När det gått ett tag hade fem gladiatorer och 3 spelare dött men som tur va, var inte Ninja en av dom.

Ninja stog just nu och slog med en av dom mindre gladiatorerna. Men det hon inte hade räknat med var att en annan gladiator dom från sidan och drog snabbt med kniven över hennes lår.

 

---

---

 

Det var nu sista dagen på den här perioden och vi hade lyckats samla ihop 7personer till, så just nu är vi 10 personer som vill ha död på gladiatorerna

Som är typ 80 stycken kvar, men förhoppningsvis så är dom färre.

” Ninja ” ropade någon och jag drogs ur mina tankar. Jag vände mig om för att mötas av Jacob som kollade lite roat på mig.

” Vad är det? ” frågade jag och han satte sig ner bredvid mig.

” Det är min tur att hålla vakt, du kan gå och lägga dig ”

” Jag tänker inte sova förrän vi kommer tillbaka till våra lägenheter ”

” Du måste ju sova någon gång, du kan ju inte hålla dig vaken i 8 dagar ”

” Nej och det tänker jag inte heller ”

” När ska du sova då? Jag menar, du har inte sovit sen jag kom och det är lite mer än 3 dagar ” ” Jag vet, men ända sedan du kom hit har vi bara sovit på öppna ytor där vi är ett lätt mål för gladiatorerna ”

” Men det är mycket lättare att försvara en skog som du vill att vi ska hålla oss till ”

” Kanske för er, men jag som är mycket mindre föredrar skogen där man har blick över marken under än ”

” Det gör väll inte så stor skillnad för dig egentligen. Du dödar ju mer här ner på marken än uppe i ett litet träd !

” Det är ju för att jag stött på fler gladiatorer nere på marken ”

” Exakt, det är därför vi ska hålla oss nere på marken. Så att du kan döda dom ”

” Eller så att jag kan bli dödad ” sa jag och han skrattade.

” Du tänker verkligen inte lägga dig eller hur ”

” Nopp ” sa jag och han skrattade kort innan han vände sig mot skogen.

 

*

 

VI hade suttit och bara pratat innan dom andra vaknade och jag måste erkänna att det börjar bli svårt att hålla upp ögonlocken.

Vi började packa ihop våra saker då vi ville hålla oss i rörelse hela tiden.

DÅ vi inte vill stanna på ett ställe mer än en dag, då det blir mycket lättare för gladiatorerna att hitta oss då.

Vi började gå bort mot skogen och jag log stort då jag kanske äntligen skulle få lite sömn. Men självklart så skulle jag ha fel även den här gången.

För så fort vi kom in i skogen var gladiatorerna på oss och drog åt sig dom flesta av våra vapen, där ibland min älskade pilbåge.

Vi vände oss snabbt om för att springa åt det andra håller men stannade snabbt när det även kom gladiatorer från det hållet. Vi backade tillbaka lite och jag insåg snabbt att vi var omringade av gladiatorerna som bara kom närmre och närmre.

Jag lät min blick glida över gladiatorerna och fastnade på den som hade min pilbåge framför sig.

Jag kollade surt på honom och han skrattade bara kort innan han trampade på den, vilket resulterades i att den delades i två delar.

JAg backade bak ännu mer så att jag nu nästan stog i mitten av oss.

” Inte så tuff nu va utan din pilbåge ” sa han och log belåtet mot mig.

Gladiatorerna kom bara närmre och när jag kollade runt på dom andra spelarna såg jag att ingen av dom som haft pilbåge hade det nu. Så jag antar att gladiatorernas mål med att gömma sig var att få tag i våra vapen så att vi var chanslösa på distans.

” Vad ska vi göra nu då? ” frågade Erik som stog bredvid mig.

” Över leva ” var allt jag han säga innan Jonas framför oss drog upp sitt svärd och sprang ut mot en av gladiatorerna som stog framför oss.

 

*

 

När vi hållit på ett tag hade vi lyckats döda 5 stycken gladiatorer, men tyvärr så hade dom lyckats död 3 av våra också.

Jag stog just nu med en av dom mindre gladiatorerna och försökte parera slag efter slag så bra jag kunde. Ibland lyckades jag få in ett slag mot huvudet eller magen. Men inte tillräckligt hårt för få ner honom på marken eller döda honom. Jag lyckades få in ett slag mot huvudet så att han tappade balansen och jag tänkte precis smälla till honom igen när jag kände något vasst imot mitt vänstra lår. Jag kände hur något varmt och klibbigt började rinna längst mitt ben och jag förstod nästan direkt att det var blod.

Gladiatorn jag slagits med först hade nu fått tag i en kniv och skulle precis smälla till mig när ett högt tjut fyllde arenan.

Jag kollade upp på gladiatorn som kollade lite besviket ner på mig, då gladiatorer och spelare inte får döda varandra efter periodens slut. Jag log lite svagt då jag förmodligen skulle ha dött om omgången inte hade tagit slut.

Gladiatorerna började springa bort mot sina utgångar och jag haltade lite hoppandes bort till en av stenarna som jag satt mig ner på.. Jag drog upp mitt ben för att se hur det såg  ut och såg tyvärr att det såg värre ut en jag trott. Någon drog efter andan bakom mig och jag vände mig om för att se Martin med blicken fäst på mitt fäste på mitt skadade lär.

” Vad hände? ” frågade han och jag skrattade.

” Jag vet inte, helt plötsligt var det någon som kom från sidan och skar mig över låret ” sa jag och kvävde ett skrik när jag lätt mina fingrar glida över såret.

” behöver du hjälp bort till din dörr eller? ”

” Eh det behövs inte, jag kan hoppa bort själv. Det är inget problem, jag behöver bara lite tid att fixa något som jag kan knyta över mitt såt för att stoppa blödningen ”

” Bra, fixa det du behöver med såret, sen så bär jag bort dig ”

” Nej det gör du inte ” sa jag och drog av mig min tjocktröja för att sen knyta den hårt runt mitt skadade ben. Jag skulle precis ställa mig upp när jag kände ett par armar runt min midja och under mina ben.

” Martin släpp ner mig nu ” sa jag och han bara skrattade innan han började gå bort mot min dörr.

” Martin jag är seriös, släpp ner mig nu ”

” Och låta dig halta bort till din dörr, aldrig i livet ”

” Varför, hur hjälper det här dig på något sätt? ”

” För det första så är jag skyldig dig efter att du räddade mitt liv, sen så genom arr hålla dig frisk och stark har cu ett starkt vapen på distans ”

” Om jag ens får en ny pilbåge av min sponsor ”

” Det måste du ju få, det är ju ditt starkaste vapen och om du inte får det är din sponsor helt jävla dum i hela huvudet ”

” Det kanske han är också, jag menar han vet ju inte ens att vi dör här inne på riktigt ” sa jag och han skrattade.

” Jag undrar han kommer reagera på ditt sår och allt blod? ”

” Jag vet inte, jag har inte tänkt på det faktiskt ”

” Du måste berätta för mig i alla fall hur han reagerar ”

” Det ska jag göra ” sa jag och han släppte ner mig på marken då vi redan kommit fram till min dörr. Dörren öppnades framför oss och jag kollade snabbt in innan jag vände mig igen.

” Tack för att du hjälpt mig hitt, jag tror faktisk inte jag hade lyckats ta mig hitt utan dig ”

” Alla kan behöva hjälp ibland ” sa han och jag skrattade.

” Kanske jag skulle behöva lära mig det ”

” Kanske, men jag måste gå nu. Så du får krya på dig nu, vi har ju ingen nytta av dig om du är skadad ” sa han och blinkade med ena ögat mot mig innan han gick bort mot sin dörr.

Jag skakade bara lite lätt på huvudet innan jag gick in genom dörren och började hänga av mig mina vapen som jag hade kvar.

När jag var klar började jag hoppa upp för trappan och eftersom jag inte såg Justin någonstans hoppade jag bort till mitt badrum så att jag skulle kunna skölja ur mitt sår ordentligt och ta en ordentlig titt på det också.

 

Jag hade lyckats få av mig allt utom byxorna som hade klistrat fast mot mina ben på grund av allt blod som börjat torka.

Jag satt och försökte lirka av mig byxorna ett tag utan någon framgång så till slut spände jag käkarna hårt för att inte skrika innan jag nästan slet av mig byxorna.

Smärtan spred sig fort i låret och jag lyckades knappt kväva mitt skrik. Jag satt stilla ett tag för att låta den värsta smärtan försvinna innan jag hoppade in i duschen.

Vattnet började rinna ner längst min kropp och det tog mycket krafter att inte bara skrika högt rakt ut när tvålen råkade hamna i såret. Jag lyckades tillslut duscha klart och torkade mig lite snabbt innan jag hoppade bort till min garderob för att dra på mig ett par shorts som slutade precis över såret och en stor, fluffig tjocktröja som jag brukar gå runt och skrota i.

Jag kollade runt i alla mina lådor för att se fall det fanns något bandage, linda eller något annat som jag skulle kunna sätta över såret.

Men självklart så fanns det inte, så jag antar att det är ännu en grej som ens sponsor måste köpa till än.

Jag suckade högt och hoppade ut till vardagsrummet där Justin nu satt framför tv. Jag började halta bort mot soffan men kan inte ha vart så smidig som jag velat så Justin vände sig om.

” Hej, jag ser att du överlevde ” sa han och skrattade. Men han slutade nästan direkt när han märkte att jag inte skrattade.

” vad har hänt? ” frågade han och ställde sig snabbt upp.

” Skulle du kunna köpa lite lindor och kompresser? ”

” Eh visst, varför behöver du det? ” frågade han och jag suckade.

” Jag vände mig med ryggen åt Justin och han skulle precis säga något men blev istället stående med öppen mun när hans blick föll ner på mitt sår på låret. 

 

---

---

 Så nu fungerar min data äntligen igen så att jag kan lägga upp det här kapitlet, hoppas ni inte har tyckt det har vart allt för jobbigt att vänta. I alla fall så har jag redan börjat skriva på nästa kapitel och hoppas få upp det imorgon annars borde jag få upp det på onsdag men jag kan inte lova något.