av: Emelie

Jätte bra! <3

2012-12-21 @ 09:54:21
URL: http://bieberrstorys.blogg.se
Postat av: Anonym

bra kapitel, kan knappt vänta till nästa

2012-12-21 @ 11:45:06
Postat av: Anonym

Jätte bra, längtar till nästa :)

2012-12-25 @ 21:13:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback