This was never planed - kapitel 20

 

” Tack Selena och jag hoppas verkligen att du någon gång kan förlåta mig så att vi i alla fall kan hålla kontakten lite smått ”

 ” Justin du kommer inte förlora mig, ingen av er kommer. Jag kommer bara behöva ha lite tid ifrån er och läka lite innan saker kan återgå till det som en gång var ” sa hon och gav mig ett halvhjärtat leende innan hon försvann in i sovrummet med min chokade blick på sig.

Hon hade försökt att övertala mig, henne ex om att dejta hennes absolut bästa kompis för att hon annars skulle få för mycket skuldkänslor om det var hon som kom i mellan oss. Hon var verkligen allt för godhjärtad ibland, det är ju inte hon som borde känna någon skuldkänsla för allt det här. Det är ju jag och Melinda.

 



 

 

Jag har suttit på flygplanet i en timme nu och jag kan verkligen inte somna hur mycket jag än ville. Utan jag satt istället med en massa olika tankar i huvudet och mer än hälften av dom handlade om Justin och hans läppar hårt tryckta mot mina. Jag kollade avundsjukt runt mig på alla som låg och sov och suckade. Jag började rota igenom min väska efter mitt skissblock som jag inte använt under hela resan då jag aldrig riktigt hade haft tid för det. Med ett litet leende på läpparna drog jag upp det med ett antal olika blyertspennor till. Jag slog upp det första bästa lediga sida i blocket för att sen med enkla drag dra en grund till vad som skulle föreställa en människa.

När jag ritat ett tag kollade och var nöjd med både näsa, ögon och allt annat gav jag bilden ordentlig titt och slog mig själv mentalt när jag såg bilden. Jag hade ritat Justin utan att ens tänka på det och det blev ju inte direkt lättare för mig att glömma bort honom.

 

 

Rita brukade alltid vara någonting som jag brukade kunna använda mig av för att komma undan från mina problem. Men jag antar att Justin inte är ett problem som liknar något av mina tidigt problem som jag haft tidigare. Han var så mycket mer och betydde mycket mer för mig än något av dom andra problemen som jag haft under åren.

Jag bläddrade snabbt upp en ny sida i blocket och bestämde mig för att den här gången rita en tjej istället så att jag inte av några misstag skulle åka rita Justin igen. Jag började återigen skissa på den ny bilden och när jag ritat ett tag började min mobil ringa i min bakficka.

 

 

Jag kollade panikslaget runt om mig för att kolla att det inte var någon flygvärdinna som var runt mig som förmodligen skulle bli sur på mig om jag svarade. Utan att kolla vem det var svarade jag i telefonen i hopp om att det var Kasper som ringde.

" Melinda " svarade jag kort och hörde sen flåsande i andra änden av samtalet.

" Melinda vart är du någonstans. Jag har försökt få tag på dig i över en timme nu. Snälla gå in på flygplanet jag måste prata med dig ”  flåsade Justin fram och det var som en knut som bildades i magen samtidigt som min hals snörade åt sig.

” Justin jag sitter redan på flyget och jag måste verkligen lägga på nu innan någon av flygvärdinnorna kommer på mig med att prata i telefon ”

” Nej Melinda snälla vänta. Jag måste prata med dig ”

” Och jag måste verkligen lägga på nu om jag inte vill vara orsaken till att det här planet kraschar ”

” Snälla Melinda om du inte pratar med mig nu över telefon kommer jag att flyga till dig istället ”

” Nej det ska du inte Justin. Det här mellan oss kommer aldrig och kan inte hända heller och det vet du mycket väll Justin ”

” Snälla Melinda bara lyssna på mig ”

” Hejdå Justin ” sa jag innan jag snabbt avslutade samtalet och nästan slängde ner mobilen i väskan.

Han var bara tvungen att ringa va? Han var bara tvungen att göra allting ännu svårare för mig att lämna honom bakom mig.

Jag lutade huvudet mot fönstret hårdare än jag räknat med och smärtan spred sig snabbt vid min tinning. Jag stönade lite klagande men lätt huvudet ligga kvar mot det svala fönstret som dämpade smärtan en aning

 

*

 

Jag kände hur någon skakade om mig och slog upp ögonen för att mötas av flygvärdinnans som hängde lite över mig för att kunna skaka om mig.

 ” Vi har landat nu och jag måste be dig att ta dina saker och gå av planet Miss ” sa hon och gav mig ett litet falskt leende innan hon gick bort längs gången. Jag kollade lite chockat runt mig för att se att hela flygplanet nu var tomt på människor. Jag ställd mig upp lite stel upp och kände hur hela kroppen värkte smått då jag förmodligen måste ha legat i någon konstig ställning när jag sov. Min väska hängde jag över axeln innan jag greppade tag i min påse som jag hade mitt godis i och började gå bort mot utgången som ledde in mot själva flygplatsen. När jag kom fram till väskuthämtningen och stått där i säkert tjugo minuter utan att se min väska någon stans utan bara en liten rosa som hade snurrat sex varv på det här jäkla bandet.

" Är det den här du letar efter? " frågade en röst bakom mig som jag allt för väll kände igen.

Jag vände mig snabbt om för att sen slänga mig in i Kaspers famn vilket tvingade honom att stappla bak några steg så att vi inte skulle falla till marken.

" Hej på dig också " sa han lite roat innan han la armarna runt min axlar för att dra mig närmre honom. Jag kände hur tårarna för femte gången bara för idag började rinna längst mina kinder och tröck in ansiktet vid Kaspers hals för att dämpa mina snyftningar.

" Vill du prata om det? " frågade han försiktigt och tog tag om mina axlat för att kunna putta bort mig en liten bit så att han sen kunde titta ner ordentligt på mig.

 

Kaspers perspektiv

 

" Och nu kan jag inte ens rita utan att tänka på honom. Jag börjar ju till och med rita honom utan att ens tänka på det " sa hon efter att ha berättat allt och viftade med bilden framför mitt ansikte.

Vi satt i min bil som fortfarande stod kvar på flygplatsens parkering medans Melinda berättade för mig om vad som hade hänt medans hon var borta.

" Och nu vet jag inte vad jag ska göra Kasper. Jag gillar honom verkligen. Jag har aldrig haft så starka känslor för någon men det är ju fel. Han var Selenas pojkvän men sen kom jag in och sabbade allt. Tänker om jag har förlorat honom för alltid Kasper, tänk om jag har förlorat dom båda " sa hon och tårar hittade nu sin väg ner för hennes kind.

" Hej Melinda titta på mig. Titta på mig " sa jag och när hon vägrade kolla på mig satte jag mina händer på hennes kinder för att dra upp hennes ansikte mot mitt.

" Melinda lyssna på mig. Om dom älskar dig lika mycket som du älskar dom så kommer ni på ett eller ett annat sätt att hitta tillbaka till varandra. Det kanske kommer ta lite tid att få allt det här att svalna. Men jag känner Selena och det gör du också. Hon skulle aldrig låta en kille komma i mellan er. Inte ens en så bra kille som Justin " sa jag och torkade bort tårarna som lämnade hennes vackra ögon med hjälp av tummen.

" Kan jag sova hos sig idag? Jag vill inte sova ensam hemma just nu "

” Självklart. Vill du åka hem för att hämta lite kläder eller vill du låna några av mig? ”

” Jag har ju kläder ifrån resan men jag skulle gärna låna en tröja och ett par mjukisbyxor. Dina kläder är mycket mysigare än mina, dom är så stora och jag känner mig som ett litet barn i dom ”

” Det kan ju bero på att jag är typ dubbla så stor som du ” sa jag och ett litet leende spreds på mina läppar.

” Jag är inte så liten ” protesterade hon lite roat och jag skrattade.

” Jag är ledsen älskling men det är du ”

” Den ända anledningen till att jag verkar liten är för att du är någon sorts jätte eller något ”

” Nej du Mel, du är lite jämnfört med alla ”

” Visst åk bara ” sa hon och gav mig en liten sur blick som jag genast såg igenom.

” Du behöver inte lossas vara sur på mig. Vi båda vet att du älskar mig ” sa jag och pussade henne snabbt på kinden innan jag lutade mig tillbaka i sättet igen.

 

*

 

När vi kom fram till mitt hus stängda jag snabbt av motorn innan jag vände mig mot Melinda som nu låg och sov i passagerarsättet. Jag skrattade lite kort innan jag drog ut nyckeln ut tändningen och hoppade ur bilen. Jag gick runt bilen för att sen kunna öppna upp bildörren till där Melinda satt. Jag lyfte upp henne i min famn och började gå upp mot dörren som jag sen med lite svårigheter fick upp med henne fortfarande i famnen. Jag sparkade igen dörren lite nonchalant med foten innan jag sparkade av mig mina skor. Jag började gå upp för trappan och bort mot mitt rum som låg längst bort i korridoren.

Jag hörde hur Melinda mumlade något i min famn och kollade ner på henne för att se att hon nu var vaken och öppnade ögonen för att snabbt möta mina.

” God morgon ” sa jag roat med ett litet leende.

” Förlåt att jag inte var särskilt sällskaplig under bilresan. Men jag är bara så jäkla trött ”

” Det är lugnt, bilresan är ju ändå inte så lång ” sa jag och hon gav mig ett litet leende till svar som jag snabbt besvarade.  Jag kom in i mitt rum och la ner henne på min säng innan jag gick bort till min garderob där jag började leta efter kläder som Melinda kunde låna. Jag drog tillslut upp ett par mjukisbyxor tillsammans med en t-shirt som jag snabbt kastade till henne.

 

 

 

Jag vaknade av lukten av pannkakor och obey vilket fick ett litet leende tog snabbt form på mina läppar. Jag drog åt mig min mobil som låg på Kaspers nattygsbord innan jag med tassande steg smög ner till köket där Kasper stog och stekte pannkakor. Jag gick bort till bänken bredvid honom som jag snabbt hoppade upp på för att sen sätta mig i skräddarställning.

” God morgon ” sa jag vilket fick Kasper att hoppa till lite innan han vände sig mot mig med en hand över hjärtat.

” Skrämde jag dig? ” frågade jag roat med ett litet skratt.

” Nejdå, du vet jag hoppar alltid till så här och nästan får en hjärtattack varje gång någon hälsar på mig ” sa han och jag skrattade.

” Oh vad bra att veta. För jag vill ju inte skrämma frugan i huset.

” Haha jätte roligt. Men om du vill ha dina pannkakor tipsar jag dig om att du är snäll mot mig ”

” Hotar du mig med pannkakor ”

” Jag antar att jag gör det ”

” Okej då, mom ” sa jag roat och Kasper suckade.

 

 

 ” Det är tur för dig att jag älskar dig för annars hade du förmodligen blivit utsparkad ur det här huset för länge sen ”

” Haha du är bäst ” sa jag och gav honom ett litet leende innan jag norpade åt mig en av pannkakorna som redan var klara.

 



 

 


Kommentarer
Postat av: Emelie

Jätte bra! <3

2012-12-05 @ 21:26:10
URL: http://bieberrstorys.blogg.se
Postat av: Liv

Awesome kapitel!!!!

2012-12-05 @ 21:53:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback