Jag hade berättat allt som hänt sen vi lämnat Stratford och det hade tagit en evighet då hon skulle avbryta mig konstant med sina skrik och fnittringar. Men jag hade till slut lyckats och hon tyckte att jag behövde prata med honom. Vilket jag också tycker jag måste, men det är lite svårare än så. Det är ju inte som att sitta och prata om hockey direkt. Nu måste jag sitta och berätta om mina känslor för honom och hoppas at han säger att han tycker likadant.

Jag ska prata med Justin, det ska jag. Men jag vet bara inte vad jag ska säga. Jag kan ju inte bara komma fram till honom och säga
” Hej Justin, jag har känslor för dig. Snälla säg att du känner likadant och vill ha mig lika mycket  som vill ha dig ” Inte direkt va.
Jag satt på min madras och spelade på min mobil då Justin var med killarna och det bara skulle bli en till awkward stämning om jag också skulle vara där. Vi skulle ändå gå bort till ishallen vilken minut som helst.  Jag la ner min mobil och stoppade ner mina saker som jag skulle ha med mig bort till ishallen i min träningsbag.
” Ta med er allt ni behöver och så går vi bort till hallen ” sa Stefan  och vi alla tog tag i våra väskor. Vi började gå bort till ishallen och jag gick återigen så långt bort från Justin som möjligt.
Vi gick in i ishallen och bort till vårat omklädningsrummet. Vi började direkt dra på oss våra skydd och hockeykläder så att vi kunde värma upp och prata taktik så mycket som möjligt. Jag knöt på mig mina skridskor, satte på mig min hjälmen och tillsammans med dom andra gick vi ut till isen.



*

Jag såg domaren kom gåendes mot isen och ställde mig borta vid mittcirkeln för att teka. Killen från andra laget kom åkandes mot mitten och när han kom närmre kunde jag se att det var Mark som kom åkandes. Jag ställde mig i en lägre position för att komma närmre isen och han gjorde likadant.
” Det här var inte igår ” sa han och jag skrattade.
” Nej det var det verkligen inte ”
” Men jag ser att du blivit desperat sen du flyttade ”
” Varför är jag desperat? ”
” Du har ju börjat spela med dom ” sa han och nickade lite bort mot Chaz, Ryan och dom andra.
” Nej jag är inte desperat som väljer ett lag som kommer vinna över er ”
” Haha, vinna över oss. Kommer du inte ihåg vilka det var som vann förra gången ”
” Jo och vem var det som gjorde målen då ” sa jag och han blev tyst.
” Vi kommer vinna ändå, utan dig ”
” Vi får väll se ” sa jag och det var det sista vi sa till varandra innan domaren kom ut på isen och satte igång spelet.

*

Halva matchen hade gått och det stog just nu 1-0 till oss.
Lukas skulle precis dra iväg ett skott när en grupp tjejer skrek till.  Lukas tappade då fokus och deras back kunde lätt ta pucken och eftersom Lukas var helt borta hade dom övertaget med att vara en mer. Dom gjorde ett gjorde ett snabbt mål och jag kollade upp mot läktaren för att se vad som fick Lukas att tappa fokus. När jag kollade upp såg jag Justin springandes med en grupp tjejer efter sig och killar som nu började skrika bög efter honom.
Domaren avbröt matchen för att försöka få lite ordning på läktaren. Killarna satte sig ner igen men tjejerna fortsatte att springa efter Justin.
Jag suckade högt då jag bara vill spela klart matchen men domaren ville inte dra igång förrän det var lugnt på läktarna.
Jag kollade på Chaz som åkte bort mot tjejerna och smällde handen hårt i sargen. Tjejerna stannade upp och kollade chokat på Chaz.
” Snälla var tysta och sitt ner. Vi försöker spela här ” sa han surt och blängde på dom.
” Jag blir inte tyst förrän jag fått en autograf från Justin Bieber ” sa en av tjejerna kaxigt tillbaka.
” Då föreslår jag att ni lugnar ner er. Sakta går fram till Justin och frågar om hans autograf ”
” Men han springer ju bara iväg när vi kommer nära ”
” Det kanske är för att ni springer mot honom och attackerar honom ” sa Chaz och dom stog tysta ett tag innan dom gick bort till Justin som nu stog  lugnt kvar.
Domaren blåste igång matchen och spelet var  snabbt igång igen.



Jag skrev snabbt en varsin autograf och tog bild med alla innan dom gick bort till sina platser igen. Jag kollade bort mot båset där laget satt och Stefan vinkade att jag skulle komma. Jag gick snabbt bort till honom och undrade vad i tusan han ville prata med mig om under en sån här viktig match. Jag kom fram till båset och han kom fram till mig.
” Det här funkar inte ” sa han och jag kollade oförstående på honom.
” Va? ”
” Justin vi alla tycker det är jätte kul att du tog ledigt för att följa med på cupen, men jag kan tyvärr inte låta dig följa med på fler matcher ”
” Va, varför? Jag kom ju hit hör att kolla ”
” Jag vet men mina spelare tappar fokus när man måste avbryta matchen ”
” Det har hänt en gång ”
” Jag vet, men vad säger att det in kommer hända igen. Dom som sprang efter dig tar hit sina kompisar och dom är minst lika galna som dom ”
” Vad ska jag göra då? ”
” Jag måste tyvärr be dig att gå och sätta dig i omklädningsrummet resten av matchen ”
” Va? ”
” Jag är ledsen Justin ”
” Och vad ska jag göra resten av cupen? Sitta på rummet medans ni har match ”
” Som sagt Justin, jag är ledsen ”
” Är du seriös, kan jag inte ens få sitta med luvan över ansiktet och förklä mig ”
” Justin om du vill dom ditt bästa så går du ner och sätter dig i omklädningsrummet resten av matchen ” sa han strängt och jag kollade surt på honom innan jag klampade bort till omklädningsrummet. Jag smällde igen dörren efter mig och satta mig ner på bänken. Jag tog tag i vatten flaskan som stog bredvid mig och kastade den hårt i väggen så att vattnet skvätte ut över hela rummet. Jag drog upp min mobil för att sätta igång något spel när ett skrik fyllde salen. Jag kollade panikslaget upp då flera skrik hördes.
Först trodde jag att det var någon från läktaren eller något, men det här lätt mer smärtsamt som om någon gjort sig illa.
Mina tankar drog direkt in på Naila och jag gick snabbt bort till dörren för att gå ut. Men dörren slogs upp framför mig och Chaz kom in i rummet med Naila i famnen. Han satte ner henne på massagebordet som stog i mitten av rummet och smärtsamma stön lämnade hennes mun med jämna mellan rum.
” Hämta cup läkaren ” ropade Chaz och Kevin som stog i dörren sprang iväg.
” Vad hände? ” frågade jag när jag drogs ur min koma.
” Han den där Mark tacklade henne när hon var på väg av från isen ”
” Vad hände med henne? ”
” Hon landade på ryggen och vi tror att hon kan ha gjort illa både axel och rygg ordentligt ” sa han och jag kollade ner på Naila som satt och försökte andas ordentligt.
Läkaren kom ingåendes och vi alla backade så att han kunde komma fram till Naila. Han kände lite på hennes rygg och hon bet ihop käkarna och knöt händerna så hårt att dom vittnade lite.
” Vi måste få av honom hans skydd så att jag kan få tillbaka hans axel som hoppat ur led ” sa han och backade lite så att Chaz kunde hjälpa henne av med skydden.
Naila fick av sig hjälmen och läkarens ögon växte.
” Är han en hon ” sa han och kollade chokat på Naila.
Dom lyckades få av henne skydden och det såg ut som om hon skulle skrika vilken sekund som helst.
Stefan kom in i rummet med domaren efter sig och vi alla kollade på dom.
” Om ni vill ha en chans att vinna måste jag be er att komma ut nu och fortsätta matchen. För annars kommer det räknas som att ni lämnar W-O ”
” Men vi kan ju inte bara lämna våra skadade spelare ” protesterade Chaz och gick bort till domaren som backade ett steg.
” Jag är ledsen, men jag kan inte göra något undantag för er. Spelare blir skadade hela tiden och ni får leva med det ” sa han och Chaz suckade högt.
Han vände sig mot Naila som satt och pilade lite på bordskanten. Hon kollade upp på Chaz och jag kunde nu se hennes rödsprängde ögon. Hon hade inte gråtit, men det var nog inte långt ifrån.
” Det är lugnt, jag klarar mig. Gå ut och spela ni ”
” Men vi kan inte bara lämna dig här ensam ”
” Jag stannar hos henne ” sa jag och dom kollade på mig. Jag möte Nailas blick och ett litet leende spreds på hennes läppar. Ett leende som inte riktigt nådde hennes ögon.
” Så ska ni spela eller inte? ” frågade domaren och vi alla vände oss mot honom.
” Ja vi kommer ” sa Chaz och dom alla gick ut till isen.
Vi stog tysta ett tag innan Läkare gick närmre Naila.
” Jag kommer nu att knäcka tillbaka din axel i led och det kommer göra ont, men du måste lova mig att du inte rycker till ” sa han och Naila nickade till svar.
” Så om du sätter dig lite mer åt sidan med benen över kanten skulle det underlätta ” sa han och Naila nickade återigen till svar.
Hon vred lite på sig och det såg ut som om hon inte riktigt visste hur hon skulle ta sig bort till kanten då hon inte kunde ta stöd på vänsterarmen.
Läkaren kollade otåligt på henne och suckade högt, vilket bara fick henne ännu mer stressad.
Jag gick fram till Naila och lyfte upp henne i min famn. Jag satte ner henne på kanten och hon log lite tacksamt mot mig.
” Tack så mycket ” sa läkaren och gick fram till Naila.
Jag kollade ner på hennes hand och såg att den nu skakade lite. Jag flätade ihop mina fingrar med hennes och hon tog ett fast grep om min hand. Ett grep som bara blev hårdare och hårdare ju mer läkaren kände och klämde på hennes axel. Jag kollade ner på våra sammanflätade fingrar och såg att min hand var alldeles röd och om jag måste erkänna så gjorde det ganska ont i handen när hon höll den så hårt. Men jag skulle inte vissa det för henne då jag skulle vara där som stöd och dessutom så har hon kanske lite värre skada en jag.
Sen gick allting så snabbt. Nailas grep om min hand blev om möjligt hårdare, ett knack som jag antar var när läkaren fick tillbaka axeln i led och sedan ett otäck skrik som lämnade Nailas mun. Ett skrik som fick en obehaglig rysning gå igenom hela kroppen.

Blev ett långt kapitel iddag och jag hoppas det uppskatas.
Men vad tycker ni om kapitelet? Justin är nu utvissade från ishallen och Naila har blivit skadad. Vad ner tror ni kommer hända. Snälla skriv vad ni tror, är alltid lika roligt att höra andra ideer som man kansk tycker är bättre och använder.
Så kommentera!!!