Jag hörde hur vakterna gjorde an ansats för att stoppa mig men sen hur spelledaren sa åt dom att låta mig gå.

Jag gick med klampade steg bort till lägenheten och slängde igen dörren efter mig. Jag drog snabbt av mig skorna innan jag gick ut till vardagsrummet där Ninja satt och kollade frågandes på mig.

 

---

---

 

När jag satt mig ner i soffan berättade jag för Ninja vad som hade hänt och nu kollade hon chokat på mig när jag berättade att jag skrikit åt honom.

” Justin du kanske borde lyssna på honom ” sa hon när jag var klar och jag kollade chokat på henne.

” Vad pratar du om? ” frågade jag och hon kollade ner i sitt knä.

” Att du har en egen lägenhet, såklart ”

” Nej jag tänker inte, varför skulle jag? ” sa jag och hon suckade.

” Kankse för din säkerhet. Du kan ju fortfarande komma hit när vi behöver prata ”

” Eller så bor jag bara i den här lägenheten jag bor i just nu ”

” Det kan du väll göra, men jag tänkte bara på ” började hon men jag avbröt henne.

” Vill du inte ha mig här eller. Är det de allt det här handlar om ”

” Nej, jag gillar att ha dig omkting mig hela tiden ”

” Så vad är problemet då? ”

” Det är inget problem, det är bara det att ”

” Det är bara vad då? ”

” Det var inget, glöm det ”

” Nej jag kan inte glömma det. Kan du inte bara berätta vad det är ”

” Nej. Så Justin, jag tipsar dig om att glömma det. För annars kommer du få sittalänge och vänta på ett svar ” sa hon nästan surt och ställde sig upp.

Hon haltade bort till sitt rum och jag kollade chokat på stället hon just förvunnit på.

Jag vände mig om igen och kliade mig fundersamt i nacken.

Varför kunde hon inte bara berätta vad det var som var problemet. Jag har ju typ berättat allt för henne, så jag hade hoppats att hon tyckte att hon kunde lita lika mycket på mig tillbaka. Men tydligen inte.

Jag satt och tänkte en lång stund på vad dom kunde vara felet med Ninja och varför hon inte pratade med mig.

Det var jag som var problemet, slog det mig plötsligt och jag kände direkt hur jag blev ner stämd och nästan ledsen.

Det var jag som var problemet. Inte jag specifikt då, men mina känslor för henne. Självklart så kände hon inte lika som jag kände för henne. Jag menar, varför skulle hon.

Visst jag har pengar och sånt, men gemfört med dom andra killarna här på anlegningen så ser jag ut som en liten pygmepuff.

Och när jag nästan kysste henne så sabbade jag allt. Hon kommer säkert inte ens vilja prata med mig.

Jag suckade högt och satte igång tv för att få in tankarna på annat. Då det ända jag kunde tänka på just nu var att jag fallit för en tjej som jag aldrig kommer att få.

 

” Nej. Så Justin, jag tipsar dig om att glömma det. För annars kommer du få sittalänge och vänta på ett svar ” sa jag och började halta bort till mitt rum.

Jag kände Justins blick i nacken hela tiden och hur gärna jag än ville vända nig om fortsatte jag in i mitt rum.

Jag slängde mig snabbt i sängen efter att ha stängt dörren och begravde ansiktet i en av alla kuddarna som låg i sängen.

Jag suckade frustrerat åt mig själv och kom på mig själv att skrika massa fulla ord åt mig själv in i kudden.

Varför blev jag tvungen att fallaför just den personen jag absolut inte kunde och fick falla för. Helst om jag fick välja skulle jag inte falla för någon kille här.

För det gör ju bara saker svårare.

Speciellt om man fallar för en sån fantastisk person som Justin. För nu kommer jag ha, jag vet inte hur mycket svårare att hålla mina tankar borta från honom och istället tänka på det som faktiskt är viktigt här. Överleva.

Men nej, inte ens det skulle jag klara av. För jag skulle ju självklart falla för den mest fantastiska personen på jorden.

Och antingen så har Justin känslor för mig också eller så är han bara desperat efter närhet så han inte verkar ha så mycket imot att he mig nära sig. Speciellt så han faktiskt nästan kysste mig. Men om jag fick välja något skulle jag nog välja desperat.

Jag menar, vad kan en kille som han se i en tjej som mig. En tjej som dödar personer utan att ens blinka och nästan råkade döda honom.

 

*

 

Jag vaknade av att någon knackade på dörren och satte mig snabbt upp med ett ryck.

” Vem är det? ” frågade jag och hörde hur Justin skrattade på andra sidan dörren.

” Vem tror du att du är, det är ju bara vi som bor här ”

” Jag vet, men det skulle lika gärna kunna var spelledaren som ville något ”

” Och tror du verkligen att spelledaren skulle knacka om han ville något ”

” Eh jag vet itne, förmodligen inte ” sa jag och han skrattade.

” Får jag komma in? ”

” Eh visst, så länge du inte är en spelledare eller något ”

” Jag lovar ” sa han och öppnade dörren som ledde in till mitt rum.

” ÅH, var det bara du ” sa jag skämtsamt och han skrattade.

” Japp, bara gammla vanliga och tråkiga Justin här ”

” Vad vill du? ” frågade jag och han satte sig ner på sängen framför mig.

” Eh jag pratade just med en av vakterna och han sa att det finns en så kallad ute park med lite olika saker. Och man kan boka den parken så att det inte är flera spelare där samtidigt. Så jag bokade en hel dag idag ifall du skulle vilja komma komma bort från spelet ett tag. Jag förstår om du inte vill men ”

” Jag följer gärna med ut ”

” Gör du? ” frågade han och jag skrattade.

” Ja, det kan bli skönt att komma ut någonstans än ute på arenan ”

” Okej, jag låter dig byta om så att vi kan gå ut sen ”

” Okej ” sa jag och han ställde sig upp för att sen gå ut ur rummet.

Jag satte mig snabbt upp och gick bort till garderoben för att snabbt dra på sig andra klädet innan jag gick ut till vardagsrummet där Justin väntade på att jag skulle bli klar.

 

---

---

 

Så det här var ett litet mellan kapitel men såna behövs ju också. Sen så orkar jag tyvärr inte rätta det häe kapitelet så niu får urskäkta om det blev lite mer fel än vanligt.

Men i alla fall så har ju Ninja och Justin typ, nästan en dejt. Eller vad man ska säga.

Det här kapilet blev ett lite kortare kapitel och därför om jag är på humör och  nu kommenterar bra kan jag kanske hinna med att läga upp ett till kapitel senare ikväll.