This was never planed - kapitel 19
” Det är ju klart att det gör, för om jag blir tillsammans med dig så kommer hon bli tvingad att se bilder på oss två överallt och även fast det kommer gått ett tag så kommer hon fortfarande ha känslor för dig hur mycket hon än vill att dom ska försvina ”
” Snälla Melinda du kan inte lämna mig. Jag har fölrorat för mycket ikväll. Jag kan inte förlora dig också ”
” Jag är ledsen Justin ” sa jag och skakade på huvudet lite innan jag drog åt mig min arm för att sen börja springa bort mot hissen som nu till min lycka redan var uppe på våran våning. Jag slängde mig snabbt in i hissen och gled ner med ryggen mot ena väggen när dörren stängts. Jag tröck på stopp knappen när jag stod mellan två våningar och lät än en gång tårarna rinna ner längst mina kinder.
Jag hade förlorat dom två personer jag älskade mest av alla just nu på bara mindre än en kvart. Det var den tanken som snurrade runt i mina tankar och den gjorde mig galen.
Jag vet inte hur länge jag satt där eller hur många tårar som har valt att falla ner för min kind. Allt jag visst var att det hela tiden kom personer som ville använda hissens och dom alla blev lika sura men varje gång så gav dom upp efter några minuter av bankande och svärande. Men jag orkade inte bry mig om det. Vi alla hade ju problem här i världen och just nu kändes alla andras problem jäkligt små jämfört med mina problem.
Jag hörde hur hissen gnisslade till lite och ryckte till en aning innan den fortsatte ner mot bottenvåning där en flock av arga människor säkert skulle stå. Jag förstod att dom satt igång hissen igen från receptionen och suckade högt.
Tårarna hade slutat rinna för ett tag sen men jag kunde fortfarande känna hur mina ögon sved från allt gråtande och förstod att dom säkert fortfarande var helt svullna och alldeles rödsprängda. Mitt hår såg säkert ut som ett fågelbo och jag måste verkligen se hemsk ut.
Jag ställde mig fort upp när hissen stannade och nästan slängde mig ut ur hissen när dörrarna öppnades. Jag kunde känna hur folks blick brann mot min hud och hur folk lite diskret skrattade åt mig när jag fumlande sprang förbi dom för att komma ut från hotellet.
Jag kollade frågandes runt omkring mig och försökte lokalisera mig för att komma ihåg åt vilket håll flygplatsen låg åt. Ingenting såg bekant ut och inte en enda skylt fick mig att bli något smartare om vart jag befann mig. När jag stått i säkert tio minuter och frågat ett avsevärt antal människor som bara pratar Franska om väggen gav jag upp och rotade fram mobilen som låg nästan längst ner i väskan. Jag letade mig in på kartor och skrev snabbt in vad flygplatsen för att sen sucka frustrerat åt hur långsamt mitt internet var men slog sen upp i ett stort leende då jag såg att det inte var allt för långt bort till flygplatsen. Då jag inte längre hade några pengar kvar som jag kunde betala taxin om jag tog den så där av blev jag mer eller mindre tvingad att gå till fots bort till flygplatsen. I vanliga fall hade jag nog bett Selena eller Justin om pengar men det kändes inte riktigt som det rätta tillfället att fråga efter pengar från någon av dom.
*
Mina fötter värkte som aldrig för efter den långa och väldigt plågsamma promenaden hit ifrån hotellet som vi bott på som självklart skulle ha typ tussen uppförsbackar som tog kol på mina lår.
Jag slog mig ner med en suck på en av dom tussen stolarna som stod utanför alla gater som enligt mig såg exakt lika dana. Jag drog upp mobilen för att sen slå in numret som jag slagit säkert tussen gånger och tillhörde ingen mer än min älskade kompis Kasper. Några signaler fick fram innan hans allt för vanliga raspiga röst fyllde luren och fick mina ögon att än en gång fyllas av tårar.
” Melinda hur är det? Har det hänt något? ” frågade han men fick bara en massa tårar och snyftande till svar.
" Melinda snälla prata med mig, vad är det som har hänt? "
" Kan du hämta mig på flygplatsen nä jag kommer hem " nästan stammade jag fram och var osäker om han hörde.
" Självklart kan jag göra det Mel, när landar ditt flyg? "
" Jag vet inte riktigt. Flyget lyfter om ungefär en halv timme. Sen tar det väll ungefär åtta timmar att flyga så någon gång runt sex då "
" Okej jag står och väntar på dig där när du kommer "
" Alltså du behöver i komma och hämta mig om du inte orkar. Jag kan ta bussen, det är inga problem"
” Hörru jag skulle komma vilken tid som helst för dig baby. Kommer du inte ihåg vad vi pratade om innan du stack här ifrån. Du tyckte att alla borde få ha ett sånt där romantiskt reunion med sin pojkvän eller flickvän som det är i alla dom där filmerna och jag är ledsen att behöva säga det här men jag är det närmaste du har som pojkvän just nu. Så du får nog stå ut med mig ett litet tag till vare sig du vill det eller inte babe ” sa han och ett litet leende spreds på mina läppar. Men det försvann lika fort som det kom då en bild av Justin poppade upp i mitt huvud.
” Tror du att du skulle kunna lyssna på lite kärleksdrama när jag kommer hem? ” frågade jag lite osäkert då jag inet visste om han skulle säga ja eller nej. För grejen var att jag behövde prata med någon som inte var insatt i det men tyckte att det var något allt för stort att bara ta det över telefon.
” Självklart, men nu måste jag nog sova lite om jag ska kunna köra hem dig säkert är du kommer hit. Du borde nog också försöka få lite sömn under flygningen ”
” Jag ska försöka ” sa jag och han skrattade.
” Okej då vi syns senare och älskling. Allting kommer bli bra ska du se ” sa han och ett litet leende spreds på mina läppar.
” Tack Kasper, vi syns sen ” sa jag och sa snabbt hej då innan samtalet avslutades och dom hade nu börjat släppa in personer på det flyget som jag skulle på.
Jag såg hur Melinda försvann längre bort i korridoren och för varje steg hon tog tog hon även ännu ett litet steg ut ur mitt liv och jag kunde inte göra något annat än att titta på. Hon hade gjort sitt val och det verkade inte som att hon skulle ändra sig inom den närmast framtiden åtminstone. Hennes vänskap med Selena var för viktigt för henne för att låta någon kille komma in och sabba det. Även om det redan var sabbat så stod hon fortfarande trogen till Selena. Vilket jag kan förstå. Hon hade känt Selena hela sitt liv medans hon känt mig runt två månader.
Jag torkade bort tårarna som rann längst mina kinder och gick sen tillbaka till hotellrummet med släppande steg. Jag packade lite snabbt ner i mina väskor men eftersom det var planerat att vi skulle åka vidare imorgon så hade jag redan dom flesta sakerna nedpackade i väskan och det tog därför inte alls så lång tid att packa ner mina saker. Jag drog upp mobilen för att bocka en flygbiljett men såg till min otur att det inte gick än för än om fem timmar så jag skulle få försöka hitta på något att göra under den tiden. Jag satte mig med en suck ner i soffan som vart Melindas säng och drog upp hennes kudde till ansiktet för att sen dra in doften av henne vilket fick ett lite fånigt leende att spridas på mina läppar.
” Jag trodde att jag sa åt dig att jag ville ha dig ute ur det här rummet vid det här laget ” hörde jag en låg sorgsen röst nästan pressas fram och jag behövde inte ens vände på huvudet och se på personen för att veta att det var Selena som var bakom mig.
” Jag ska strax sticka. Jag behövda bara sitta ner en liten stund och ta in allt som hänt ” sa jag och gav Selena en snabbt blick innan den sen återigen föll ner på kudden i mina händer.
” Du gillar henne verkligen va? ” hörde jag Selena mumla fram bakom mig och jag vände mig lite chokat mot henne. Hon gav mig ett litet leende och jag kollade nu oförstående på henne. Hon hade precis sagt åt oss att hon inte ville ha oss här och nu vile hon prata om mina känslor för Melinda.
” Ja det gör jag ” sa jag med ett litet leende och Selena slog sig ner bredvid mig i soffan.
” Så varför är du inte med henne just nu om jag får fråga ”
” Jag vill. Men hon stack och sa att det aldrig skulle funka i mellan oss då jag vart ihop med dig. Hon sa att hon inte ville såra dig mer än hon redan gjort genom att vara med mig ”
” Och jag säger att du ska åka till henne och vinna henne tillbaka. Jag vet att det är konstig att det kommer ifrån mig och jag kan faktiskt inte riktigt själv förstår att jag just nu försöker para ihop mitt ex med min bästa kompis. Men jag kan lova dig att det som skulle skada mig mest är om ni två inte blir tillsammans. För då känns det ganska onödigt att ni två kysstes och fick oss att göra slut. För även om det kommer att sticka lite i mig varje gång jag ser er två bilder så ät det inget i skillnad med den skuld känslan jag skulle få genom att hålla mina två bästa kompisar bort från varandra. Och grejen är att jag kommer att komma över det, jag kommer väll att hitta en ny jag också. Sen så kommer nog inte bilder på er kommer ut på direkten och då hinner förmodligen allt lägga sig lite ”sa hon och jag log lite tacksamt mot henne.
” Kan du hålla det talet för henne så att hon ändrar sig om mig ” sa jag men Selena bara skakade på huvudet.
” Det funkar inte riktigt så. Melinda är väldigt envis och om hon väll har bestämt sig för en sak är det väldigt svårt att få henne att ändra sig om det. Så ingenting jag säger kommer att ändra henens tankar utan du måste vinna henne tillbaka och övertala henne du själv ”sa hon och lät en liten tår rinna ner längst hennes kind innan hon ställde sig upp med lite stödd ifrån soffkanten.
” Tack Selena och jag hoppas verkligen att du någon gång kan förlåta mig så att vi i alla fall kan hålla kontakten lite smått ”
” Justin du kommer inte förlora mig, ingen av er kommer. Jag kommer bara behöva ha lite tid ifrån er och läka lite innan saker kan återgå till det som en gång var ” sa hon och gav mig ett halvhjärtat leende innan hon försvann in i sovrummet med min chokade blick på sig.
Hon hade försökt att övertala mig, henne ex om att dejta hennes absolut bästa kompis för att hon annars skulle få för mycket skuldkänslor om det var hon som kom i mellan oss. Hon var verkligen allt för godhjärtad ibland, det är ju inte hon som borde känna någon skuldkänsla för allt det här. Det är ju jag och Melinda.
Inte genom läst, blev lite av ett ihop slängt kapitel då det jag börjat skriva på försvann när strömmen borta där jag bor helt försvann idag i över fyra timmar. Så hela kapitlet försvann men nu är det i alla fall uppe och jag måste nog säga att Selena förlåter dom lite snabbt. Eller hon förlåter dom ju inte riktigt men hon försöker att para ihop dom. Vet inte om jag själv skulle vara så förlåtande i början då men som sagt så är det här ju bara en novell och inte på riktigt och jag hoppas verkligen att ni gillar den.
Men vad tror ni kommer hända nu? kommer justin att flyga till henne och kämpa för henne?
Kommentera för ett till kapitel imorgon!!!
Awesome kapitel,!,!!
Jätte bra!! <3
